Beslut om vargjakt klart - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Natur

80 sidor

« < 2 3 4 5 6 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

Beslut om vargjakt klart

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 18:27 L�nk hit: #61
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	CITAT (smuleborg @ 21-12-2010, 17:43) Hur har man kommit fram till att 210 vargar �r ett optimalt antal? P� vilken grund vilar beslutet att h�lla vargstammen nere? F�r att det ska vara m�jligt att bedriva jakt med okopplad hund? Eller f�r att n�gon r�knat ut att vargens naturliga (vilt)f�da r�cker till 210 vargar? F�r att inte antalet vargar ska v�xa snabbare �n lokalbefolkningens acceptans f�r vargen, inf�rs en tillf�llig begr�nsning, som inneb�r att det totalt ska finnas max 210 vargar i Sverige. Om lokalbefolningens acceptans inte �kas kan en minskning av antalet vargar enklare g�ras.

sparvuggla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 18:35 L�nk hit: #62
Medlem Antal inl�gg: 1 402 Medlem sedan: 18-05-2009 Medlem nr: 23 407	CITAT (dahla @ 21-12-2010, 18:27) F�r att inte antalet vargar ska v�xa snabbare �n lokalbefolkningens acceptans f�r vargen, inf�rs en tillf�llig begr�nsning, som inneb�r att det totalt ska finnas max 210 vargar i Sverige. Om lokalbefolningens acceptans inte �kas kan en minskning av antalet vargar enklare g�ras. Det d�r var ganska bra sk�mt, f�r f�raa �rets jakt har klart � tydligt visat att tjuvjakten har �kat, samt acceptansen av varg g�r inte att �ndra som extremisterna varghatarna har. D�remot �r ju acceptansen bland befolkningen �verlag mycket stor. �r det n�gon som sett en n�jd j�gare n�gon g�ng? Troligen inte, dom hittar nya offer att gn�lla p� hela tiden och vill bygga p� konflikt mellan stadsbor � landsbygdsbefolkningen t.o.m. Och t�nk att dessa j�gare hotar och trakasserart viltv�rdare, folk som vill bevara naturens rikedom och biologisk m�ngfald. Men �r det enfald och egoism som styr tankarna s� blir det s� http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vargen-f...tra_5730227.svd Redigerat av sparvuggla: 21-12-2010, 18:40

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 18:41 L�nk hit: #63
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	Det finns bara tv� partier som �r mot licensjakt p� varg och dessa �r V och MP. Acceptansen f�r vargen �kar ju l�ngre ifr�n vargreviren m�nniskan bor och de med l�gst kunskap om vargen finns i Stockholm. �ven om man accepterar vargen som g�st i v�r svenska natur inneb�r det inte att man �r mot jakten p� varg.

Gunilla T	21-12-2010, 18:41 L�nk hit: #64
G�ster	CITAT (sparvuggla @ 21-12-2010, 18:35) �r det n�gon som sett en n�jd j�gare n�gon g�ng? Troligen inte, dom hittar nya offer att gn�lla p� hela tiden och vill bygga p� konflikt mellan stadsbor � landsbygdsbefolkningen t.o.m. D� f�r v�l Dalarnas ordf�rande illustrera missn�jet. Han intervjuades i radion idag och ber�ttade att de inte t�nker bedriva n�gon vargjakt i Dalarna i �r eftersom tilldelningen enligt honom var alldeles f�r liten. Han ans�g att de skulle f� skjuta 25 djur medan tilldelningen var 5. Dessutom sa han att Naturskyddsf�reningen minsann f�r inventera b�de lo och varg sj�lva, j�garna t�nker minsann inte g�ra det. Tummen i mun!!!

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 18:47 L�nk hit: #65
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	CITAT (sparvuggla @ 21-12-2010, 18:35) http://www.svd.se/nyheter/inrikes/vargen-f...tra_5730227.svd Enbart det h�r med att j�mf�ra Sverige med en nationalpark som finns i Yellowstone County med endast 129 352 inv�nare d�r det dessutom inte l�ngre finns n�gra fast boende m�nniskor i sj�lva nationalparken tyder ju p� en viss okunnighet i �mnet.

