Att såga av den gren man sitter på... Alternativ

[gnon49]

Den amerikanska prärien fanns väl innan vitingarna kom dit. Bison såg väl till att gräset hölls i trim.

[Jan Lindgren]

Fiskodling är inte bra heller. De flesta fiskar vi odlar är rovfiskar (t ex lax) och då fångar man en massa annan fisk för att göra foder till laxen. Och eftersom en massa energi försvinner i varje steg i näringskedjan innebär det att vi måste fiska MYCKET mer fisk till foder än om vi skulle äta upp den direkt själva. Dessutom orsakar fiskodlingarna övergödning av kustnära vatten och dessutom sprider de sjukdomar till de vilda fiskarna. För att undvika att fiskarna i odlingarna blir sjuka (de hålls ju i onormalt stora och täta bestånd där sjukdomar lätt sprids) ger man dem antibiotika som i sin tur sprids i omgivningarna. Även storskalig odling av fisk i dammar, t ex karp, är miljöförstörande eftersom man måste ge mycket foder. Visserligen ger man vegetabiliskt foder till karp, men det övergöder också vattnen och hamnar till sist i havet. och jag skulle tro att man använder antibiotika även i karpodlingar.

Hej!
Vi ska naturligtvis inte odla fisk som behöver utfodras med fiskmjöl från havet. Ett antal karpfiskar och Oreochromis är lätta att odla och de lever dessutom av vegetabiliskt foder. Med en lämplig diet och sammansättning av arter så blir det inte övergödning. Skulle man av någon anledning vilja odla på ett sådant sätt att man behöver rena vattnet så finns det färdig och lönsam teknik idag. Läs gärna lite om andmat. Det är ett fiskfoder som har en stor potential. Jag tror inte att det finns någon odling som kan ge så mycket högvärdigt protein per ytenhet som fiskodling. Färsk smörstekt oreochromis är mycket gott.
MVH
Jan Lindgren

[Anders zon 1]

Hej!
Vi ska naturligtvis inte odla fisk som behöver utfodras med fiskmjöl från havet. Ett antal karpfiskar och Oreochromis är lätta att odla och de lever dessutom av vegetabiliskt foder. Med en lämplig diet och sammansättning av arter så blir det inte övergödning. Skulle man av någon anledning vilja odla på ett sådant sätt att man behöver rena vattnet så finns det färdig och lönsam teknik idag. Läs gärna lite om andmat. Det är ett fiskfoder som har en stor potential. Jag tror inte att det finns någon odling som kan ge så mycket högvärdigt protein per ytenhet som fiskodling. Färsk smörstekt oreochromis är mycket gott.
MVH
Jan Lindgren

Ja det går säkert att göra miljövänliga fiskodlingar också. Men jag misstänker att det inte kommer att löna sig. Antagligen behöver man stora anläggningar och då är jag ganska säker på att det inte blir speciellt miljövänligt. Finns många exempel på miljöförstörande storskaliga fiskodlingar (oftast karp) nere på kontinenten. Fast det finns också exempel på traditionella fiskodlingar som snarast gynnar miljön. Men då är det fråga om lågintensiv produktion som inte är lönsam med dagens mått mätt. Man kan ju verkligen hoppas att det går att kombinera intensivodling av fisk och bra miljö och hälsa men jag är inte så säker på att kommer att funka särskilt bra. Nästan alltid när man stressar ett system genom att tillföra onormalt mycket resurser (t ex näring) för att öka produktionen så blir det negativa sidoeffekter. Det kan vara allt från att man förstör naturliga våtmarker genom att göra om dem till fiskodlingar och näringsläckage till omgivningarna, till sämre näringsvärde i det man producerar. Man kan t ex undra hur näringsvärdet i fisken påverkas om dess huvudsakliga kost är andmat? Det är ju mer än proteiner i fisken som är nyttigt. I det vilda äter karpfiskar och Oreochromis en massa olika saker, inklusive en och annan insekt.

Antar att du syftar på Oreochromis mossambicus (brukar väl kallas Tilapia när man köper den). Tror att det är den Oreochromis-arten som är vanligast i fiskodlingar. Tyvärr är inte heller odling av denna fisk oproblematisk. Förutom de generella problemen med storskaliga intensivodlingar så har den sluppit ut ur odlingar på många håll och sedan blivit en starkt invasiv art som ställer till med mycket problem. Kolla länken: http://www.issg.org/database/species/ecology.asp?si=131

Det här med invasiva arter är ett problem som ofta följer när man gör försök att öka produktionen genom att använda främmande arter. Finns massor av exempel på havererade försök i den vägen, t ex agapaddan i Australien (man trodde den skulle äta en bagge som kalasade på sockerrör men den visade sig äta allt annat istället), afrikansk jättesnigel i Sydostasien (introducerades som mat men ingen ville äta den och nu sprider den sig som en pest som äter allt i dess väg) och nilabborre i Viktoriasjön. Nilabborren introducerades för att förbättra fisket men åt upp de inhemska cikliderna som tidigare såg till att snäckor som sprider den allvarliga sjukdomen bilharzia (snäckfeber) hölls i schack. Resultat: kraftig ökning av snäckorna och med dem bilharzia hos människorna i området.

