Jag vill bemöta ett påstående anngående Cesar Millan, Mannen som talar med Hundar ! Alternativ

[Anma]

och för mig är petandet och kletandet med hundars mat o ben obegripligt, jag har aldrig hållt på så med mina hundar men ändå kunnat ta ifrån dem det jag varit tvungen till, alltså om det har varit direkt olämpligt för hunden att ha det i munnen.
tror iofs att det kanske har hänt två gånger under trettio års tid.
när hundarna ska äta ska det vara lugn och ro runt omkring, då behöver inga matskålar ryckas ifrån dem.
har aldrig blivit biten av mina egna hundar.
mina hundar skulle heller aldrig fått för sig att ta mat från ett barns hand.
jag har haft en hund som inte gillade barn, där sa jag ifrån att barnen fick hålla sig borta och låta hunden vara ifred.
mitt hem, mina hundar, våra regler, alltid stenkoll.
men men, var och en blir salig på sin tro.

Jag tror att du har missförstått nåt. Inte sjutton går jag och tar hundens matskål i tid och otid.

[herkules]

Jag tror att du har missförstått nåt. Inte sjutton går jag och tar hundens matskål i tid och otid.

skulle aldrig falla mig in att tro något sådant om dig, men jag vet människor som gör det (plockar matskålar och ben alltså). bara för att de kan och har fått för sig att de ska.
dumt enligt mig.

Redigerat av herkules: 26-02-2012, 23:35

[Anma]

skulle aldrig falla mig in att tro något sådant om dig, men jag vet människor som gör det (plockar matskålar och ben alltså). bara för att de kan och har fått för sig att de ska.
dumt enligt mig.

Då var det jag som missförstått.




Nu på sista promenaden fick jag ett gyllene tillfälle att testa skvallerträning. Har ingen klicker (ärligt talat, testade det förut men jag lyckades aldrig få min hund att fatta kopplingen med att ljudet betyder något positivt) men jag gjorde som jag brukar, berömde med rösten.
Det kom ett fyllo på avstånd mitt på vägen, hunden reagerade och stirrade, Jag berömde, hunden viftade lite på svansen och lyfte på öronen men besvärade sig inte ens att ge mig en blick. Upprepade, samma sak, upprepade tillsammans med att rycka lite lätt i kopplet, hunden vänder sig mot mig utan att titta på mig, viftar till med svansen och set ut som att han fattat att han fått beröm, men fortfarande ingen ögonkontakt. Jag tror han är lite autistisk. (skojar om det sista). Men han skällde eller morrade i alla fall inte på fyllot. Och det är ju alltid något. Han brukar inte skälla eller morra på människor, men det kan hända att han buffmorrar på fyllon i mörkret. Fulla människor är läskiga enligt honom.

[Monica i Nässjö]

För att man vill a) kunna röra matskålen utan att bli biten, och b) kunna ta ifrån hunden olämpliga saker den fått för sig att den äger.

Undersökningen visar att en aggressiv hund är sannolikare att reagera aggressivt när den bestraffas än när den får beröm/godis. Jag vet inte om man egentligen behövde göra en undersökning för att komma fram till det, däremot kunde det nog behövas en som visar hur man bäst med bara klickerträning och beröm lär en aggressiv hund att inte vara mataggressiv eller angripa andra hundar.

Det finns många undersökningar om det men du kan ju börja med att kontakta din lokala brukshundklubb och be om hjälp. Ofta har de utbildad problemhundsinstruktörer knutna till sig.

[Monica i Nässjö]

Jag tycker att det är självklart att man ska kunna ta maten från sin hund och att hunden inte är aggressiv vid sådana tillfällen. Jag tycker att det är konstigt att öht ifrågasätta det.
Vad som helst kan ju hända, hunden tar mat från handen på ett barn, barnet tar tillbaka och hunden biter, till exempel. Eller hunden hittar en påse råttgift eller vad som helst. En hund ska veta att det är ok att en människa tar dess mat.

Enda anledningen till att en hund morrar eller t.o.m bits när den försvarar sin mat är att den inte har förtroende för personen som kommer i närheten, kanske har den förlorat den för att man i tid och otid tagit ifrån den maten/tuggbenen. Och det enda sättet är, enligt mig, att komma till rätta med det är att bygga upp förtroendet igen vilket kan ta lång tid.

Jag har aldrig tagit varken mat eller tuggben från mina hundar, däremot har jag lärt in "nej", "loss" och byteshandel. Eller, som när ena hunden hittade en köttslamsa från en älgjakt, så kan jag avleda med att kasta några godisbitar och sedan plocka bort det åtråvärda. Jag är övertygad om att mina hundar har såpass mycket tillit till mig att den dag det gäller kan jag gräva ur munnen på dem utan reaktion.


