Ensam är stark, I helskotta heller... Alternativ

[Anki på Öland]

Tack alla för goda råd och uppmuntrande ord! Har nu kommit på ett sätt som jag tror kommer att fungera och det går ut på att ta lite i taget och inte se berget framför sig precis som Katie säger:

1/ töm sophinken
2/ ta en dusch
3/ diska
4/ läs hela morgontidningen
5/ lägg tidningen i pappersinsamlingslådan (uj vad långt)
6/ drick morgonkaffet på altanen
7/ dammsug hemmet
8/ kliv ur sängen
En lista kan bestå av de mest banala saker i vissas ögon men de är blytyngder på en som mår dåligt.

Den 15/9 skall jag påbörja en 6 veckors kurs hos Af i samarbete med vårdcentralen som handlar om att må bättre och jag skall självklart vara med på den. Har tittat på ett otal avsnitt av "arga snickaren" (TV 5 play) de senaste dagarna och inser att jag måste ta tag i mitt liv, gör jag inget, händer inget heller och jag skall börja med att ta minst en timmes promenad varje dag innan jag sätter mig framför datorn och framför allt äta frukost/lunch vilket jag oftast hoppar över. När det gäller kursen hos Af har jag bestämt att jag skall promenera dit och inte ta bilen (ca. 3 km) för att få lite motion och frisk luft.

Jag skall också bestämma dag för dag vad jag skall ta itu med imorgon och planerar att starta en tråd som heter malcolm:s projekt vilket kanske inte låter så intressant för de flesta men de som är intresserade kan ändå få se hur det fortskrider och kanske peppa mig lite vilket jag behöver. Imorgon skall jag flytta böcker/videofilmer upp till dotterns fd. rum för att få bättre plats i bokhyllan i mitt sovrum vilket inte bör ta mer än någon timme. Det får räcka med det så länge, startar tråden malcolm:s projekt nu.

Mycket klokt!! Lycka till!
Anki

[Cacki]

YES! Du har tagit första steget! Du är på G!!

[*Stintan*]

Jättebra!

[fuchsian]

Toppen, Malcolm,

Ett steg i taget framåt, det kommer att gå och du har DET innom dig även att allt har kännts hopplöst, så du försöker, det ska du vara stolt över.
skriv dina listor och bocka av. Skriv även önskelistor om saker och händelser och om hur du skulle vilja ha det i framtiden. Lägg i en sak i taget, börja med smått, precis som en av tjejerna skrev till dig i tidigare inlägg om det omedelbara och dagliga du ska göra.
Kan du koncentrera dig att läsa? En bra bok, eller lyssna på en bra bok, beroende dina intressen.
Strunt i trädgårn, den ska ju till vintervila så ta inget stress, men kanske kan du sätta dig där ute och drömma om en blommande, mysig och din egen vilohörna i börja med.

Du vet att jag kommer att följa din nya tråd och finnas till, så du ska veta att det finns en liten fuchia som hejar på dig och gläds med dig.
När det börjar nystas upp denna mörka hopplöshet hos dig, ska du se att många saker som du nu känner jobbigt kommer att lösa sig bättre än du hade tänkt. Det är ju alltid trögt i uppförsbacke, men den vänder.Ett stort ...... till dig ... fuchian....

[Katie]

Jag tänkte på din trädgård.

Kolla om du har en Naturbruksskola eller liknande i din närhet som har ett Trädgårdsprogram.
Ibland finns det de elever som ska lära sig att designa eller bara sköta en trädgård. Kolla om de kan vara intresserade. När de går tredje året brukar de ha ett specialarbete. Kanske finns det någon elev som vill fixa din trädgård för att få ett bra betyg.

Jag ska kolla med det Naturbruksgymnasiet jag gick på. Förhoppningsvis finns det några intet ont anande elever som jag kan lura hit.

[Myosotis]

...inser att jag står ensam här i världen. Det är inte så roligt att hålla på när ingen uppskattar eller ger respons för det man gör och då får det vara.

Känner verkligen igen det där och har väl inga tips att ge eftersom jag själv inte kan ta mig ur samma situation. Men när jag läste om det där med listor så kom jag på ett tips jag fick en gång och som jag sen följde ett bra tag, det kändes bra och hjälpte mig. Fråga mig inte varför jag slutade. Det var ett litet häfte som jag varje morgon skrev 3 saker i som jag skulle göra samma dag och som jag såg fram emot, inga måsten alltså utan något trevligt. Det behöver inte vara något stort utan det kan vara "klappa katten". Sen på kvällen skrev jag 3 saker som jag hade gjort som kändes bra. På något sätt fick jag mer positiva tankar på det sättet. Struntsamma om man bara skriver "klappat katten" och liknande varenda kväll, det kan nog få en att uppskatta det man har lite mer. Häftet hade jag fått av en kompis och det var vackert, bara att ta fram det var därför trevligt.