[Anders zon 1]

Tror du inte växtätarna hade blivit fler och större om inget hade hållt tillbaka på bestånden? Därmed borde skogarna vara fortsatt öppna?

Nej, varför skulle växtätarna bli särskilt mycket större? Sett på några miljoner års sikt så kommer säkert nya arter att uppstå som kanske kan vara större, men jag antar att det ligger utanför tidsperspektivet i den här diskussionen.

Bestånden av älg och rådjur bestäms till största delen av tillgången till föda, vilket till stora delar är sly. De gynnas alltså starkt av det moderna skogsbruket (sly kommer ju alltid upp i massor på kalhyggen). Det finns nu antagligen onormalt mycket älg och rådjur i markerna på grund av dels stor tillgång på föda, dels frånvaro av stora rovdjur (200 vargar gör inte stor skillnad). Om skogsbruket upphörde och vargen ökade skulle antagligen bestånden av älg och rådjur bli mindre än idag.

[Huggorm]

Nej, varför skulle växtätarna bli särskilt mycket större? Sett på några miljoner års sikt så kommer säkert nya arter att uppstå som kanske kan vara större, men jag antar att det ligger utanför tidsperspektivet i den här diskussionen.

Bestånden av älg och rådjur bestäms till största delen av tillgången till föda, vilket till stora delar är sly. De gynnas alltså starkt av det moderna skogsbruket (sly kommer ju alltid upp i massor på kalhyggen). Det finns nu antagligen onormalt mycket älg och rådjur i markerna på grund av dels stor tillgång på föda, dels frånvaro av stora rovdjur (200 vargar gör inte stor skillnad). Om skogsbruket upphörde och vargen ökade skulle antagligen bestånden av älg och rådjur bli mindre än idag.

Förutsatt att man inte låter skogsbrand härja på naturligt sätt, eftersom det då skulle skapa stora ytor där sly kunde växa upp och föda hjortdjuren. Men visst skulle det slutligen skapas en balans mellan vargar och dess bytesdjur.

[Gunilla T]

Tack Anders för ett kunnigt inlägg!

Jag läste länken om Oreochromis - anses som ett allvarligt hot mot naturliga arter, finns på 100 listan över "World´s worst invaders"

Nej, fiskodling är nog inte lösningen för de hot som marina miljöer nu står inför.

http://miljoaktuellt.idg.se/

[Jan Lindgren]

Antar att du syftar på Oreochromis mossambicus (brukar väl kallas Tilapia när man köper den). Tror att det är den Oreochromis-arten som är vanligast i fiskodlingar. Tyvärr är inte heller odling av denna fisk oproblematisk. Förutom de generella problemen med storskaliga intensivodlingar så har den sluppit ut ur odlingar på många håll och sedan blivit en starkt invasiv art som ställer till med mycket problem. Kolla länken: http://www.issg.org/database/species/ecology.asp?si=131

Hej!
Jag föredrar hybriden mellan mossambicus och hornorum. Det blir sterila fiskar som växer snabbt. Min erfarenhet är att de är mycket lättskötta och härdiga. De är helt ointresserade av att äta andra fiskar. Jag har testat ett antal olika sorters fiskyngel ihop med olika storlekar av hybriden. Rena arter av Oreochromis förökar sig för snabbt. Honorna växer alltför långsamt och det blir olönsamt om man inte har en marknad för småfisk. I många kommersiella odlingar hormonbehandlar man ynglen så att det bara blir hannar. Ett sätt att undvika alltför många yngel är att använda rovfiskar i dammen. Rovfiskarna kan ge ett högre pris och på så sätt kan det löna sig.

När det gäller andmat så finns det en hel del forskning som visar att det är en superb föda för fisk. Dessutom är andmatsodling ett av det bästa sätten att rena avloppsvatten. Fiskodling kan alltså minska näringsläckaget till havet. Andmat producerar 0,5 - 1,5 ton växtmassa /dag/ har. Det är en av de snabbast växande växter som finns. Näringsvärdet är bra. En damm med optimal fisksammansättning producerar ca 10 ton fisk/år/har om man enbart utfodrar med andmat.