När vi fick vår andra valp fick han för första gången i sitt liv ett märgben vid nio veckors ålder. När jag råkade gå förbi så morrade han högt åt mig. Jag försökte visa att han inte behövde vara rädd för att jag skulle ta benet ifrån honom genom att sträcka fram lite godis åt honom, då högg han mig i handen! Skulle jag i det läget gått efter den gamla skolan så skulle jag naturligtvis ryckt benet ifrån honom, fyat och vräkt ner honom på rygg. Och vad hade då den stackars valpen lärt sig, jo att den här människan är ute efter min mat och hon är beredd att slåss för den.

Men tack och lov så gjorde jag i stället som jag lärt av Anders Hallgren. Enligt honom så är det ett vanligt betende hos valpar som har fått konkurrera om maten med sina kullsyskon. Jag började att gå förbi på avstånd och kasta till honom lite godis, sedan gick jag närmre och närmre och hela tiden kastade jag godis. Det dröjde inte länge förrän jag satt intill och handmatade men jag rörde aldrig benet. Samma med matskålen, titt som tätt gick jag fram när de åt men aldrig för att ta maten, istället kunde jag slänga i någon bit kyckling eller så.

Sen den gången har han aldrig vid något tillfälle morrat åt varken mig eller någon annan.

Redigerat av Monica i Nässjö: 27-02-2012, 07:17

[Anma]

Jag vill ännu en gång förtydliga. Jag har aldrig tagit maten från mina djur "i tid och otid".
Den enda gången min hund har morrat åt mig när jag gjort det var den rottvailer jag tog över. Hon morrade första gången jag tog benet från henne när hon bott hos mig några dagar. Men uppenbarligen fattade hon genast att jag hade rätt att ta maten från henne för efter det morrade hon aldrig om jag kom i närheten av hennes ben eller matskål när hon åt.
Jag får nästan varje dag säga åt min matglada lillhund att hon ska låta bli den stora hundens mat. Hon har aldrig morrat åt mig i dessa situationer.

Jag har aldrig påstått eller sagt att man ska ta maten från sin hund i tid och otid.
Det händer att jag ger mina hundar mat, upptäcker att det är en skvätt sås kvar i kastrullen (jag matar alltid mina hundar efter att vi ätit klart), bestämmer mig för att ge den skvätten till hundarna varpå jag tar matskålarna mitt i maten för dem, fyller på med såsen och ger tillbaka skålarna. Om mina hundar inte skulle känna förtroende för mig för att jag "i tid och otid" tar skålarna från dem skulle de självklart inte tillåta mig att ta skålarna, inte ens för att fylla på med gott.

Jag vidhåller att jag aldrig skulle tillåta mina hundar att morra åt någon, vemsomhelst, som tar maten från dem, oavsett om det är en de känner förtroende för eller en totalt okänd människa. Jag tycker inte att det är ok att mina hundar morrar mot människor över huvudtaget. Inte ens om det gäller farliga fyllon.

[Anma]

Monica, om min valp skulle morrat åt mig vid ett sånt tillfälle skulle jag inte lagt den på rygg. Jag skulle tydligt sagt nej, tagit benet från den, berömt hunden om den inte morrade, gett tillbaka benet, klappat hunden medan den tuggade, tagit benet, gett tillbaka genast. Gått därifrån, upprepat tills den gav mig benet utan att morra. Om jag går utifrån mina erfarenheter skulle valpen inte morrat fler gånger.

Jag är en sån där konstig sak som inte gillar att belöna mina hundar med godsaker.

[herkules]

