Debatteknik, När är den bra och när är den dålig? Alternativ

[Anma]

Jag tycker det är jobbigast när någon antar en översittarattityd och avfärdar meddebattörens argument med att denne är obegåvad eller dum i huvudet.

Sånt gör mig galen. Bildligt talat.

[andersen]

Hoppla hoppla, till Gitas försvar, hon tycker alltid olika mot vad jag tycker, men aldrig har jag upplevt henne som att det bara ska säjas imot, utan jag upplever henne som en rättvis och bra debattör, faktiskt den bästa här på forumet.

[Anma]

Jag vet att jag har en brist. När jag vet att jag har rätt och någon envisas med att vägra erkänna det, då kan jag bli alldeles rabiat. Ett exempel är i konsttråden som var aktiv för ett tag sedan.
Jag hade en åsikt att ett visst ställe inte visade konst enligt min åsikt, en person kommer och i princip dumförklarar mig, jag står på mig, förklarar hur pedagogiskt som helst att jag inte tycker att det är konst oavsett om det egentligen är konst eller inte. Personen vägrar att ta till sig detta, utan tjatar sig blå om att jag i princip är dum i huvudet för att jag inte tycker att den konsten är konst. Andra kommer in och tycker precis som jag, de får inte ens ett svar på detta. Men mig angriper hon om och om igen.
Då blir jag helt rabiat och vägrar släppa.
JAG HAR RÄTT TILL MIN ÅSIKT, fast den strider mot hela konstvärlden. Ville jag bara skrika ut. Gjorde det också.
Där borde jag lagt mig på sidan ett, men det är lätt att vara efterklok.
Vem vägrade acceptera min åsikt? Jo, Gita.

Hoppla hoppla, till Gitas försvar, hon tycker alltid olika mot vad jag tycker, men aldrig har jag upplevt henne som att det bara ska säjas imot, utan jag upplever henne som en rättvis och bra debattör, faktiskt den bästa här på forumet.

Du ser, vad olika man kan uppfatta samma person.

Redigerat av Anma: 17-09-2010, 18:31

[andersen]

Jag vet att jag har en brist. När jag vet att jag har rätt och någon envisas med att vägra erkänna det, då kan jag bli alldeles rabiat. Ett exempel är i konsttråden som var aktiv för ett tag sedan.
Jag hade en åsikt att ett visst ställe inte visade konst enligt min åsikt, en person kommer och i princip dumförklarar mig, jag står på mig, förklarar hur pedagogiskt som helst att jag inte tycker att det är konst oavsett om det egentligen är konst eller inte. Personen vägrar att ta till sig detta, utan tjatar sig blå om att jag i princip är dum i huvudet för att jag inte tycker att den konsten är konst. Andra kommer in och tycker precis som jag, de får inte ens ett svar på detta. Men mig angriper hon om och om igen.
Då blir jag helt rabiat och vägrar släppa.
JAG HAR RÄTT TILL MIN ÅSIKT, fast den strider mot hela konstvärlden. Ville jag bara skrika ut. Gjorde det också.
Där borde jag lagt mig på sidan ett, men det är lätt att vara efterklok.
Vem vägrade acceptera min åsikt? Jo, Gita.
Du ser, vad olika man kan uppfatta samma person.

Och det är nog därför det blir fel ibland= man tar med sig gammla trådar till nya trådar.

[Anma]

Och det är nog därför det blir fel ibland= man tar med sig gammla trådar till nya trådar.

Ja så är det ju, helt klart. Men inte bara så, ibland är det så att man har så lite gemensamt med personen att man inte håller med särskilt mycket alls.

Redigerat av Anma: 17-09-2010, 18:35

[AndersKbg]

Jag tar det jättepersonligt, precis en sådan sak jag efterlyser! Tack!

Själv tycker jag inte att jag är särskilt aggressiv i mina texter, men jag håller inte på och lindar in en massa i bomull heller. Folk kanske läser in något som inte finns där? När jag är arg och aggressiv är det inget jag hymlar med, det brukar stå i klartext.

Jag är ganska snäll egentligen, trot eller ej!

Okej, då är vi på samma plan, hoppas det inte är på väg utomlands en vecka bara. Det skulle jag inte palla med dig.

Men iaf, jag förstår vad du menar. Jag har själv ett väldigt rakt skrivsätt och det är lögn i h-vete att få bort det. Folk missuppfattar ofta det jag skriver. Sen har jag märkt att vissa gärna hänger upp sig på ironi. Det är ingen lätt balansgång men jag ger mig aldrig på det. Ironi är min paradgren och man får uppfatta det som man vill.
Felet jag gör är att jag gärna blandar ironi med saklig text och då kan det bli att man hoppar jämfota på folks nerver. Speciellt, och detta gäller odla i synnerhet, när motdebattörerna bryter ned ens inlägg i enskilda meningar istället för att bemöta helheten. Det gillar jag inte.