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 18:53 L�nk hit: #66
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	N�gon skrev tidigare i tr�den att forskarna borde skjuta valparna redan i lyan vid m�rkning/inventering och det har p�b�rjats ett f�rslag p� ett liknande arbete d�r man ist�llet f�r att skjuta valparna tar dessa ur lyan och sprider dessa till djurparker. Det vore nog en v�lg�rning s� j�garna slipper ta problemet som djurh�llarna i de vargt�ta omr�dena lever med.

smuleborg Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:03 L�nk hit: #67
Medlem Antal inl�gg: 1 623 Medlem sedan: 31-05-2007 Medlem nr: 10 799	CITAT (dahla @ 21-12-2010, 18:27) F�r att inte antalet vargar ska v�xa snabbare �n lokalbefolkningens acceptans f�r vargen, inf�rs en tillf�llig begr�nsning, som inneb�r att det totalt ska finnas max 210 vargar i Sverige. Om lokalbefolningens acceptans inte �kas kan en minskning av antalet vargar enklare g�ras. Jaha. Lokalbefolkning, jag �r inte tillfr�gad. Hur har man bed�mt lokalbefolkningens acceptans? Best�r lokalbefolkningen m�nne av lobbyister? CITAT (dahla @ 21-12-2010, 18:53) N�gon skrev tidigare i tr�den att forskarna borde skjuta valparna redan i lyan vid m�rkning/inventering och det har p�b�rjats ett f�rslag p� ett liknande arbete d�r man ist�llet f�r att skjuta valparna tar dessa ur lyan och sprider dessa till djurparker. Det vore nog en v�lg�rning s� j�garna slipper ta problemet som djurh�llarna i de vargt�ta omr�dena lever med. Hur pass t�tt �r ett vargt�tt omr�de? -------------------- smuleborg - i ett torp mitt i skogen, tre mil norr om Stockholm.

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:12 L�nk hit: #68
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	CITAT (smuleborg @ 21-12-2010, 19:03) Jaha. Lokalbefolkning, jag �r inte tillfr�gad. Hur har man bed�mt lokalbefolkningens acceptans? Best�r lokalbefolkningen m�nne av lobbyister? Hur pass t�tt �r ett vargt�tt omr�de? Du f�r nog st�lla fr�gan till dina lokalt valda f�rtroendem�n... om man vill vara med och p�verka s� m�ste man givetvis vara aktiv...

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:13 L�nk hit: #69
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	CITAT (smuleborg @ 21-12-2010, 17:43) Hur har man kommit fram till att 210 vargar �r ett optimalt antal? P� vilken grund vilar beslutet att h�lla vargstammen nere? F�r att det ska vara m�jligt att bedriva jakt med okopplad hund? Eller f�r att n�gon r�knat ut att vargens naturliga (vilt)f�da r�cker till 210 vargar? Det var ett rent politiskt beslut baserat p� centerpartiets f�rh�llande till vargmotst�ndarlobbyn. -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:19 L�nk hit: #70
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	Forskarna och tj�nstem�nnen vet att traditionellt f�bodbruk inte kan drivas i omr�den med vargrevir. Ekologisk eller sm�skalig naturbetesdrift blir inte ekonomiskt f�rsvarbar i omr�den med vargrevir. Man vet att den biologiska m�ngfalden f�rd�rvas, inte f�rb�ttras, med vargrevir i kulturbygder. Att d� prioritera antal vargar utan h�nsyn till konsekvenserna �r ett brott mot b�de syfte och paragrafer i Konventionen om Biologisk M�nfald. Man f�r inte �teretablera en hotad art p� bekostnad av andra �nnu mer hotade djur, v�xter och hela biotoper. Vidare m�ste man ta h�nsyn till ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala verksamheter. V�lj inte i skymundan bort f�bodbetesbiotoper och utrotningshotade lantrasdjur f�r rovdjursantal beslutade utan att beakta konventionens h�nsynskrav!

�verb�lingen Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:20 L�nk hit: #71
Medlem Antal inl�gg: 1 602 Medlem sedan: 09-02-2003 Medlem nr: 707	Vem blir f�rst med att tillf�ra n�got nytt i debatten? Skall det bli omtugg i tusen inl�gg som i den f�rra i v�ras?

