CITAT (Myosotis @ 15-12-2008, 11:38)
Det jag inte förstår med "Pica pica" och "Falkens öga" är varför folk inte har förmågan att se talgoxen i trädgården, möstret som rimfrosten bildar på fönstret, skuggan i barken på ett gammalt träd. Ingen stannar upp, ingen ser och njuter. Men kommer samma sak på bio och kallas för konst, ja då har de plötsligt tålamod! Filmerna är annorlunda, sevärda och ganska bra, men för mig är talgbollen utanför mitt fönster lika underhållande. När jag bodde i staden var det så tydligt. Det häckade tornfalkar på rådhuset - ingen såg dem någonsin. Jag tittade på dem varje dag och njöt. Ibland sträckte det tranor rakt över - ingen hörde. Det enda folk reagerade på var jag som tittade upp, för det var avvikande. Ibland kunde man ha turen att se en trollslända eller en nötskrika inne i staden, eller maskrosen som växte i en springa i asfalten - inget de stressade människorna brydde sig om. Vad är det som gör att samma människor kan ta till sig samma sak på film? Jag förstår inte.
Så rätt du har Myosotis,bra att du tog upp det.Jag är också en sån som titta upp i luften när tranorna sträcker råkt förbi min trädgård.Sommar som vinter har jag glädje av "MINA" fåglar här i trädgården.På vintern får de mat av mig och på sommaren äter de lössen från rosorna.Vi hjälps åt sas.Människor som är ute i skogen och motionera måste ha en Mp3 spelare med sig,jag vill lyssnar till naturen granarnas sus i vinden och fåglarnas kvitter och sång.Även kråkornas kraxande låter uppmuntrande en dyster novemberdag.Det finns mycket att upptäcker rundomkring oss om man bara har ögonen och sinnerna öppen.
Spännande trädgårdsfilm har premiär idag 12/12, av Mikael Kristerson som gjorde Pica pica och Falkens öga
12-12-2008, 08:59
zon 1
