Sjukförsäkringen, Öppet brev till Reinfeldt Alternativ

[Gita]

Ursäkta mig, en stupid fråga i dina öron kanske, men vad har självvald arbetstidsförkortning/lathet med sjukförsäkringen att göra

Du kanske inte uppmärksammade att det var ett svar på ett inlägg där man påstod att jobbskatteavdraget innebaär att man parasitera på sjuka och arbetslösa. En fråga om detta också gäller om jag minskar min skatt genom att frivilligt arbeta mindre är väl då inte helt ologisk. Att som fullt frisk sitta hemma under äppelträdet med en kall drink och bara ha det bra är ju också ett sätt att undanhålla skattekronor, eller hur?
Gita

[Gillan]

Du kanske inte uppmärksammade att det var ett svar på ett inlägg där man påstod att jobbskatteavdraget innebaär att man parasitera på sjuka och arbetslösa. En fråga om detta också gäller om jag minskar min skatt genom att frivilligt arbeta mindre är väl då inte helt ologisk. Att som fullt frisk sitta hemma under äppelträdet med en kall drink och bara ha det bra är ju också ett sätt att undanhålla skattekronor, eller hur?
Gita

Nej, det uppmärksammade jag tyvärr inte och då var ju min fråga lite stupid

[Aqvakul]

Det är just det som jag anser vara tokigt, om jag anstränger mig och jobbar mer dvs. offrar min fritid, så får jag bara behålla 40% av ersättningen för detta. Kanhända skulle det vara mer rättvis att skattesatsen sattes efter timlönen. Varför skall någon som jobbar t.ex 50 timmar per vecka betala betydligt högre skatt per timme än någon som frivilligt arbetar 20 timmar i veckan. Det sägs ju att vi alla måste jobba mer, högre pensionsålder m.m för att upprätthålla den välfärd vi har och då skulle det väl vara logiskt att uppmuntra till mer arbete också.
Gita

Nu är det ju knutet till lönesummans storlek och inte till hur mycket man arbetar. En direktör med en månadslön på 100 tusen får lika hög marginalskatt om h*n skulle välja att gå ned till halvtid. Medan en städare som tjänar 18 tusen inte skulle få högre marginalskatt om h*n jobbade 60 timmar i veckan...

[Anma]

Tror knappast att du arbetar för att få betala skatt utan det gör du väl för att själv få mer i plånboken. Förmodar att någon annan måste göra det jobb du inte hinner med om du går ner i arbetstid så då kan kanske en till få jobb.

Förstår inte hur du tänker när du ställer frågan ovan. Känns som om du bara är ute och larvar dig.

Och är det så att ingen annan gör jobbet istället och det ändå blir gjort betyder det ju att Gitas arbetstid från början var alldeles för hög och därmed är det en effektivisering som arbetstidssänkningen innebär. effektivisering är alltid bra.



Redigerat av Anma: 12-09-2010, 11:34

[Solstorm]

Det är just det som jag anser vara tokigt, om jag anstränger mig och jobbar mer dvs. offrar min fritid, så får jag bara behålla 40% av ersättningen för detta. Kanhända skulle det vara mer rättvis att skattesatsen sattes efter timlönen. Varför skall någon som jobbar t.ex 50 timmar per vecka betala betydligt högre skatt per timme än någon som frivilligt arbetar 20 timmar i veckan. Det sägs ju att vi alla måste jobba mer, högre pensionsålder m.m för att upprätthålla den välfärd vi har och då skulle det väl vara logiskt att uppmuntra till mer arbete också.
Gita

Det är ju högst troligt att det är fler av dem som arbetar 50 timmar som kommer att belasta sjukförsäkringen är de som arbetar 20 timmar i veckan. På kort sikt så om man är lite småfebrig och småkrassig så är det lättare att gå till jobbet ändå om man vet att det inte är så många timmar eller om man vet att man ändå är ledig dagen efter. Det finns mer tid för återhämtning som inte är arbetstid. Om man är småfebrig och småkrasslig och vet att man har en 50timmars arbetsvecka framför sig så känns det betydligt tyngre att orka arbeta. Då behövs en kort sjukskrivning mer än om man ändå skulle vara ledig dagen efter. Om man väljer att arbeta ändå med en sådan ansträngande vecka framför sig så tar det betydligt längre tid att återhämta sig och att orka producera för fullt igen.