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:23 L�nk hit: #72
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	Exempel ur Art- och habitatdirektivet: "Eftersom huvudsyftet med detta direktiv �r att fr�mja att den biologiska m�ngfalden bibeh�lls med beaktande av ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov, bidrar direktivet till det �vergripande m�let, som �r en h�llbar utveckling. F�r att uppr�tth�lla den biologiska m�ngfalden kan det i vissa fall vara n�dv�ndigt att uppr�tth�lla eller till och med fr�mja m�nsklig verksamhet." N�gon ansvarig myndighet f�r skydd av f�bodar, �ngs- och betesbiotoper har inte utsetts men enorma organisationer och resurser har satts in f�r s�rintresset rovdjursskydd! Sm�- och f�bodbrukare utg�r en f�ruts�ttning f�r bibeh�llande av �ppna landskap och de betesbiotoper som hyser en unik biologisk m�ngfald, mer utrotningshotad �n n�got av de stora rovdjuren. �tg�rdsprogram i �ngs- och betesbiotoper �r prioriterad naturv�rd, men den ursprungliga och �kta h�vden genom f�bodbruk och sm�bruk hotas genom den praktiserade rovdjursf�rvaltningen Svenskarna uppr�rs n�r naturfolk i Sydamerika f�rdrivs fr�n sina jakt- och odlingsmarker av exploat�rer, men ser inte n�r liknande f�rtryck sker i Sverige. H�r f�rtigs hur v�ra naturfolk som lever i och av naturen drabbas och tvingas upph�ra med sin n�ring. Det g�ller (f�rutom samer, som har uppm�rksammats) f�bodbrukare och sm�brukare, men �ven allmogejakten �r f�r m�nga ett viktigt f�rs�rjningstillskott och en traditionell kultur. F�bodbruk (och naturn�ra sm�skalig betesdrift) kan inte forts�tta i omr�den med vargrevir. Det �r inte det ekonomiska v�rdet av d�dade tamdjur som kn�cker dem. Det �r indirekta skador, stressrelaterade immunbristsjukdomar, produktionsbortfall, merkostnader, arbetsmilj�problem med stressade kreatur som blir farliga f�r djurh�llare och allm�nhet samt of�rst�else fr�n myndigheterna som spolierar v�r biologiskt mest naturenliga och energismarta mj�lk- och k�ttproduktion. Beslutet om nuvarande rovdjursf�rvaltning har inte beaktat konsekvenserna f�r flera grupper, s� rovdjurspolitiken m�ste modifieras. Idag s�tter de dominerande s�rintressena agendan, men ingen tar ansvar f�r helhetssynen och den praktiserade rovdjurspolitiken kan knappast kallas varken laglig eller demokratisk. Rovdjursf�rvaltningen skyddar vare sig f�bodbruk eller dess utrotningshotade biotoper eller beaktar begr�nsningar vid osk�liga konsekvenser enligt h�nsynsparagraferna. Att ignorera de radikala konsekvenserna f�r drabbade minoriteter h�r inte hemma i en konstitutionell demokrati Redigerat av dahla: 21-12-2010, 19:26

sparvuggla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:39 L�nk hit: #73
Medlem Antal inl�gg: 1 402 Medlem sedan: 18-05-2009 Medlem nr: 23 407	CITAT (�verb�lingen @ 21-12-2010, 19:20) Vem blir f�rst med att tillf�ra n�got nytt i debatten? Skall det bli omtugg i tusen inl�gg som i den f�rra i v�ras? Du kan kanske b�rja men kom n�got vettigt och inte typiska varghatarsvammel s� f�r vi se. Smuleborg, det �r ganska roligt n�r n�gom som inte verkar kunna s� mycket pratar om vart�ta omr�den i Sverige. Fakta d�remot finns h�r: http://www.odla.nu/forums/index.php?act=at...st&id=46657

