Den dagen man drabbas av sömnsvårigheter inser man ju vilken underbar gåva det är ha att god sömn... Mina sömsvårigheter började för 10 talet år sedan, dels i kombínation med nattarbete, sedan ett stressigt frustrerande jobb med överkrav, och kulminerade sedan i samband med en längre tids sjukdom. I dag har jag kvar mina sömsvårigheter, och jag vet att jag delar det bekymret med många andra. För min egen del tror jag att jag har rubbat min sömncykel såpass mycket att jag är glad om jag får 3-4 timmars sammanhängande sömn, i varje fall innan jag ska jobba. Att ha störd sömn kan ju bero på så många olika saker, ex sömnapne vid kraftig snarkning.
Men den typen av sömnstörning som jag funderar på är den när man bara inte kan somna, timmarna går....till slut så har man legat och snurrat i sin myrstack till säng under 3-4 timmar, utan att få en blund i ögonen, stressen ökar allt mer, om 2 timmar ringer klockan, jag måste få sova..... Känner ni igen det? Eller den där varianten att somnar gör man, men vaknar igen efter 1-2 timmar och omöjligen somna om igen.... Finns det några goda råd och tips ute i stugorna, hur gör ni dessa nätterna när timmarna bara går och John Blund inte vill infinna sej?
Jag försöker hålla ungefär samma tider, inget kaffe el the, svalt i sovrummet etc, ja ni kan alla de där knepen.
Jag har iaf lärt mej att om jag inte somnat efter säg 1 timme, då går jag upp, då är sängen bara ett stressmoment för mej, dessutom väcker jag min partner. I de lägerna lägger jag mej på soffan och har faktiskt lyckats att somna ibland. Insomningstabletter? Javisst, har provar och prövar det oxå, ffa de dagar jag ska upp och jobba. Men ska det vara så här? Tar man med sej så mycket stress och oro in i sängen så inte längre får den vila vår fysiska och psykiska hälsa så väl behöver?
Huskurer knep och tips mottages tacksamt!
--------------------
Monaxe zon 2 på västkusten
|