Jag har sett att flera av er har väldigt långa dispyter er emellan...please, låt inte det förstöra en bra diskussion. Jag har inte varit med så länge här men bilden är ganska tydlig.

[Aqvakul]

Självfallet är det så att man tenderar att vara mer generös i sin tolkning av dem som har samma grundvärderingar som en själv. Ingen är objektiv och fullständigt saklig. Att erkänna det, att vara beredd till självkritik och att ta tillbaka det man i efterhand upptäckt var dumt sagt, är sådant som jag respekterar hos en meningsmotståndare. Saknas dessa egenskaper så mister man till slut respekten och då blir det också svårt att föra en vettig debatt.

[fuchsian]

Där har jag råkat få massa påhopp.
När folk inte fattar ironi eller annorlunda vändningar av en debatt, så finns dom som letar efter just dessa tillfällen att poppa upp som gubben ur lådan. Det gör mig förbannad!! Men alla har inte den förmågan och de tolkar det som tja, vad som passar bäst.
Det intressanta i en debatt är ju mångfalden, men här är det helt bortkastad. alldeles för humorfria och enkelspåriga åsikter som stör så in i vassen ........ Fuchian....

[Anma]

Okej, då är vi på samma plan, hoppas det inte är på väg utomlands en vecka bara. Det skulle jag inte palla med dig.

Men iaf, jag förstår vad du menar. Jag har själv ett väldigt rakt skrivsätt och det är lögn i h-vete att få bort det. Folk missuppfattar ofta det jag skriver. Sen har jag märkt att vissa gärna hänger upp sig på ironi. Det är ingen lätt balansgång men jag ger mig aldrig på det. Ironi är min paradgren och man får uppfatta det som man vill.
Felet jag gör är att jag gärna blandar ironi med saklig text och då kan det bli att man hoppar jämfota på folks nerver. Speciellt, och detta gäller odla i synnerhet, när motdebattörerna bryter ned ens inlägg i enskilda meningar istället för att bemöta helheten. Det gillar jag inte.

Jag har sett att flera av er har väldigt långa dispyter er emellan...please, låt inte det förstöra en bra diskussion. Jag har inte varit med så länge här men bilden är ganska tydlig.

Mycket av mina skriverier är också ironi, men det faller verkligen inte i god jord. Det går ju inte få till det där lite hånfulla fast med skämtsam ton i ett skrivet inlägg. Det uppfattas nog bara som hånfullt.
Men det får man ta ibland.
jag tror nog att det kunde bli en mycket trevlig vecka jag. Man är ju så mycket mer än den text man skriver på ett forum. Det gäller oss alla.

Redigerat av Anma: 17-09-2010, 18:53

[Gita]

Jag tar det jättepersonligt, precis en sådan sak jag efterlyser! Tack!

I ditt fall har jag inga horn i sidan till dig, det senaste du skrev,
"r det hennes partis ideologi?
Jag trodde att socialismen stod för att alla ska ge av allt de har för att det ska fördelas mellan makthavarna.
Men jag kanske har fel.

Finns det något parti som har sparkat på sina egna genom åren så är det sossarna. Det där ideologisnacket kan du glömma, det var länge sedan sossarna stod på arbetarnas sida."
svarade jag:
"Du har verkligen missförstått. Det är inte stalinideologi som sossarna för. Jisses vilken idiotisk kommentar från dig. "

Ja, det är inte så bra teknik, men ditt inlägg var inte heller så sakligt tyckte så jag.

Sen kom det du svarade:
"Okej, och som ett brev på posten kommer det ett "gillar inte" från ditt håll.
Otippat.

Du får hacka i dig att vi inte tycker lika om så värst mycket.
Skillnaden mellan oss är att jag kan läsa dina åsikter utan att gå till personangrepp. "

Jag fattade inte riktigt vari låg personangreppet så då fick du ett i mitt nästa svar:
"Skillnaden mellan dig och mig är mycket mer än så. Som tur är. För någon av oss. valfritt vem.

Jag sa inte att du är en idiot, jag sa att din kommentar var idiotisk. Det är inget personangrepp att angripa ett uttalande. Om du tycker det är du nog lite väl känslig. Det där kan klassas som personangrepp, om man verkligen vill."
Här är det lite "ok, håller jag på med personngrepp? Okej då, då kan jag väl göra det då".
Här lämnar jag också öppet vem som är "dum" och vem inte. Valfritt.
Sen upplever jag att en viss Gita ska bara säga mot mig oavsett vad det gäller, och hon upplever samma sak, som jag förstår det. Som man ropar får man svar tänker jag i det fallet. Jag tror att vi helt enkelt är så olika personer så färgen skulle säkert kackelera på väggarna om vi var i samma rum.