Det finns personer som jobbar väldigt mycket alltid och som aldrig någonsin har en sjukdag. Det finns gott om dokumentation som visar att när dessa personer väl blir sjuka så är det i den gruppen det finns flest människor som aldrig återvänder till arbetslivet igen.

Visst låter det käckt att uppmuntra människor att jobba längre upp i åldrarna. Tyvärr är ju förutsättningarna så väldigt olika. Procentuellt så är det inte lika många grovarbetare som är friska och arbetar för fullt fram till 65-års ålder som det finns tjänstemän. Inte nog med att de ska få dålig ersättning (om de ens får någon) när de blir utslitna och inte klarar arbeta mer, skillnaderna blir ju ännu större när de som haft ett mindre fysiskt ansträngande jobb kan öka på sin pension ytterligare genom att arbeta några år till.

[Gita]

Nu är det ju knutet till lönesummans storlek och inte till hur mycket man arbetar. En direktör med en månadslön på 100 tusen får lika hög marginalskatt om h*n skulle välja att gå ned till halvtid. Medan en städare som tjänar 18 tusen inte skulle få högre marginalskatt om h*n jobbade 60 timmar i veckan...

Om du istället väljer att utgå från en medelinkomsttagare t.ex 30000 kr/månad för heltid enl. tabell 32 betalar man då 7554 kr i skatt , om man med samma lön väljer att jobba halvtid ger det 15000 kr varav 3053kr går bort i skatt. Skillnaden i betald skatt per arbetad timme blir ju i detta fall ganska stor och innebär i förlängningen att vi uppmuntas till att arbeta mindre inte så som behövs mer.
Gita

[Gita]

Och är det så att ingen annan gör jobbet istället och det ändå blir gjort betyder det ju att Gitas arbetstid från början var alldeles för hög och därmed är det en effektivisering som arbetstidssänkningen innebär. effektivisering är alltid bra.

Nu vet du nog inte riktigt hur det fungerar, att anställa någon på en hyfsat kvalificerad tjänst som kräver en del specialkunskaper på 25 % är nog knappast möjligt. Så om jag väljer att gå ner till 75 % arbetstid så lär antingen mina befintliga arbetskamrater få jobba mer eller så blir inte arbete som borde utföras utfört.
Gita

[Solstorm]

Om det är självvalt att jobba färre timmar och personen inte drabbas av den allvarliga stress som dålig ekonomi innebär så kommer den personen hålla sig friskare och kunna jobba längre och belasta diverse system mindre

[Anma]

Nu vet du nog inte riktigt hur det fungerar, att anställa någon på en hyfsat kvalificerad tjänst som kräver en del specialkunskaper på 25 % är nog knappast möjligt. Så om jag väljer att gå ner till 75 % arbetstid så lär antingen mina befintliga arbetskamrater få jobba mer eller så blir inte arbete som borde utföras utfört.
Gita

Om då kollegorna inte hinner göra den andres jobb kommer den med förkortad arbetstid sannolikt antingen bli tillsagt att jobba mer eller bli uppsagd och istället anställs en person som arbetar tillräckligt för att jobbet ska bli gjort. Åtminstone kommer det bli så om alliansen får som den vill.

En annan fråga, häromdagen sa du till mig att jag möjligen läser statistik på ett tokigt sätt. Berätta gärna hur och visa var jag läst fel är du snäll.

Redigerat av Anma: 12-09-2010, 11:32

[Gita]

Om då kollegorna inte hinner göra den andres jobb kommer den med förkortad arbetstid sannolikt antingen bli tillsagt att jobba mer eller bli uppsagd och istället anställs en person som arbetar tillräckligt för att jobbet ska bli gjort. Åtminstone kommer det bli så om alliansen får som den vill.

En annan fråga, häromdagen sa du till mig att jag möjligen läser statistik på ett tokigt sätt. Berätta gärna hur och visa var jag läst fel är du snäll.

Betr. att få sparken eller inte så beror det nog på vilket värde arbetsgivare sätter på den anställde, hur specialiserad tjänsten är m.m. Är nog ganska säker på att min arbetsgivare skulle acceptera 75% arbetstid om alternativet var att jag skulle säga upp mig.

