Upprop: Rädda den 1000-åriga eken på gärdet i Stockholm, skriv under du med! Alternativ

[Piccante]

Synd. Säg till om det blir en sån tråd, annars lär jag missa den. Jag tänkte på denna ekens framtid, den skulle ju ha blivit döende och sedan död i framtiden och jag tycker den borde ha fått stå kvar och självdö och min fråga gällde om arter knutna till död ekved skulle hittat dit eller ej.

En del hade gjort det iaf. Det finns tyvärr väldigt få bra studier på hur långt vedlevande insekter flyttar men ju större täthet det finns med gamla träd ju större biodiversitet finns det i området. Djurgården har en stor population av en av våra hotade ekbarkbockar och den biotopen är ju rätt inträngd kan jag tänka mig så ju fler grova ekar som finns ju bättre.

[Cilla]

Hej Myosotis,
Nu tror jag att jag förstår din fråga bättre.

Om du frågar Stockholms trafikkontor så säger de att biologisk mångfald inte är intressant i stan. Att det är så långt mellan "bostäderna" dvs de gamla träden att det aldrig blir en spridning av de växter, organismer, insekter och djur som råkat hitta dit.

Om detta vet dock inte de eller någon annan någonting. Vi har undersökt eken, fortsätter att göra det och finner fler och fler arter, och då är inte mulmen analyserad ännu. Många växter och djur hade hittat dit. Varför skulle de inte också kunna hitta därifrån?

Flera forskarintresserade från universitetet, museer, naturförvaltningarna, arborister, miljöorganisationer och ekologer kommer att ses efter helgerna för att se vilka forskningsprojekt som kan samsas om ekresterna. Visserligen är död, nedfallen ved inte alls lika bra bostad som i en levande ek, men det är sällan man får forska på 500-årigt biologiskt material och ekens stammar kan säkert ligga kvar i 100 år innan det brutits ned helt.

Jag ser gammelträd som öar. Visserligen inte lika avlägsna som öarna i Atlanten, men låt oss ta dem som exempel. Också på avlägsna öar växer och frodas det. Det bildas unika ekosystem och sådana som liknar dem vi ser på jordens stora landområden. Båda lika intressanta att lära av.

[Gossen Ruda]

På några hundra år kan många organismer hitta till en ek även om den står avlägset. De som fanns i eken kan ha funnits där i många år. På frågan om det har betydelse på längre sikt säger jag nog nej, risken eller chansen att de i sin tur skulle kunna kolonisera liknande miljöer i närheten är minimal. Fragmenteringen i stadsmiljöer är stor men det är liksom inte städernas uppgift att vara odlingslandskap för fauna och flora.

Jag kan ta ett liknande exempel, Halltorps hage på Öland. Ett naturreservat skapat enbart pga att här är den enda platsen där Stora ekbocken förekommer i Sverige, egentligen norr om dess naturliga nordgräns. Ekbocken är bunden till gammelekar för sin utveckling. Är Stora ekbocken räddad nu då? Icke, den är obönhörligen på väg mot utrotningen i Sverige. Orsaken är att den i stort sett bara ynglar i 4 gammelekar i hagen. Den är samtidigt ett skadedjur av rang där larven gnager stora gångar i ekarna. Alla 4 ekar är döende och när de väl dött dör också ekbocken ut för det finns inga liknande miljöer den kan kolonisera. Vem vill fö ha ett skadedjur i sina träd? Som art är det dock ingen fara, den förekommer söderut i centrala och södra Europa.

[Myosotis]

Om du frågar Stockholms trafikkontor så säger de att biologisk mångfald inte är intressant i stan...

Det avgör väl inte de Så förmätet av dem.

Ni som undersöker eken, planerar ni att publicera någon lista över funna arter?

[Cilla]

Jajamen, hela upplägget som åtminstone jag och några till kommer föreslå är att dessutom göra det publikt.

Kul att du är intresserad, du kanske vill vara med om det blir ett projekt?

Redigerat av Cilla: 17-12-2011, 03:15

[Myosotis]

Hur då projekt? Jag är allra mest fågelintresserad, men allt hänger ju ihop, som mellanspettens utdöende och försvinnandet av gamla träd t.ex. Och här hemma var det länge sen man såg en ekoxe. Jag är väldigt mycket emot det moderna skogsbruket.

[Mike R Petersen]

I dagsläget finns ingen kunskap om biologisk mångfald eller mikroorganismer, skalbagger mm. möjligheter för spridning i extrem urban miljö, av den enkla anledning att det inte finns tillräckligt med gamla träd för att göra en ordentlig forskning + att genomsnittsåldern på våra stadsträd och därmed eventuella korridorer/spridningsvägar har en för låg medelålder - för lite diversitet i arterna och blir skött för bra (ingen död ved) för att vara lämpliga.

Den forskning som finns publicerat idag grundar sig på det öppna landskap och där visar det tydligt att arters förmåga att sprida sig utan korridorer är väldigt dålig, det är ofta dessa rapporter det hänvisas till (jag gissar på att det skulle vara det som TK grundar sitt utlåtande om biologisk mångfald) dock finns det ingen som kan påvisa hur utbrett den biologiska mångfalden i urban miljö är eller vilken betydelse den har för växt och djurliv i våra städer.

Ännu mindre finns det något underlag som beskriver ett veteranträds biologiska betydelse vara sig positivt eller negativt av den enkla anledning att det finns väldigt få veteranträd i den miljön att bedriva forskning på!