[Christa]

Jag har åkt ner i det svarta hålet många gånger i mitt liv. På 80-talet kände jag mig helt dimmig i huvudet ibland och klarade inte ens att städa skrivbordet.

Det som funkade bäst då var att gå en riktig långpromenad i skogen. Minst 1 timme och helst 2-3 timmar. Det knepiga var att depressionen släppte först på tisdagen om jag hade gått på söndagen.

När jag började på gym för några år sedan så gick vi tisd torsd och söndag. Då märkte jag att jag mådde sämre på söndagen när det gått en dag extra innan vi tränade igen. När konditionen förbättrades så försvann depressionerna helt.

Nu kan jag få det om jag ätit bröd eller andra snabba kolhydrater.

Skogspromenader har ju en annan dimention också. Det gröna, tystnaden och dofterna. Dagsljus och frisk luft ökar också välbefinnandet. När jag varit riktigt nere krävdes dock en längre tur för att det skulle hjälpa.

Ensam var jag hela tiden så jag vet precis hur det känns. Nu har de börjat med självhjälpsgrupper där man kan träffa andra i samma situation. Ofta är det något studieförbund som håller i det och jag tror att det brukar vara gratis. Friluftsfrämjandet har gemensamma skogsvandringar på en del ställen.

Redigerat av Christa: 11-09-2010, 09:19

[Cacki]

Känner verkligen igen det där och har väl inga tips att ge eftersom jag själv inte kan ta mig ur samma situation. Men när jag läste om det där med listor så kom jag på ett tips jag fick en gång och som jag sen följde ett bra tag, det kändes bra och hjälpte mig. Fråga mig inte varför jag slutade. Det var ett litet häfte som jag varje morgon skrev 3 saker i som jag skulle göra samma dag och som jag såg fram emot, inga måsten alltså utan något trevligt. Det behöver inte vara något stort utan det kan vara "klappa katten". Sen på kvällen skrev jag 3 saker som jag hade gjort som kändes bra. På något sätt fick jag mer positiva tankar på det sättet. Struntsamma om man bara skriver "klappat katten" och liknande varenda kväll, det kan nog få en att uppskatta det man har lite mer. Häftet hade jag fått av en kompis och det var vackert, bara att ta fram det var därför trevligt.

Det där låter otroligt vettigt. Tror t.o.m att det skulle vara nyttigt för alla och envar i detta stressamhälle vi byggt upp. Man hinner liksom inte stanna upp och bara känna. Och just positiva saker...man ser inte skogen för alla träd. Vi har mycket mer att vara tacksamma för än vad vi har problem i de allra flesta fall. Det är bara det att vi inte fattar det...har inte haft tid. Det är faktiskt en "insikt" som jag fått i.o.m att jag själv blev sjuk. Nu kan jag faktiskt oftast se det positiva med att inte kunna jobba lika mycket som andra gör, även om det ibland känns som en stor sorg (man är väl inte mer än människa). Jag får tid att få tänka/grubbla mer över livet i största allmänhet och har börjat fatta...verkligen fatta...hur fel ute vi egentligen är. Vilka felaktiga värderingar vi har. Det här kan säkert låta säkert pompöst och lite larvigt men jag hävdar bestämt att jag har rätt. Ni som tycker att detta bara är klyschor har bara inte "fattat" ännu.

Malcolm...detta tuffa du går igenom just nu kommer du att bära med dej resten av ditt liv och göra dej till en klokare, mer empatisk och starkare människa, jag lovar. Jag förstår till 100% om du inte kan tro på det här just nu, när du är mitt i "avgrunden" men det kommer om du inte låter den här erfarenheten göra dej bitter. Försök se fram emot det jag "avslöjar" nu med nyfikenhet. Nyfikenhet är också en bra drivkraft för att fortsätta kämpa. Du kommer att ha en erfarenhet med dej i bagaget som gör dej viktig för andra som kommer att hamna i en sådan situation som du befinner dej i just nu. För den människan kommer du att bli väldigt värdefull. Du kommer att framstå som ett levande exempel som "kunda han, så kan jag...".

Jag håller tummar och tår för att du ska lyckas vända blicken åt rätt håll nu!
Styrkekramar
/Cacki