Betr. ditt sätt att läsa statistik så tycker jag att du glömde att framhålla att absoluta majoriteten av dem vars sjukskrivning överstiger 550 dagar numera finns i jobb, utbildningeller ha a-kassa. Andelen som i realiteten är utförsäktade är inte särskilt många.
Gita

[Anma]

Betr. ditt sätt att läsa statistik så tycker jag att du glömde att framhålla att absoluta majoriteten av dem vars sjukskrivning överstiger 550 dagar numera finns i jobb, utbildningeller ha a-kassa. Andelen som i realiteten är utförsäktade är inte särskilt många.
Gita

Det där är inte sant Gita,
10% är i någon form av arbete, varav 2,5% i osubventionerat jobb på arbetsmarknaden.

40% är tillbaka hos FK, (FK flaggar för att antalet kommer att öka markant) ,

10% väntar på besked från FK.

Ungefär 28 procent fick fortfarande den 30 juni aktivitetsstöd pga av att de deltog i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetsförmågan hos denna grupp har således ännu inte prövats mot den reguljära arbetsmarknaden. Hur många av dessa som, när de lämnar AF-programmet, kommer att återvända till sjukförsäkringen är därför oklart.
Du kanske misstar dessa 28% som arbetande personer? De är de alltså inte. De är under utredning, i första skedet efter utförsäkring.

5,5 procent har lämnat AF men ej återvänt till sjukförsäkringen. Majoriteten av dem bedöms dock ha sökt ersättning från FK

4,1 procent var 30 juni arbetslösa, d.v.s. inskrivna som arbetssökande vid AF.

----------------------------

Detta är statistiken fram till 30 juni i år.

10% är i arbete, 40 % tillbaka på sjukförsäkring. Antalet väntas öka markant.

Regeringen räknade med 10% återkommande till sjukförsäkringen. En ganska stor felräkning va, eller vad tycker ni?


Om du fortfarande anser att jag läser statistiken fel så ge mig de siffror du får fram, Gita. Annars är din kritik icke trovärdig.

Redigerat av Anma: 12-09-2010, 13:05

[andersen]

Till Gita, för 30år sedan så infördes 40tim/arbetsvecka i Sverige, det är inte meningen att vi skall arbeta mera en så! Tvärt om så borde vi arbeta mindre och dela på jobben, då har vi flera i arbeta+att vi lär vara mindre sjuka.

[Anma]

Betr. att få sparken eller inte så beror det nog på vilket värde arbetsgivare sätter på den anställde, hur specialiserad tjänsten är m.m. Är nog ganska säker på att min arbetsgivare skulle acceptera 75% arbetstid om alternativet var att jag skulle säga upp mig.

Jag pratde i allmänna ordalag du är ju inte alla som eventuellt vill gå ner i arbetstid, det är ju du som slår på höga trumman så fort något handlar om ens egen person, det är ju ingen diskussion då enligt dig. Dessutom ska du veta att alla är ersättningsbara i arbetslivet. Precis alla. Till och med du.

Redigerat av Anma: 12-09-2010, 13:09

[*Stintan*]

Nu vet du nog inte riktigt hur det fungerar, att anställa någon på en hyfsat kvalificerad tjänst som kräver en del specialkunskaper på 25 % är nog knappast möjligt. Så om jag väljer att gå ner till 75 % arbetstid så lär antingen mina befintliga arbetskamrater få jobba mer eller så blir inte arbete som borde utföras utfört.
Gita

Ja en del tror ju att dom är oersättliga

[Aqvakul]

Om du istället väljer att utgå från en medelinkomsttagare t.ex 30000 kr/månad för heltid enl. tabell 32 betalar man då 7554 kr i skatt , om man med samma lön väljer att jobba halvtid ger det 15000 kr varav 3053kr går bort i skatt. Skillnaden i betald skatt per arbetad timme blir ju i detta fall ganska stor och innebär i förlängningen att vi uppmuntas till att arbeta mindre inte så som behövs mer.
Gita

Hur många har möjlighet att minska sin nettoinkomst från 22 500 till 12 000, även om det innebär att skatten minskar från 25 % till 20 % och därmed nettotimlönen ökar från 132 kronor till 141 kronor. (avrundade siffror)

Om vi återgår till städerskan och direktören i det förra exemplet, så är det fortfarande när skatten är betald stora skillnader i deras timlön. Städerskan tjänar 79 kronor netto om hon jobbar en extra timme, medan direktören motsvarande marginella timförtjänst är 318 kronor. I det ena fallet är marginalskatteeffekten 29 % och i den andra 54 %. Nu är 100.000 kronor i månaden ingen dussin lön, men ungefär precis vad min gamle klasskompis, utan högskoleutbildning, tjänar som direktör på ett bankkontor i en större svensk stad. Trots att han röstar på samma parti som du Gita så är jag övertygad om att han knappast tycker att han förtjänar mer än fyra gånger netto än städerskan per arbetstimme.