Själv tycker jag inte att jag är särskilt aggressiv i mina texter, men jag håller inte på och lindar in en massa i bomull heller. Folk kanske läser in något som inte finns där? När jag är arg och aggressiv är det inget jag hymlar med, det brukar stå i klartext.

Jag är ganska snäll egentligen, trot eller ej!

Nu har jag inte deltagit i den här tråden och då är det både usel debattteknik och usel forumetik att använda mitt namn som något slags exempel.
Alltså, bemöt gärna min inlägg, ifrågasätt gärna mina värderingar, men ge dig inte på att försöka bedöma mig som människa och blanda inte in mig i sammanhang där jag inte deltar.
Gita
P.s Såg nu att du använt mig som något slags exempel, t.om. som någon slags ursäkt för egna övertramp i fler inlägg i den här tråden, det strider mot all netetikett och är riktigt dålig debatteknik.D.s

Redigerat av Gita: 17-09-2010, 19:16

[Cacki]

Självfallet är det så att man tenderar att vara mer generös i sin tolkning av dem som har samma grundvärderingar som en själv. Ingen är objektiv och fullständigt saklig. Att erkänna det, att vara beredd till självkritik och att ta tillbaka det man i efterhand upptäckt var dumt sagt, är sådant som jag respekterar hos en meningsmotståndare. Saknas dessa egenskaper så mister man till slut respekten och då blir det också svårt att föra en vettig debatt.

Så sant som det var sagt!!

[Gita]

Hoppla hoppla, till Gitas försvar, hon tycker alltid olika mot vad jag tycker, men aldrig har jag upplevt henne som att det bara ska säjas imot, utan jag upplever henne som en rättvis och bra debattör, faktiskt den bästa här på forumet.

Same to you, visst har vi helt olika värderingar men det märks att du är en van och kunnig debattör som aldrig nedlåter dig till personangrepp eller klistrar på dina meningsmotståndare en massa märkliga epitet när argumententen verkar tryta. Jag tycker att många har väldigt mycket att lära av dig.
Gita

[Anma]

Nu har jag inte deltagit i den här tråden och då är det både usel debattteknik och usel forumetik att använda mitt namn som något slags exempel.
Alltså, bemöt gärna min inlägg, ifrågasätt gärna mina värderingar, men ge dig inte på att försöka bedöma mig som människa och blanda inte in mig i sammanhang där jag inte deltar.
Gita
P.s Såg nu att du använt mig som något slags exempel, t.om. som någon slags ursäkt för egna övertramp i fler inlägg i den här tråden, det strider mot all netetikett och är riktigt dålig debatteknik.D.s

Det är inget exempel, det är mina åsikter om dig. Tråden är fritt fram att både delta och läsa för allt och alla.
Jag hatar hyckleri och anser att det är mycket mer renhårigt av mig att använda mig av ditt nick när jag pratar om dig än att säga "det finns vissa här som blablabla". Sen får du tycka vad du vill om den saken. Jag står för vad jag tycker.

[Anki på Öland]

Jag tycker det är jobbigast när någon antar en översittarattityd och avfärdar meddebattörens argument med att denne är obegåvad eller dum i huvudet.

Det är inte ens debatt, det är bara att visa hur intolerant mot andra människor och deras åsikter man är.
Anki

[Gunilla T]

Anma, du är en mycket duktig debattör...tycker jag.

[Aqvakul]

Anma, du är en mycket duktig debattör...tycker jag.

Jag är gillar också Anmas debattstil - tuff men just!

[Anma]

Tack! Känns bra att få lite beröm också.

Men det var inte för den saken jag startade tråden, utan dels för att diskutera debatteknik i överlag och dels för att försöka förstå hur jag uppfattas som debattör. Det är svårt att veta själv.

Om jag ska säga vad jag själv tycker så är det just att jag är tuff men juste. Precis som Aqva säger. Men jag kan gå till överdrifter och något som liknar personangrepp, men då brukar jag vara tydlig med att stå för det, eller be om ursäkt om jag sagt något riktigt knasigt.
Jag brukar sällan bli förbannad, men har upptäckt att jag uppfattas som det. Men när jag blir arg brukar jag vara tydlig med det också.
När jag började skriva på odla hamnade jag sällan i diskussioner, jag vågade inte riktigt mig på det, men under åren har jag mognat i forumvärlden och vågar mer. Visst, jag behöver utvecklas, men det gör jag enbart genom att inte sitta på händerna, med fefghet kommer man inte långt har jag upptäckt.