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:44 L�nk hit: #74
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	S� h�r f�rdelar sig samh�llets kostnader f�r rovdjur 2010: � Ers�ttning f�r d�dade eller skadade renar, f�rdelat till 51 samebyar i landet: I budgeten finns 58,5 miljoner kronor, vilket �r den summa rovdjuren kostade i rensk�tselomr�det i fjol. � Ers�ttningen utanf�r rensk�tselomr�det uppg�r till 46 miljoner kronor. Mest kostar s�len: 25 miljoner kronor per �r. Det �r skador som s�larna orsakar fiskeredskap. � 18 miljoner kronor i 2010 �rs budget g�r till skador som fr�mst orsakats av g�ss, tranor och rovdjur. Som j�mf�relse kan n�mnas att �r 2009 betalades 4,4 miljoner kronor ut i bidrag till f�rebyggande insatser som st�ngsel samt tv� miljoner kronor f�r skador av rovdjur utanf�r rensk�tselomr�det. � Dessutom har regering och riksdag anslagit 40 miljoner kronor till bidrag till rovdjursst�ngsel under tre �r, 2010-2013, varav 20 miljoner 2010. � Inventeringar �r en post som inneh�ller exempelvis sp�rning av rovdjuren, m�rkning av varg och s� vidare. I �r �r budgeten p� 26 miljoner kronor, varav 24,5 miljoner betalas ut till l�nsstyrelserna. Inventeringar i rensk�tselomr�det kostar tre miljoner kronor. � Viltforskningen kostar �rligen 15 miljoner kronor. Det �r pengar som tas ur Viltv�rdsfonden, allts� den pott som j�garna betalar till n�r de l�ser statligt jaktkort. Regeringen har fastslagit att minst 4,5 miljoner kronor �rligen ska anv�ndas till forskning kring rovdjur. Det uppfylls med r�ge. Merparten av j�garnas peng f�r viltforskning g�r i dag till rovdjuren Allt som allt delas drygt tio miljoner kronor (exakt 10250000 kronor) ut till rovdjursforskarna. Det �r projekt d�r man studerar allt ifr�n �allm�nhetens r�dsla f�r varg och bj�rn� till �h�llbar f�rvaltning av stora rovdjur�. En studie som f�r pengar �r Skandinaviska vargprojektet (Skandulv). Projektledaren H�kan Sand kan r�kna in drygt 6,5 miljoner kronor under tre �r i bidrag fr�n j�garnas viltv�rdsfond. I �r fick man drygt 2,2 miljoner kronor. H�r �r m�let att �ta fram en stark biologisk grund som m�jligg�r en optimal f�rvaltning samt bidra till f�rst�elsen f�r vargens biologi, bevarande och predator-bytesdynamik�. Andra saker som studeras �r hur bj�rnar och lodjur lever. Dessutom tillkommer pengar till samh�llsvetenskaplig forskning kring rovdjuren. Exempelvis f�r Guillaume Chapron vid SLU Grims� 110000 kronor 2010 och 425000 2011 f�r att studera �Planering f�r h�llbar f�rvaltning av stora rovdjur�. Maria Johansson, Lunds Tekniska H�gskola, f�r en halv miljon kronor 2010 f�r att studera �Allm�nhetens r�dsla f�r varg och bj�rn�. Carina Lundmark, Lule� Tekniska Universitet, f�r 1090000 kronor och hennes akademiska problem �r �Institutioner f�r en legitim rovdjursf�rvaltning�. Ur potten av forskningspengar som j�gark�ren betalar tas ocks� pengar f�r att, om m�jligt, l�sa problem med rovdjur i rensk�tselomr�det. Jens Karlsson, SLU Grims�, studerar �Ekologi hos j�rv och lodjur i rensk�tselomr�det�. 2010 �r anslaget 1750000 kronor och 2011 1957500 kronor. Vad betalar ni ickej�gare f�r rovdjuren?

sparvuggla Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:52 L�nk hit: #75
Medlem Antal inl�gg: 1 402 Medlem sedan: 18-05-2009 Medlem nr: 23 407	CITAT (dahla @ 21-12-2010, 18:47) Enbart det h�r med att j�mf�ra Sverige med en nationalpark som finns i Yellowstone County med endast 129 352 inv�nare d�r det dessutom inte l�ngre finns n�gra fast boende m�nniskor i sj�lva nationalparken tyder ju p� en viss okunnighet i �mnet. Att skriva 1000 inl�gg �kar inte trov�rdigheten. F�rresten, i Yellowstone finns inga j�gare och jakt �r f�rbjudet. Kan det ocks� bidra att naturen och djurlivet blomstrar...................?

