Har vi "en gammal taxichaufför" här i diskussionen, kan väl "en gammal busschaufför" också yttra sig.
Eftersom jag enbart kört i linjetrafik, har jag aldrig kört en buss med säkerhetsbälten. Men diskussionen finns givetvis inom yrket. Och jag vet ju vilka skyldigheter jag har som förare.
Alltså, om jag kör en buss med säkerhetsbälten, och det är lag på att använda dem, så är det också min uppgift att se till att de används. Annars kör jag helt enkelt inte. Det ansvaret ligger på mig.
Oldwolfie ... jodu, jag har också upplevt tiden då ingenting var farligt... (och man var "alltför ung för att vara rädd", dessutom).
Bussavgaser var inte farliga, för bussar går på diesel, och det vara ju bara bensinångor som man dog av. Så ... bussarna startades inne i garagen (då fanns inte utomhusramper), och där stod de och gick halvtimmesvis, för att få upp luft-trycken så de gick att köra.
Då, på den tiden, rökte vi cigg vid förarplatsen, kastade ut fimpen genom fönstret, öppnade dörren och lät folk kliva på. Allergier? Sånt fanns inte på den tiden, när ingenting var farligt.
Det var "härliga tider". Då, på den tiden, när det var JAG som bestämde...
Alkolås? Kontroller? Omdömen?
Ja, nuförtiden kan jag bli stoppad på linjen, införd i garaget och uppmanad att kissa i mugg, så jag blir upptäckt om jag går på droger eller har alkohol kvar i kroppen.
Annat var det förr, när jag kunde vara så bakfull när jag åkte till jobbet, så jag "tog bussen, törs inte fan sätta mig bakom en ratt till jobbet".
Visst det var "skoj", jag "skojade" om det alltså, för på den tiden kunde man det. Bakfyllan var reell, fast jag TOG bilen till jobbet. (jobbet som busschaufför alltså, jobbet bakom ratten).
Eller som när jag jobbade i garaget. Bland alla de där dieselbrummande bussarna som värmdes upp på mornarna. En av mina kolleger höll jag ett särsklit öga på, för när han stank starksprit när han kom, då skulle han alltid kladda på mig, så då gick jag och gömde mig till han tagit sin buss och försvunnit.
Ibland försvann han månadsvis, då var han inne på torken. När han kom tillbaka, kunde jag "gå fritt" några veckor igen...
Att någon skulle hindrat honom från att köra? När han så tydligt kom berusad? Nej, det fanns inte med på någons karta...
Eller när en buss på linjen var försvunnen, och efter mycket letande, återfanns den, med en chaufför inuti, som somnat - full...
Eller den där midsommardagen för mycket mycket länge sedan, när jag råkade titta in på jobbet, och där var tomt. Efter mycket letande fann jag personalen, den som ska finnas till hands vid bussfel, bussbyte, ambulans- eller polis-behov, osv...
På den tiden fanns ju inga mobiltelefoner, bara en "kom-radio" med kontakt med garaget.
Personalen återfanns uppe på vinden, en sovande, asberusad, den andre bara halvsovande, lullande omkring ganska kontaktlös.
Det var härliga tider, på den tiden när saker och ting sällan var farliga, och regler handlade om personlig frihet. *ironisk*
Jo, jag var själv delaktig i min personliga ofarliga personliga frihet.
Hur det än är, så överlever de flesta människor det mesta... Konstigt nog.
Så, "inga lagar", och mer "fri vilja" skulle säkerligen enbart kännas bra för flertalet människor.
Men, för de som drabbas är de en gudagåva... och ... vi har väl ändå något som heter "solidaritet" ... ??? Det är ett mänskligt påfund, är det värt att vara rädd om?
"Ibland händer något, och livet blir aldrig mera sig likt" ... Det går så fort, det går på en sekund - men resten av livet, är aldrig mer sig likt. Och inget kan någonsin göras ogjort.
Medan andra saker går så sakta att "orsak och verkan" kan vara svåra att se klart. Men ogjort, kan det inte göras ändå...
Alkoholism är en sjukdom. Som cancer. Jag vet, det finns säkerligen många som tycker att jag snackar skit när jag jämför. Men jämförelsen håller, fast jag inte tänker skriva om "bevisen".
För den som är intresserad finns det gott om BRA litteratur i ämnet.
Ursäkt?
Nej. FÖRKLARING!
Utan KUNSKAP kommer man ingen vart !!!!!!!! Det är från grunden, som man bygger hus. Man kan bygga väggar och tak på löpande band, men de stannar inte på sin plats "när det gäller", utan en stabil grund.
Att det inte går att minska alkoholintaget, är inte sant. Det är bevisligen sant att det GÅR. Vilket också betyder att varje lättnad i reglerna, ger fler skador hos människor.
Såg ni nyheterna för nån vecka sen, den drastiska ökningen av sjuka och socialfall i Finland, sedan de sänkt alkoholskatten? Fulla tonårstjejer i fyllecellerna. Två och tre stycken på madrasser på govlet, i celler avsedda för en...
Bara som ett exempel, fler exempel förekom, bara i tv-rapporten. I verkliga livet är exemplen oändliga.
"Den fria viljan" handlar tyvärr alltför sällan om just "fri vilja", utan oftare om olika beroenden, både fysiska och psykiska. Om "förnekelse" som ingår i beroenden. Om okunskap. Om inlärda mönster som inte ifrågasätts. Om "omognad" (gäller många tonåringar som drogar, för vuxna börjar inte droga och bli narkomaner).
"Den fria viljan" brukar sluta i orden ... "om bara inte" ... de gånger som det hela slutar snett.
Om bara inte ... för resten av livet... om bara inte...
Och för oss som det INTE slutar snett för ... ska vi bry oss?
Till alkolås säger jag ett klart och tydligt JA!
Inte i första hand för att "kontrollera andra människor", men för att "vanligt folk" ska vara SKYDDADE - för det handlar faktiskt om liv och död.
Och man kan ju diskutera "straff" och "strafflängd". Men personligen tycker jag att det är bra mycket viktigare att diskutera FÖREBYGGANDE.
Kramar från amaira.
--------------------
Zon 3, Mälaröarna utanför Stockholm. Fotoblog
|