Mitt hjärta värker så. Alternativ

[titti49zon6]

Det känns alltid lika tungt var gång en kär vän går bort men vi har kvar våra minnen som tröst.

[Irene_L]

Jag tänker på dig!

[Meriona]

Min älskade bästa vän och syssling somnade in i går stilla utan plågor i sin kamp mot cancer,jag skulle vilja beskriva hennes kamp som en riddares kamp,hon slutade aldrig kämpa hon kämpade in i det sista,har aldrig set dess make .Men hon lämnade oss alla med ett stort tomrum i hjärtat och vi undrar hur vi alla som älskade henne ska orka gå vidare.

Men det sägs att livet måste gå vidare.

Med respeckt för alla som kämpar för livet! Motti

Hu så tråkigt Motti!

[fuchsian]

Motti,

Man står framför en dörr och därifrån finns det inget återvändo, man måste ge ut den sorgen som så grymt drabbar alla någon gång i livet.
Jag miste min väninna 3 år sedan, helt hastigt och alldeles för tidigt och fortfarande kan jag börja gråta när jag minns vår tid tillsammans, våra barn växte upp tillsammans.
Med tiden, kommer inte ihåg när det var, började jag minnas de goa stunderna vi hade ihop. Innan dess var det bara ett stort tomt hål efter henne.
Hon hann inte se sina 3 barnbarn födas till livet.

Jag är en lipsill och allt därtill, men jag känner innom mig smärtan när jag läser medlemmarnas sorger av olika slag och vill endast ge tröst, påminna om att du är inte ensam i din sorg, flera andra känner din smärta och ger sina utryck och medlidande till dig när det gör så ont. ... hoppas att du har några kring dig som du kan prata om detta när det blir för jobbigt? ...... ... Fuchsian .....

Redigerat av fuchsian: 07-02-2011, 14:42

[renate]

[Motti]

jag vill tacka alla för ett varm omtanke för vad jag nu går igenom ,jag vet att jag inte är ensam om det här men när man förlorar någon som har så stor plats i ens liv så känns det hemskt oerhört hemskt.men som flera av er skrev så ska man bevara de underbart goa minnerna de där alldeles speciella stunderna som bara " vi " hade.Satt och log i fredags kväll när jag tänkte på en av vår alldeles specielle Shoppingturer:)hon tog bilen hit vi shoppade gick och åt lunch pratade om allt våra barn släkten osv shoppade mer gick in på Krogen tog ett glas vin :)sedan gick vi och satte oss i baksätet på hennes bil tog ett par Wiskey och pratade om våra liv,då satt hennes man på tåget åkte 3 mil för att köra bilen och köra hem mig och henne vi var allt lite luriga men hade en helt underbar dag tillsamans det säger också en del om hennes man som vårdat henne i hemmet i 7 månader och alldrig lämnat hennes sida,dessa underbara lite småluriga stunder då vi varit totalt öppna för varandra,dom stunderna får hon och jag aldrig tillbaks mer,Jag saknar hennes kramar henns röst hennes omtanke hennes telefon samtal hennes små pressenter,vetskapen om att jag aldrig mer får uppleva detta är hemsk.Men sådant är livet !vi förlorar vänner och släkt som vi tagit för givet och vi tror att de alltid ska finnas där bredvis oss,tyvär är det inte så.I sommras när hon hade så ont och var så dålig gick på morfin då hade hon köppt pressent till mig,det säger lite om vad hon var för slags människa,aldrig får jag en sådan vän mer .
Tack alla
Mvh motti

[Biggan_]

Ibland är det inte lätt att vara människa! Men det är ju inget man kan göra något åt. Livet är ju sådant. Dagar som är lyckliga med nära o kära som helt plötsligt vänder och blir så brutalt sorgliga.

Mitt i din stora sorg, så känn dej lycklig över att du har haft en sådan fantastiskt nära och god vän, som gett dej så minnesvärda stunder att gömma i ditt hjärta.
Tänker på dej Motti!