En söt historia..., om sniglars boende... Alternativ

[katrin]

Barnen och jag har skaffat två pallkragar som vi satt ihop till en hög, och som vi ska odla lite grönsaker i. Eftersom vi har väldigt mycket mördarsniglar i dessa trakter, så tog jag lite takpapp som blev över efter husbygget, och barnen fick hjälpa till att spika fast en snigelspärr/barriär runt kragen. (Återstår att se om det hjälper...) Det blev ju en del prat om sniglar under bygget, och 7-åringen var naturligtvis helt på det klara med varför vi gjorde som vi gjorde, och likaså tre-och-ett-halvt-åringen, trodde jag...

När så en bekant kom för att hälsa på berättade lillskruttan glatt:
-Vi har byggt ett snigelhus! Här ska sniglarna bo. Sen frågade hon mig -men mamma var är taket? Hon tyckte nog att det var synd om de stackars sniglarna om det skulle komma regn på dem...

Oj så sött tycker jag (men det är nog bäst låta bli att berätta att mamma går ut på kvällen efter att skruttan har somnat, enbart med syfte att ge sniglarna gift, och kallblodigt klippa ihjäl dem...)