Själv anser jag att jag brukar vara saklig och när jag inte är det brukar jag inte hymla med det, men mina meningsmotståndare har tydligen en annan uppfattning.

Jag hade önskat att Gita hade, istället för att hoppa på mig i tråden här, förklarat för mig hur jag inte är saklig och vad hon menar att jag inte går att debattera med. Och med " Eftersom du är helt döv och blind för sakargument så finns ingen anledning att bemöta dig. Vill du fortsätta att spy galla över mig som person så var så goda! Någon som är intresserad av en saklig debatt kan ju ändå inte ta dig på allvar.
Gita"

Men det är nog för mycket begärt.

Jag har i för sig en alldeles egen teori. Men den håller jag tills vidare för mig själv.

Redigerat av Anma: 17-09-2010, 21:07

[MrMurphy]

Jag anser att det allra viktigaste är att skilja på sak och person i debatter. Men lättare sagt än gjort ibland, tror att samtliga brusar upp någongång och kastar ur sig förflugna ord...

Det som jag reagerat över här på odla är att det är väldigt heta känslor som florerar plus att samtliga tycks vara väl bekanta. Vissa har konstant ryggdunkande i var och varannan tråd, andra är som hund och katter. Som nykomling så känner man sig kusinen från landet.

Problemet med att debattera med skrift är att det gärna missuppfattas, felaktiga saker kan läsas in i skriften utifrån värderingarna som skribenten/läsaren har. Bilder målas upp som gör att diskussionerna ganska omgående spårar ur.

Jag pendlar mellan lusten att kasta mig in i debatter med hull och hår, för jag är genuint intresserad av att höra hur folk resonerar, men väljer att oftast sätta mig på händerna istället. Helt börjat ifrågasätta min egen debatteknik som jag en gång i tiden trodde var hyggligt ok och ett skrivet inlägg så kan man ganska omgående känna hur blodet svallar och inte alltid värt det.

[Aqvakul]

Jag anser att det allra viktigaste är att skilja på sak och person i debatter. Men lättare sagt än gjort ibland, tror att samtliga brusar upp någongång och kastar ur sig förflugna ord...

Det som jag reagerat över här på odla är att det är väldigt heta känslor som florerar plus att samtliga tycks vara väl bekanta. Vissa har konstant ryggdunkande i var och varannan tråd, andra är som hund och katter. Som nykomling så känner man sig kusinen från landet.

Problemet med att debattera med skrift är att det gärna missuppfattas, felaktiga saker kan läsas in i skriften utifrån värderingarna som skribenten/läsaren har. Bilder målas upp som gör att diskussionerna ganska omgående spårar ur.

Jag pendlar mellan lusten att kasta mig in i debatter med hull och hår, för jag är genuint intresserad av att höra hur folk resonerar, men väljer att oftast sätta mig på händerna istället. Helt börjat ifrågasätta min egen debatteknik som jag en gång i tiden trodde var hyggligt ok och ett skrivet inlägg så kan man ganska omgående känna hur blodet svallar och inte alltid värt det.

Känner igen det du beskriver..

[Gita]

Det är inget exempel, det är mina åsikter om dig. Tråden är fritt fram att både delta och läsa för allt och alla.
Jag hatar hyckleri och anser att det är mycket mer renhårigt av mig att använda mig av ditt nick när jag pratar om dig än att säga "det finns vissa här som blablabla". Sen får du tycka vad du vill om den saken. Jag står för vad jag tycker.

Just Dina åsikter om mig tycker jag kanske du skall behålla för dig själv, lika lite tycker jag att det tillhör god ton att använda andra skribenter som exempel eller slagträd i en debatt. Jag upprepar bemöt gärna mina åsikter och värderingar men sakargument men försök att avhålla dig från att bedöma mig och andra som inte delar dina värderingar som personer.

Fast du kanske tycker det skulle vara OK att starta en tråd där vi alla "utan att hyckla och mycket renhårigt" talar om hur olika skribenter är som personer, hur illa vi tycker om somliga, hur okunniga och dumma somliga är osv. Kanske är det så att du startat en trend, blir det trevligt tror du?
Och du , jag skulle mycket väl kunna tala om hur jag ser på dig med utgångspunkt från de inlägg du står för, men till skillnad från dig så avstår jag, vissa saker är ändå klokast att hålla för sig själv. Det finns saker som man kan tänka, som man kanske t.om. kan säga i vissa sällskap men absolut inte skriva i synnerhet inte på nätet där det kommer att finnas kvar i oöverskadlig tid.
Kanske något du borde tänka på.
Gita