Tankar om tron igen, med en hel del tvivel(: Alternativ

[*solis*]

För några veckor sedan upplevde jag mycket kraftfullt att Jesus Kristus had kommit in i mitt hjärta

jag var som i himmelen under flera veckor:allt tycktes förändras inom mig till rena rama kärlek och accepterande,allt tålde jag, ingenting kunde störa mig.

I samma veva blev jag sjuk,tråkigheter uppstod med min väninna,hundarna blev sjuka,pengarna räcker inte till.....
saker som händer i allas våra liv.

Talade om allt detta med mina kristna vänner och de sa:det är satan som anfaller dig
Själv upplever jag mer att det är mitt eget inre mörker och tvivel som nu kommer till ytan med dess fulla kraft:och det gör så ont så att jag nästan går sönder

Och det värsta är detta:detta min inre frid försvann och dess ställe kom tillbaka den urgamla "haggan" som härjar och svär och vill ha uppmärksamhet och Jesus verkar har gömt sig någonstans dit jag inte når och så tog han "ljuset" med sig och här går jag och åter igen söker efter det ljuvliga "ljuset"


Dessutom detta med att vi människor endast skulle få komma till Gud genom Jesus Kristus har jag mycket svårt att ta till mig och acceptera

Eftersom det finns billioner olika liv i Universum så det kan bara inte vara att bar Jesus är vägen!?! Så ni ser jag tvivlar igen och det blir väl aldrig någonsin en god kristen av mig utan jag kommer väl brinna i helvetet.

Och ändå är jag helt säker på att det bara måste finnas en stor kärleksfull kraft som verkligen älskar allt levande och inte bara dem som tror på Jesus.

Jag tror fortfarande på kärlek godhet och att det onda finns inom mig själv och inte är kommen ifrån någon utanför mig själv:det är ju jag som känner alla mina kännslor.

Nå; det här var lite om mina förvirrade tankar om tron.