CITAT (Jan af Lisö @ 30-01-2009, 08:49)

Jag använder vulkbandstejp och mattkniv, finns bl.a hos Clas Ohlson för billig penning.
Jag följer också Anton Nilssons instruktion map knoppen, men jag helt enkelt tejpar in den. Om jag har fattat det hela så är det energin lagrad i knoppen man har mest nytta av (även om knoppen finns som reservknopp).
Sen hittade jag ett annat tips på en amerikannsk webbsida om ympning, och det gäller klyvymp. Där föreslår man att ympkvisten sätts lite snett utåt, så att det alltid blir en skärningspunkt mellan kambiumlagren. Det har fungerat utmärkt för mig, t o m på plommon (med 50% lyckade ympar).
Sen en fundering: När man köper ympade fruktträd i handeln är ympställerna så fina att efter några år ser man knappt var ympställen ligger. Mina ympar funkar nästan alltid, men det blir fula klumpar med mycket kallus. Finns det något knepp att få det snyggt ??
Många intressanta inlägg här!
Jag gör som du Jan, i de fall jag bevarar knoppen som eugenia nämner. Den blir "inbakad" i gummisnodd och ympvax.
Intressant erfarenhet att du har så goda resultat med "korsande" kambium som det blir när man sätter ympen lite snett Jan! Det ska jag prova.
Att skarvställena blir så fina på fruktträd i handeln beror nog i de flesta fall på att man ockulerat och inte ympat. Tittar man på "familjeträden" med ympar högre upp i kronan är de ofta lika vulkiga som ymparna blir av oss lekmän. Och jag kan tänka mig att det blir än mer bulligt om man använder den amerikanske tekniken -då måste ju mer kambium skapas för att sluta tätt (om jag fattat din beskrivning rätt).