Som jag nämnt har jag just nu ett lättare ryggskott. Skall jag böja mej framåt måste jag hjälpa till med händerna för jag kan inte hålla emot och framför allt måste jag hjälpa till när jag skall räta mig. Står jag helt rak känns det knappt. I ryggläge går det också bra. Sen fick jag en blänkare och gick ner på alla fyra. Helt perfekt, inte det minsta ont. Lite bökigt att förflytta sig så men en tanke slog mig, är vi inte anpassade för vår upprätta gång? Trots att det är flera miljoner år sen våra förfäder reste sig upp på två ben kanske inte utvecklingen hängt med. Samma med diskbråck, för stor belastning. Hmmm.
--------------------
Mera Japan-pop åt svenska folket AKB48と日本を発見するには、長い時間に起こった最高のことです
Straight for ever. Cogito, ergo sum.
|