Det finns hovrättsdomar att läsa, och många länsrättsdito. En rad kommuner i Stockholmsområdet har själva drivit mål mot enskilda.
En gammal hovrättsdom om olovlig fällning är t ex domen i mål T 4641-99 (16/1 1999) som jag har i sin helhet någonstans, men nu hittade en sammanfattning på. Det gällde en träddunge på 23 träd: Åtta sälgar, nio björkar, en asp, två lindar, två rönnar, en tall. I domen värderades de till 360 000 kr.
De flesta försöker förstås att undvika rättsprocess genom att förhandla, och även under en skadeståndsprocess kan ju förlikning ske. Men jag har inte sett en förlikning som slutat i en anständig ersättning där inte den drabbade dragit igång allvaret från början: Påbörjat skadeståndsprocess (som man sedan kan hoppa av), haft gott på fötterna med en vederhäftig värdering och tillgång till bra advokatstöd. Kommuner brukar dessutom dra igång lokalpressen som extra press på förövaren. Motparten till de drabbade börjar alltid på mycket låg skambudsnivå och håller sig där till dess något tvingar fram en seriös förhandling.
En advokatfirma som drivit några fall juridiskt:
http://www.advokatfirmanathena.se/, men det finns fler.
Det vore intressant att veta vilken kommun det rör sig om, för jag har följt flera kommuner i Stockholm som själva drivit processer kring trädförstörelse, och det skulle kunna vara en av dem som själva vunnit trädmål.
Mest vederhäftiga värderingsmannen i Sverige har varit Klaus Vollbrecht, som nog är den som värderat och följt flest fall. Därefter kommer ett antal värderingsmän som liksom jag gjort underlag till några fall.
Virkesvärdesmodeller användes mer förr innan andra modeller blev kända och började användas i Sverige. Tyvärr hänger det gamla skogsbrukstänket fortfarande kvar, särskilt i den inledande argumentationen från dem som utfört olovlig fällning eller skada på andras träd.
Men trädförstörelse på framför allt kommunal mark drev på 1980-talet fram behovet av att också här använda andra sätt att mäta träds värde, för vildväxande liksom planterade träd på privat och kommunal mark. I Tyskland, England och USA var andra värderingsmodeller redan praxis i civila domstolar. En rad värderingmodeller importerades på 90-talet och flera används än, men den jag känner till som testats mest är Kochs modell som jag beskrev tidigare. Det var Stockholms Stad som tillsammans med arborister översatte den till svenska förhållanden.
Virkesvärdesmetoder på träd som har andra syften än att bruka skog är stenålder. Träd på privata tomter är att betrakta som prydnadsträd med estetiska eller miljöskapande värden som att t ex förhindra insyn, ge vind- eller bullerskydd mm. De har varken satts eller stått där för att bli plank. Det förstår som tur är allt fler som dömer i målen!
behöver råd angående ersättning av olovlig trädfällning
11-03-2009, 10:03