[Gita]

Till Gita, för 30år sedan så infördes 40tim/arbetsvecka i Sverige, det är inte meningen att vi skall arbeta mera en så! Tvärt om så borde vi arbeta mindre och dela på jobben, då har vi flera i arbeta+att vi lär vara mindre sjuka.

Och ändå talas det ganska ofta om höjning av pensionsåldern till 65 och ibland t.o.m. till 70 från båda blocken.
Ändå talas det hela tiden om att vi måste arbeta mer, inte mindre i framtiden.
Gita
Ooops! Till 67 skall det vara

Redigerat av Gita: 12-09-2010, 15:48

[Gita]

Jag pratde i allmänna ordalag du är ju inte alla som eventuellt vill gå ner i arbetstid, det är ju du som slår på höga trumman så fort något handlar om ens egen person, det är ju ingen diskussion då enligt dig. Dessutom ska du veta att alla är ersättningsbara i arbetslivet. Precis alla. Till och med du.

Ja Anma, alla är vi utbytbara, (du, jag , Mona Sahlin m.fl.) men det är förstås mer eller mindre lätt beroende på vilket arbete vi har. Många jobb är i dag så hårt specialiserade att det inte är helt lätt att snabbt hitta en ersättare.
Det är kanske helt OK för dig att vara patient och låta dig opereras om hjärnkirurgen är utbytt mot t.ex en arbetslös bibliotekarie. Tror nog att du skulle känna dig lugnare om kirurgen i fråga ersattes av en annan hjärnkirurg, bara för att ta ett exempel.
Gita

Ja en del tror ju att dom är oersättliga

Läs mitt svar till Anma, det känns onödigt att jag upprepar mig
Gita

[gnon49]

ja att vi helst bör artbeta högre upp i åldrarna är väl i stort sett alla riksdagspartier överens om. Stora summor att tjäna för staten. Men hur det skall utformas är väl en annan sak. Morot eller piska får framtiden utvisa.

[Anma]

Ja Anma, alla är vi utbytbara, (du, jag , Mona Sahlin m.fl.) men det är förstås mer eller mindre lätt beroende på vilket arbete vi har. Många jobb är i dag så hårt specialiserade att det inte är helt lätt att snabbt hitta en ersättare.
Det är kanske helt OK för dig att vara patient och låta dig opereras om hjärnkirurgen är utbytt mot t.ex en arbetslös bibliotekarie. Tror nog att du skulle känna dig lugnare om kirurgen i fråga ersattes av en annan hjärnkirurg, bara för att ta ett exempel.
Gita

Jo det är klart, men nu tror jag ju inte att en hjärnkirurg skulle ersättas med en bibliotekarie, lika lite som att du skulle ersättas av en sopåkare. Men vad du än har för arbete så är jag övertygad om att du inte är oersättlig och om du propsade på att halvera din arbetstid fast det inte skulle fungera i praktiken skulle din chef börja leta efter en ersättare per omgående. Såvida du inte är din egen chef för då gör ju du som du vill, med resultat därefter.

[Gita]

Hur många har möjlighet att minska sin nettoinkomst från 22 500 till 12 000, även om det innebär att skatten minskar från 25 % till 20 % och därmed nettotimlönen ökar från 132 kronor till 141 kronor. (avrundade siffror)

Om vi återgår till städerskan och direktören i det förra exemplet, så är det fortfarande när skatten är betald stora skillnader i deras timlön. Städerskan tjänar 79 kronor netto om hon jobbar en extra timme, medan direktören motsvarande marginella timförtjänst är 318 kronor. I det ena fallet är marginalskatteeffekten 29 % och i den andra 54 %. Nu är 100.000 kronor i månaden ingen dussin lön, men ungefär precis vad min gamle klasskompis, utan högskoleutbildning, tjänar som direktör på ett bankkontor i en större svensk stad. Trots att han röstar på samma parti som du Gita så är jag övertygad om att han knappast tycker att han förtjänar mer än fyra gånger netto än städerskan per arbetstimme.

Men du har inget svar på min fråga varför 40 timmars arbetsvecka skall beskattas så mycket hårdare än 20 timmars arbetsvecka? Om du nu kan låta bli att blanda in din vän bankdirektören eller andra direktörer utan hålla dig till medelinkomsttagre i resonemanget vore det bra.
Gita