Och då undrar jag jo lite personligen varför det först är när ett veteranträd fälls att röster höjs om biologiska värden och vår okunnighet även från forskare, vart var ni för 10 år sedan när detta träd också var ett veteranträd men inte var bedömt som en risk???

Kanske dax att leta rätt på nästa veteranträd i extrem urban miljö och påbörja forskning och kartläggning av arter som levar där innan fällningsbeslut tas??

Jag anser att för att få en hållningsändring och bredare/bättre förståelse och acceptans av just gamla träd i denna miljö behövs det sådan forskning, det hjälper inget att forska i skogen eller parkerna då det fortfarande inte kan räknas som extrem urban miljö, och så länge det inte finns väldokumenterade underlag kommer det att bli samma argument från båda hållen som vi hört nu om tv-eken och som vi lyssnat på de senaste 20 åren (jag kan bara referera till 20 då det är den tiden jag varit yrkesverksam och följd debatten) som oftast blir det fel för trädet antingen fällning eller också extrema onödigt hårda beskärningar.

[Piccante]

Jag vet att man åtminstone vad det gäller lavar och i viss mån skalbaggar så har man undersökt träd i parker, kyrkogårdar och i alléer i bland annat Lund. Ofta är det så att det är intresserade naturvårdsansvariga i respektive kommun som får upp ögonen för vilka biologiskt intressanta träd man har i tätorten och beställer ett expertutlåtande från någon konsultfirma eller universitet.
Stockholm har väl inte vara i framkant verkar det som...

[Myosotis]

Jag vet att man åtminstone vad det gäller lavar och i viss mån skalbaggar så har man undersökt träd i parker, kyrkogårdar och i alléer i bland annat Lund. Ofta är det så att det är intresserade naturvårdsansvariga i respektive kommun som får upp ögonen för vilka biologiskt intressanta träd man har i tätorten och beställer ett expertutlåtande från någon konsultfirma eller universitet.
Stockholm har väl inte vara i framkant verkar det som...

Jag såg två stycken en gång som stod och tittade med lupp på gamla trädstammar, lönn tror jag, på Riseberga kyrkogård. Jag blev så glatt överraskad och nyfiken att jag var tvungen att gå fram och fråga. Minns nu inte om de var från länsstyrelsen, men de forskade om lavar i alla fall. Tyvärr var de rätt avvisande i sättet så jag fick inte veta något mer.

[Cilla]

Hej Mike,
Bra synpunkter. För min del:

Och då undrar jag jo lite personligen varför det först är när ett veteranträd fälls att röster höjs om biologiska värden och vår okunnighet även från forskare, vart var ni för 10 år sedan när detta träd också var ett veteranträd men inte var bedömt som en risk???


Personligen var jag vid eken då... Och har varit ganska ofta. Både med de som dömde ut den och med andra. Som enskilt träd tror jag TV-eken under minst 20 år varit det enskilda träd som träd- och naturvårdsintresserade besökt och studerat mest. Vid den här eken har jag lärt mig en hel del både om svampars fruktkroppar, body language of trees och en hel del annat. Och jag är inte ensam. TV-eken var en lärosal.

Men det är sant, vi har inte bedrivit forskning på det. Skulle vi ha gjort!
Och det skulle ha satts igång också om vi förstått att eken plötsligt skulle anses akut fällningsfärdig.

Kanske dax att leta rätt på nästa veteranträd i extrem urban miljö och påbörja forskning och kartläggning av arter som levar där innan fällningsbeslut tas??


Japp, på gång. Både från forskarhåll och föreningshåll.

Jag anser att för att få en hållningsändring och bredare/bättre förståelse och acceptans av just gamla träd i denna miljö behövs det sådan forskning, det hjälper inget att forska i skogen eller parkerna då det fortfarande inte kan räknas som extrem urban miljö, och så länge det inte finns väldokumenterade underlag kommer det att bli samma argument från båda hållen som vi hört nu om tv-eken och som vi lyssnat på de senaste 20 åren (jag kan bara referera till 20 då det är den tiden jag varit yrkesverksam och följd debatten) som oftast blir det fel för trädet antingen fällning eller också extrema onödigt hårda beskärningar.

Håller helt med. Idag används bristen på forskning för att just hävda att mångfald inte hör hemma i stan, inte har något värde där. Sanningen är att det vet vi inget om. Och forskning på gammelträd i öppna fält är också ofta begränsad till rödlistade arter och deras spridning. I stadsmiljö blir också lavar och många icke rödlistade arter ovanliga. Vad vet vi om deras betydelse för lokalklimatet och lokala miljön i stan? (Eken var full av lavar och mossor som man aldrig annars ser på träd i gatumiljö, samt insekter och svamp som inte heller är vanligt förekommande i stan.) Kan vissa växter, insekter, svampar och djur skapa anpassning till stadsklimatet? Vad av detta kan vi dra nytta av?

Och helt andra aspekter är också mer eller mindre outforskade: Betydelsen för städer av veteranträd som kulturminnen, som mötesplatser, som trivselfaktorer. Det finns forskning kring naturområdens och trädmiljöers betydelse för människors hälsa. Men inte för värdet av stora veteranträd i staden.

Mer forskning, men också mer diskussion mellan medborgare, stadsplanerare, trafikansvariga m fl behövs.

[*Stintan*]

Tack för intressant läsning Cilla!