Djurlivet hemma omkring Alternativ

[Lars-Olof Arvids]

Så här års är det riktigt roligt att bo inpå skogen med det vilda inpå knutarna. Jag lägger ut äpplen till rådjuren, som brukar vara framme och äta varje kväll. De kommer sällan i dagsljus, men när månen lyser på de frostiga landskapet ser jag dem fint ändå. I söndags morse var en fin räv med riktigt yvig vinterpäls framme och hälsade på. Kanske var den på jakt efter smågnagare som lockas av äpplena och spillda fågelfrön. Flera mornar i rad har också två ekorrar varit framme vid fågelmaten. Jag lägger ut hasselnötter till dem, och det uppskattar de verkligen. De tar en nöt, kilar iväg med den, kommer tillbaka, tar nästa nöt o s v. Fast en av dem är nu riktigt orädd och kan sitta och äta på en nöt i lugn och ro riktigt länge. Och så har jag ju alla fåglarna: talgoxar, blåmesar, entitor, en svartmes, gulsparvar, bofinkar, nötväckor, nötskrikor, koltrastar och björktrastar. Det finns alltid något roligt att titta på!

Olle

[Lars-Olof Arvids]

Det är väldigt roligt att mata de vilda djuren, om man håller en viss distans så att de inte blir för tama. Jag har provat med att lägga ut lite gamla skinkbitar åt räven också, men är rädd att även grannarnas hundar kan lockas om jag har för mycket sådant. Härom kvällen blev jag riktigt ledsen, då matte öppnade dörren och hennes hund genast sköt ut som en kanonkula mot ett rådjur på min matplats. Men sådant händer verkligen inte ofta, som väl är. Oftast är det lugn och ro, för djuren (utom fåglarna) är ju mest framme när folk och hundar sover. Vad tråkigt att du inte får mata fåglarna med frön! Det borde ju inte göra så mycket i ett villaområde tycker jag. Men de som har betämt reglerna kanske aldrig har upplevt glädjen att se en välbesökt fågelmatplats. Rävens friarrop har börjat ljuda på nätterna här också. Det ger en härlig vildmarkskänsla.

Olle