Jag hade en förhoppning att mina oreochromis skulle äta klöver för att få billigt proteinfoder men det gick inte alls. Gräs gick dock bra. Tekniken att rena vattnet är väl utvecklad. Jag experimenterade lite men insåg till slut att jag behövde satsa ett antal miljoner på växthus och värmeanläggningar för att det skulle kunna bli lönsamt. Troligen så går det inte att konkurrera med fiskodlingar i varmare länder. För en människa som är intresserad av fiskar så kan det kanske vara inressant med en småskalig odlig för husbehov även i Sverige.

Jag ser alltså både småskalig och storskalig odling av fisk som ett sätt att producera mat på ett mycket miljövänligt sätt dessutom så är det ett billigt och enkelt sätt för småbönder i många länder att förbättra matkvalitén i hushållet. Det finns en del mycket possitiva erfarenheter från Afrika.
MVH
Jan Lindgren

[Gunilla T]

Idag rapporterar Ekot om det miserabla tillstånd Östersjön befinner sig i. En sjättedel av havsbotten är död - syrebrist förorsakad av övergödning samt att flödet av nytt och salthaltigt vatten inte längre fungerar. Torskens ägg kräver syre för att kläckas. I döda havsbottnar finns inget liv, de som kan, flyr och resten dör.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?...artikel=4237301

Att torsken snabbt kan återhämta sig är inte heller sant, för 15 år sedan infördes fiskeförbud av torsk i Kanadas fiskevatten, torsken har inte kommit tillbaka.

[Gossen Ruda]

Att torsken snabbt kan återhämta sig är inte heller sant, för 15 år sedan infördes fiskeförbud av torsk i Kanadas fiskevatten, torsken har inte kommit tillbaka.

Det beror på när förbudet införs, om det är efter att beståndet totalt kollapsat som i Canada fungerar inte ett förbud. Ungefär som att fridlysa dronten nu.

[Gunilla T]

Det beror på när förbudet införs, om det är efter att beståndet totalt kollapsat som i Canada fungerar inte ett förbud. Ungefär som att fridlysa dronten nu.

Sant...

[andersen]

Det beror på när förbudet införs, om det är efter att beståndet totalt kollapsat som i Canada fungerar inte ett förbud. Ungefär som att fridlysa dronten nu.

[Gossen Ruda]

Vad man kan lära sig av torskkatastrofen i Canada är att man måste hålla koll på hur stora bestånden är och skydda i tid. Att låta fiskarna bestämma fungerar inte alltid så bra men de skall givetvis konsulteras.

[Gunilla T]

Vad man kan lära sig av torskkatastrofen i Canada är att man måste hålla koll på hur stora bestånden är och skydda i tid. Att låta fiskarna bestämma fungerar inte alltid så bra men de skall givetvis konsulteras.

Ja, det borde ju vara så.

Enligt det som Ekot rapporterade idag och där man intervjuade en oceanograf..Lars någonting som lett ett forskningsprojekt ang. Östersjön så är det väl inte så positivt med vårt innanhav. Dels att syrebristen brer ut sig men också att man inte riktigt vet varför inflödet har blivit så dåligt.

Enligt Isabella Lövin, hon som skrev "Tyst hav" så har vi idag ca 80.000 ton torsk i Östersjön men skulle behöva 240.000 ton för att inte riskera en kollaps. På 80-talet räknade man in ca 700.000 ton torsk.

Men enligt Eskil Erlandsson så kan fiskekvoten i vissa delar av Östersjön ökas med 15% ?????

[Jan Lindgren]

Hej!
Fiskbestånd varierar helt naturligt. En gång i tiden så fanns det så mycket sill i Skanör att " man kunde gå ut i havet på sillryggarna". Sedan minskade bestånden kraftigt.
Torsken i Östersjön är beroende av saltvatteninflöden. Vi vet att det är färre stormar nu för tiden så förmodligen påverkar det salthalten.

Ett annat problem med färre rovfiskar är att småfisken ökar vilket medför att kräftdjuren minskar vilket leder till att alger och bakterier ökar vilket kan medföra fler döda bottnar. I insjöar så måste man ibland tråla för att få bort småfisken så att vattnet blir badbart.

Fiskvården är också konstig. Man har fortfarande minimått trots att man vet att det har en negativ påverkan på fiskstorleken.
Reglerna att kasta bifångster överbord är också absurda.

Något jag funderat över är varför man fiskar lax i Östersjön. Laxen är en sympatisk fisk som simmar hem när den är fullvuxen. Då är den lätt att fånga i fällor och man kan kontrollera att man inte tar upp för många. Man kan också välja ut stora avelsdjur för att återställa en ordentlig storlek.

Vill man titta på lyckade åtgärder så är Georges Bank kolja och Alaska lax goda exempel. Fridlysta områden och begränsat antal fiskedagar har räddat beståndet.
MVH
Jan Lindgren