dahla Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 19:57 L�nk hit: #76
Medlem Antal inl�gg: 1 504 Medlem sedan: 09-07-2005 Medlem nr: 6 154	CITAT (sparvuggla @ 21-12-2010, 19:52) Att skriva 1000 inl�gg �kar inte trov�rdigheten. F�rresten, i Yellowstone finns inga j�gare och jakt �r f�rbjudet. Kan det ocks� bidra att naturen och djurlivet blomstrar...................? Du �r medveten om att Sverige har flest rovdjur i europa va?

xlxl67 Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 20:07 L�nk hit: #77
Medlem Antal inl�gg: 1 870 Medlem sedan: 12-08-2009 Medlem nr: 25 446	Fast folkt�theten �r bland de l�gsta i hela Europa ocks�.

smuleborg Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 20:19 L�nk hit: #78
Medlem Antal inl�gg: 1 623 Medlem sedan: 31-05-2007 Medlem nr: 10 799	CITAT (dahla @ 21-12-2010, 19:12) Du f�r nog st�lla fr�gan till dina lokalt valda f�rtroendem�n... om man vill vara med och p�verka s� m�ste man givetvis vara aktiv... Aktiv p� vilket s�tt? F�rl�t, detta beslut fattas inte lokal-lokalt. CITAT (Markus_H @ 21-12-2010, 19:13) Det var ett rent politiskt beslut baserat p� centerpartiets f�rh�llande till vargmotst�ndarlobbyn. Ett halmstr� f�r att komma �ver 4%? -------------------- smuleborg - i ett torp mitt i skogen, tre mil norr om Stockholm.

smuleborg Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-12-2010, 20:32 L�nk hit: #79
Medlem Antal inl�gg: 1 623 Medlem sedan: 31-05-2007 Medlem nr: 10 799	CITAT (dahla @ 21-12-2010, 19:19) Forskarna och tj�nstem�nnen vet att traditionellt f�bodbruk inte kan drivas i omr�den med vargrevir. Ekologisk eller sm�skalig naturbetesdrift blir inte ekonomiskt f�rsvarbar i omr�den med vargrevir. Man vet att den biologiska m�ngfalden f�rd�rvas, inte f�rb�ttras, med vargrevir i kulturbygder. Att d� prioritera antal vargar utan h�nsyn till konsekvenserna �r ett brott mot b�de syfte och paragrafer i Konventionen om Biologisk M�nfald. Man f�r inte �teretablera en hotad art p� bekostnad av andra �nnu mer hotade djur, v�xter och hela biotoper. Vidare m�ste man ta h�nsyn till ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala verksamheter. V�lj inte i skymundan bort f�bodbetesbiotoper och utrotningshotade lantrasdjur f�r rovdjursantal beslutade utan att beakta konventionens h�nsynskrav! 210 vargar i detta geografiskt stora land. Jag kan i detta sammanhang inte l�ta bli att st�lla fr�gan, hur stor del av av andelen av befolkningen bedriver f�bobruk? Naturbetesdrift f�rekommer (gud ske lov), utan st�rre problem om man h�ller djuren inom elst�ngsel (som subventioneras). Den biologiska m�ngfalden torde f�rb�ttras med balans mellan kl�vdjur och rovdjur. Sociala verksamheter handlar v�l d� om jakt? Utrotningshotade lantraser har eldsj�lar bevarat, en eloge till dem. Ska n�sta steg vara att begr�nsa eller i det n�rmaste utrota rovf�glarna, en rovf�gel kan ju ta en och annan "lantras-h�na"? Vill vi ha det s�? Som jag ser det handlar det egentligen om konkurrensen om viltet. -------------------- smuleborg - i ett torp mitt i skogen, tre mil norr om Stockholm.

Jonny Visa medlemsprofil Alla mina inl�gg	21-12-2010, 20:35 L�nk hit: #80
Medlem Antal inl�gg: 255 Medlem sedan: 08-11-2002 Medlem nr: 295	CITAT (smuleborg @ 21-12-2010, 20:32) Som jag ser det handlar det egentligen om konkurrensen om viltet. Det �r det minsta problemet...........

G� till: Natur

80 sidor

« < 2 3 4 5 6 > »

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 19-12-2025, 13:18

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon