Språkpoliser hjälp mig reda ut Alternativ

[Anki på Öland]

jag vet inte riktigt vilka från Sthlm ni hört prata men nog sägs R så det hörs ordentligt. eller så är det jag som bara lyssnar på ovanligt välartikulerat tal

Är nog Stockholmare med småländskt påbrå..... Visst hör man r:en ordentligt när vi pratar! Är Stockholmare utan ekendialekt och trots 23 år i förskingringen pratar jag fortfarande på samma sätt - med r men utan att rulla på dom. Skillnaden mellan var och vart kan jag också - det fick vi lära oss i skolan men att tala om dialektala skillnader när vi skriver är väl inte rätt, vi skriver ju Svenska, inte den dialekt som vi talar.

[*Stintan*]

Är nog Stockholmare med småländskt påbrå..... Visst hör man r:en ordentligt när vi pratar! Är Stockholmare utan ekendialekt och trots 23 år i förskingringen pratar jag fortfarande på samma sätt - med r men utan att rulla på dom. Skillnaden mellan var och vart kan jag också - det fick vi lära oss i skolan men att tala om dialektala skillnader när vi skriver är väl inte rätt, vi skriver ju Svenska, inte den dialekt som vi talar.

[Gossen Ruda]

Var är du? Vart skall du gå? Så självklart att man inte skall behöva påpeka det. Beträffande den moderna svenska undervisningen så är det nog inte så konstigt att den får dåligt betyg internationellt. Tillåter mig att skylla en del på S som länge kört tesen att kunskap är fult, ingen skall utmärka sig med att vara duktig. Alltså skall alla vara okunniga. Har dessutom svårt att se alla särskrivningar, SER man inte tokigheterna? För att inte tala om detta med de och dem. Som det står i något språkråd, vet man inte skillnaden skriv de för då blir det mest rätt. Testa annars med att sätta in vi/oss. Passar vi bäst skall det vara de och tvärtom. Att försöka påpeka felen och hjälpa väcker dock ont blod, jag försökte här på Odla men det blev taggarna ut direkt. Jag vet bäst var inställningen. Epilogen var dock ganska rolig men jag tar den historien en annan gång.

[NilaM]

Har ögnat igenom tråden och kan väl inte annat än fundera över det faktum att jag har ökat min användning av ordet "vart". Dock ska det påpekas att den ökningen enbart legat i användningen av ordet i betydelsen "blev" samt att jag ibland bytt ut "det var rejält blåsigt igår" till "det vart blåsigt igår".
Jag har en tendens att i talspråk ta efter dialektala uttryck lite väl mycket och jag kan nog gissa att det är fler än jag som råkar ut för det, med nackdelen att man inte alltid har koll på exakt hur man ska använda det dialektala ordet/uttrycket. Då kanske det blir så att vissa börjar använda det fel helt utan att tänka på det?

Däremot håller jag med er som irriterar sig på att man skriver fel. Ett av mina nyfunna irritationsmoment är folk som istället för att skriva enda, ens o.s.v. skriver ända, änns. Fult och det riktigt skär i språkhjärtat...

Att folk tar illa upp när man påpekar stavfel har jag lite svårt att förstå. Vill man inte bli bättre? Men det kanske har att göra med det att skrivandet är något intimt och personligt för en del?

[Berith]

Jag vet också skillnaden på var och vart. Liksom enda och ända, och sett och sätt.

Är det nåt annat jag inte vet skillnaden på så säg gärna till.

[Carl]

Bättre att fråga än vara en idiot resten av livet.Tyvärr ser folk en tillrätta visning som ett lömskt påhopp och en inte som en en möjlighet att förkovra sig.

[Margith]

Jag har varit språkpolis, så till den milda grad att jag har avstått från att läsa alltför felstavade inlägg.
Sen lärde jag mig väldigt fort att vissa människor som skriver här har lite svårare med stavningen än vissa andra. Men de har massor att tillföra i kunskap och erfarenheter.
Numera bryr jag mig inte så länge vi förstår varandra

Var eller vart? Är du osäkert skriv vars, fungerar i alla lägen. Ja, jag kommer från norra norrland
Mej och dej har jag fortfarande lite svårt med, men dom i st f de eller dem på fel ställe känns OK.

Men att inte kunna skilja på e och ä och dessutom särskriva, kan ibland bli lite svårt för mig att förstå.

Förlåt systerdotter, du vet hur mycket du betyder för mig, men det här, som du har skrivit alldeles själv, är ett riktigt bra exempel:

"blir ändå inte för ens efter sommaren"

Jag var tvungen att läsa det både 2 och 3 gånger innan jag förstod vad du menade....

Min dialekt låter jag lysa igenom när jag skriver inlägg här.
Korrekt svenska skriver jag när jag jobbar.

Jag kan skriva "kansli-svenska" om jag måste, men jag tycker inte att det hör hemma på ett forum.

Sen kan jag tycka att det är eländigt att ungarna inte får lära sig korrekt svenska i skolan, men det är väl en annan diskussion?

[KRT]

Skillnaden mellan var och vart kan jag också - det fick vi lära oss i skolan men att tala om dialektala skillnader när vi skriver är väl inte rätt, vi skriver ju Svenska, inte den dialekt som vi talar.

Visst skriver vi svenska, inte dialekt MEN jag tror ändå att dialekten ofta "går igenom" helt enkelt för att olika ord och uttryck är olika vanligt förekommande i olika regioner. Förmodligen olika i olika åldrar också....

Håller med språkpoliserna om en del gräsligheter; "änns" har jag (tack och lov) dock aldrig sett.Men samtidigt måste man acceptera att språket förändras, hela tiden och så har det alltid varit. Liksom det i alla tider har funnits folk som tycker förändringarna är gräsliga och att allt var bättre förr. Men när betydelsen av ett ord eller en mening blir oklar, har det enligt mig, gått för långt!
Fö tenderar det mesta jag skriver (utom här) vara på engelska just nu, och annat skrivs på "byråkratisvenska". Vilket går alldeles utmärkt utan att använda "vart" . Dock skriver jag allt här på min IPhone, vilket är orsaken till de fel det blir lite då och då

Redigerat av KRT: 07-06-2011, 16:21

[Aqvakul]

Sen kan jag tycka att det är eländigt att ungarna inte får lära sig korrekt svenska i skolan, men det är väl en annan diskussion?

Ja, fast det används som en sanning i en massa sammanhang. Är det så säkert att skolan lär ut mindre, eller sämre...

Vad är det för barn vi skickar till skolan? Vilket stöd ger föräldrarna för lärandet?

Lär vi våra barn att vägen till kunskap och ett gott liv är hård och mödosam eller låter vi dem bara bejaka det dom har lust till?

[Gunilla T]

Lär vi våra barn att vägen till kunskap och ett gott liv är hård och mödosam eller låter vi dem bara bejaka det dom har lust till?

så sant så

(och varför måste man skämmas för att man tycker det är viktigt att värna om ett korrekt språk )

[mamamaggan]

Ja, fast det används som en sanning i en massa sammanhang. Är det så säkert att skolan lär ut mindre, eller sämre...

Vad är det för barn vi skickar till skolan? Vilket stöd ger föräldrarna för lärandet?

Lär vi våra barn att vägen till kunskap och ett gott liv är hård och mödosam eller låter vi dem bara bejaka det dom har lust till?

Bra frågor som jag kan förstå. Det är trots allt skillnad från hem till hem hur vi ser på skolan och hur " tufft " vi vill att de ska ha det.

Träffade när min äldste son var och " tränade " inför skolan en mamma som beklagade sig över att barnen , hon hade tvillingar , skulle behöva sitta där och vantrivas i minst 9 år. Hon tyckte synd om dem och sa det också rakt ut inför barnen.

Vilken uppfattning får de barnen om vad skolan är till för ? Vad fick de veta om sin roll i skolan ? Fick de veta att det är för deras skull och att det kommer att ta emot ibland ?


Men sedan har jag ju sett annat också under årens lopp , bl a när det gäller mina egna barn , hur viktigt det är med engagerade lärare.

När yngste sonen började sjunde klass ville skolan att vi föräldrar skulle komma och hälsa på efter några månader. Så gjorde jag och en , säger en , annan förälder.


Vi blev lika chockade båda två när en lärare kommer in i klassrummet , där eleverna redan var , morsar lite nonchalant på dem och sätter i en video . En del av eleverna låg på golvet längst bak i klassrummet och höll på med annat , en del andra höll på med en diskussion som inte rörde skolan eller ämnet .

Uppsakttar att c:a 20 % satt och tittade på videon. Läraren sa ingenting om att de övriga skulle skärpa sig , sitta upp och titta på videon.

Efter lektionen var det långrast och vi föräldrar blev inbjudna till lärarrummet för lite kaffe och samtal och om våra barn.

När jag frågade hur min son skötte sig och hur han låg till i ämnet fick jag till svar att han inte hade en aning om vem min son var !!!

Sonen med sina två meter och långa hår stack ut var han än var så det var för mig helt otroligt att läraren inte visste vem han var och kunde därmed inte heller svara på hur han låg till i ämnet.

Observera att detta var en medelålders lärare med rätt utbildning och lång erfarenhet .

Har fler exempel på lärare som inte tog sitt jobb på allvar .

Alla måste förr eller senare rannsaka sig själva och fundera kring om jag verkligen sköter mitt jobb som jag ska . Får jag fram det budskap jag vill ? Förstår mina " kunder " vad jag menar /vill ? Gör jag rätt saker ? Tar jag rätt sorts ansvar ? Vad är mitt ansvar ? Osv osv osv. Gäller som sagt var inte bara lärare utan alla som jobbar.

Redigerat av mamamaggan: 07-06-2011, 17:55

[Gossen Ruda]

Snacket om att det är föräldrarna som skall stå för barnens utbildning sågar jag rakt av. Vi har en allmän avgiftsfri skola för att alla skall ha samma möjlighet till en likvärdig skolgång och likvärdig kunskapsnivå utan något beroende av föräldrarnas möjligheter. Det är lärarnas ansvar att så sker. Att föräldrarna har en del i det hela men knappast ansvaret. Skall ev föräldralösa barn gå ut skoan utan kunskaper?

[Aqvakul]

Snacket om att det är föräldrarna som skall stå för barnens utbildning sågar jag rakt av. Vi har en allmän avgiftsfri skola för att alla skall ha samma möjlighet till en likvärdig skolgång och likvärdig kunskapsnivå utan något beroende av föräldrarnas möjligheter. Det är lärarnas ansvar att så sker. Att föräldrarna har en del i det hela men knappast ansvaret. Skall ev föräldralösa barn gå ut skoan utan kunskaper?

Nej föräldrarna ska inte stå för barnens utbildning, men det är förbanne mig deras plikt att uppfostra barnen så att de har möjlighet att fungera i skolan.

De tendenser till flumskola som fanns under 70- och 80-talet (och som var en överdriven reaktion mot den auktoritära lära-lyda-skolan) finns knappast längre. De problem lärarna idag möter är att det i varje klass nästan alltid finns en handfull elever som är så störda och/eller har så lite stöd hemifrån att de knappast fungerar alls i en klassituation utan mest är destruktiva.

[mamamaggan]

Nej föräldrarna ska inte stå för barnens utbildning, men det är förbanne mig deras plikt att uppfostra barnen så att de har möjlighet att fungera i skolan.

De tendenser till flumskola som fanns under 70- och 80-talet (och som var en överdriven reaktion mot den auktoritära lära-lyda-skolan) finns knappast längre. De problem lärarna idag möter är att det i varje klass nästan alltid finns en handfull elever som är så störda och/eller har så lite stöd hemifrån att de knappast fungerar alls i en klassituation utan mest är destruktiva.

Stackars barn säger jag bara . Har man som förälder " lidit " sig igenom skolan så kan det föras över till barnen men man måste ju tänka sig för !!!

Min svärmor tjatade på min man att han måste vara bra i skolan så att hon skulle slippa skämmas för honom . Vilken dj-kla inställning !

Allt är en fråga om samspel , många föräldrar har haft det så jobbigt i skolan att de svurit på att aldrig sätta sin fot där och gör det inte heller.

Man måste som vuxen skärpa sig och tänka på sina barn , idag är det viktigare än någonsin att de har en bra utbildning oavsett om den är teoretisk , både och eller praktisk.

Här ligger det också ett stort ansvar på skolan , hur lockar vi hit de där föräldrarna ? Hur når vi fram med vad vi vill berätta/uträtta ? Jag ser just det som skolans ansvar .

Ni har väl alla sett dokumentärerna om de dåliga klasserna som höjde sig rejält och varför de gjorde det !

[Överbölingen]

Äh! Vill återknyta till språkfrågan och paralleller. Undervisningen är som den är och inget ok skall ligga på lärarna. De har häcken full ändå med alla arbetstillägg som förståsigpåarna i styrande led hittar på.

Jag håller med om att "vors" är OK. Vors kom du fra/å? Je kom fra sörmland. –???
Lyckas inte alltid klara språkanpassnigen i jämtland. Men vi har många dialektvariationer. Rent satsmelodimässigt så har Östjämtland en glidning mot Örebromelodin men med jamska ord. T ext stängt "i" med hög tunga. Normalt här är annars med tungspetsen mot underkäkens tandkött. förmodligen det vanligaste "i" uttalet.

Men grundfrågan har besvarats och jag måste säga att jag är lite förvånad. Ni var osedvanligt konservativa. PGA ålder så håller jag med, men tycker att det är OK att acceptera nytt språkligt bruk. Reaktionär är jag inte.

Vill berätta om hur jag fick lära mig hur en skål skall besvaras i samband med "Uppträdande i- och utom tjänsten" på kadettiden.
Högre befäl skålar med dig. Lyft glaset till ca 15 cm under hakan, tredje knappen eller vapenrockens slag beroende på uniform. Se skålaren i ögonen, buga lätt och lyft glaset till munnen ögonblicket efter den som skålat med dig. Ställ ner glaset samtidigt.
NU! Ett snabbt öga på klockan. Inom två minuter skall du äska personens uppmärksamhet och säga
– Överste, kapten, bäste bror, sköna dem — Jag (ev med titel och grad) önskar återgälda er, mig nyss så vänligen proponerade skål!

Högtravande men skapar vid högtidligare tillfällen en viss ram åt tillställningen. Skojade lite med mina gymnasister om det här i samband med arbetsmiljökunskap. Området: Hur man uppträder på firmafester o. dyl.
Vi det årets studentbal, arrangerad av skolan (faktiskt med vin) så skålade jag med en av elverna som råkade sitta snett emot mig. Han svarade med den högstyltade harangen och det blev dödstyst vid taffeln. Den killen och jag har skrattat gott flera år åt minerna på övriga studenterna och lärarna vid bordet. Inte för att vi umgås direkt, men på medieprogrammet blev lärare och elever vänner för livet. Därför har jag så många unga vänner på FB.

FÖ håller jag så gott jag ids till ett korrekt språk. Missar stavning och skriver illa ibland, men det beror oftast på att jag har bråttom. SAOL ligger bredvid datorn om jag tvekar. Men tryckt 1991 och 86-års upplaga. Så jag må vara förlåten.

Roligt att ni vill debattera det bästa vi har.

[Biggan_]

Sen lärde jag mig väldigt fort att vissa människor som skriver här har lite svårare med stavningen än vissa andra. Men de har massor att tillföra i kunskap och erfarenheter.
Numera bryr jag mig inte så länge vi förstår varandra

Precis så tänker jag också!

[Eva i Skåne]

Tack Flaxx, då är jag alltså inte en anomali - vi är skåningar helt enkelt

Här har ni en till

och vart har aldrig ingått i mitt språkbruk förrän möjligen på senare år när jag själv lärt mig höra att vart passar bättre än var.
Jag har nästan alltid haft bästa betyg i svenska och kan aldrig påminna mig att ordet vart förekommit i undervisning. Kanske beroende på att jag gick i i skolan på det slappa 70-talet, men jag tror även att det är dialektalt.

Vad gäller de eller dem tycker jag det skrivs fel i media alldeles för ofta. Där tror jag att de/dem kommer ersättas helt och hållet av ordet dom och har också övergått till att själv skriva dom ganska ofta.

[Berith]

Är det inte typiskt lärare att säga att om barnen inte lär sej (!) nåt i skolan så beror det på att dom (!) inte har föräldrarnas stöd hemifrån!

Vilken annan yrkesgrupp skyller på andra när dom själva gör ett dåligt jobb?

[herkules]

haha berith, hade det inte varit för att aq är lärare hade du aldrig skrivit ditt inlägg
det finns ganska många som skyller på andra, sj, bankdirektörer, politiker, läkare m fl.

[Myosotis]

...Däremot håller jag med er som irriterar sig på att man skriver fel. Ett av mina nyfunna irritationsmoment är folk som istället för att skriva enda, ens o.s.v. skriver ända, änns. Fult och det riktigt skär i språkhjärtat...

Att folk tar illa upp när man påpekar stavfel har jag lite svårt att förstå. Vill man inte bli bättre? Men det kanske har att göra med det att skrivandet är något intimt och personligt för en del?

Grejen är väl att man inte vet vem folk är på ett forum. Det finns en del dyslektiker och de har helt enkelt svårt för det, just e/ä kommer jag ihåg att min fd sambo som var dyslektiker hade svårast med. Så om du påpekar att någon stavar fel så riskerar du att såra en dyslektiker som gör så gott h*n kan, det är inte så bra för självförtroendet. Men visst, jag "halkar med ögonen" jag också när stavningen är uppåt väggarna, hatar särskrivningar och en del annat. Det kan vara riktigt svårt att förstå ibland och man måste läsa meningen flera gångar, det ska man väl inte behöva egentligen. Många är inte dyslektiker utan skiter helt enkelt i att stava rätt eller bryr sig inte om att läsa igenom det de skrivit för att upptäcka eventuella stavfel. Mina fingrar trycker också på fel tangenter hela tiden men då får man ju kolla och rätta. Man kan också skriva i word, använda stavningskontrollen och sen kopiera in texten här.