Enda anledningen till att en hund morrar eller t.o.m bits när den försvarar sin mat är att den inte har förtroende för personen som kommer i närheten, kanske har den förlorat den för att man i tid och otid tagit ifrån den maten/tuggbenen. Och det enda sättet är, enligt mig, att komma till rätta med det är att bygga upp förtroendet igen vilket kan ta lång tid.
Jag har aldrig tagit varken mat eller tuggben från mina hundar, däremot har jag lärt in "nej", "loss" och byteshandel. Eller, som när ena hunden hittade en köttslamsa från en älgjakt, så kan jag avleda med att kasta några godisbitar och sedan plocka bort det åtråvärda. Jag är övertygad om att mina hundar har såpass mycket tillit till mig att den dag det gäller kan jag gräva ur munnen på dem utan reaktion.
När vi fick vår andra valp fick han för första gången i sitt liv ett märgben vid nio veckors ålder. När jag råkade gå förbi så morrade han högt åt mig. Jag försökte visa att han inte behövde vara rädd för att jag skulle ta benet ifrån honom genom att sträcka fram lite godis åt honom, då högg han mig i handen! Skulle jag i det läget gått efter den gamla skolan så skulle jag naturligtvis ryckt benet ifrån honom, fyat och vräkt ner honom på rygg. Och vad hade då den stackars valpen lärt sig, jo att den här människan är ute efter min mat och hon är beredd att slåss för den.
Men tack och lov så gjorde jag i stället som jag lärt av Anders Hallgren. Enligt honom så är det ett vanligt betende hos valpar som har fått konkurrera om maten med sina kullsyskon. Jag började att gå förbi på avstånd och kasta till honom lite godis, sedan gick jag närmre och närmre och hela tiden kastade jag godis. Det dröjde inte länge förrän jag satt intill och handmatade men jag rörde aldrig benet. Samma med matskålen, titt som tätt gick jag fram när de åt men aldrig för att ta maten, istället kunde jag slänga i någon bit kyckling eller så. Sen den gången har han aldrig vid något tillfälle morrat åt varken mig eller någon annan.

hos dig skulle jag kunna tänka mig att vara hund!

[Whiskuchi]

hos dig skulle jag kunna tänka mig att vara hund!

Jag också, jag ser mycket hellre att man lär hunden förknippa en med positiva saker (och det är inte alls att belöna dåligt beteende att göra så)
Ännu en video med dr Yin: http://www.youtube.com/watch?v=sI13v9JgJu0

[*Stintan*]

Enda anledningen till att en hund morrar eller t.o.m bits när den försvarar sin mat är att den inte har förtroende för personen som kommer i närheten, kanske har den förlorat den för att man i tid och otid tagit ifrån den maten/tuggbenen. Och det enda sättet är, enligt mig, att komma till rätta med det är att bygga upp förtroendet igen vilket kan ta lång tid.

Jag har aldrig tagit varken mat eller tuggben från mina hundar, däremot har jag lärt in "nej", "loss" och byteshandel. Eller, som när ena hunden hittade en köttslamsa från en älgjakt, så kan jag avleda med att kasta några godisbitar och sedan plocka bort det åtråvärda. Jag är övertygad om att mina hundar har såpass mycket tillit till mig att den dag det gäller kan jag gräva ur munnen på dem utan reaktion.


När vi fick vår andra valp fick han för första gången i sitt liv ett märgben vid nio veckors ålder. När jag råkade gå förbi så morrade han högt åt mig. Jag försökte visa att han inte behövde vara rädd för att jag skulle ta benet ifrån honom genom att sträcka fram lite godis åt honom, då högg han mig i handen! Skulle jag i det läget gått efter den gamla skolan så skulle jag naturligtvis ryckt benet ifrån honom, fyat och vräkt ner honom på rygg. Och vad hade då den stackars valpen lärt sig, jo att den här människan är ute efter min mat och hon är beredd att slåss för den.

Men tack och lov så gjorde jag i stället som jag lärt av Anders Hallgren. Enligt honom så är det ett vanligt betende hos valpar som har fått konkurrera om maten med sina kullsyskon. Jag började att gå förbi på avstånd och kasta till honom lite godis, sedan gick jag närmre och närmre och hela tiden kastade jag godis. Det dröjde inte länge förrän jag satt intill och handmatade men jag rörde aldrig benet. Samma med matskålen, titt som tätt gick jag fram när de åt men aldrig för att ta maten, istället kunde jag slänga i någon bit kyckling eller så.

Sen den gången har han aldrig vid något tillfälle morrat åt varken mig eller någon annan.

[Motti]

Ja man kan välja sina slag med en hund men alla hundar är olika beroende på vad dom avlats till ,att vara en tydlig ledare =flockledare gynar både hunden och ägaren.Vi har också haft jakthundar och då är det viktigt att hunden lämnar i från sig jaktbyte vid jakt utan att hugga vilt omkring sig morra osv .En hund som får godis när han morrar över sin mat kan också uppleva det som en belöning för sitt morrande och då löser det ju inga problem .Är man en stark alfaledare så får man inga sådana problem då vet hunden att den ska lämna ifrån sig "bytet" utan knorr .Själva har vi aldrig haft dom problemen utan vi har kunnat ta ifrån våra hundar mat ben osv utan morrningar eller utfall det är ett måste att inte ha en mataggresiv hund när man har barn .

[*Stintan*]

Jag har aldrig varit alfaledare och har aldrig haft några problem att få hundarna att lämna ifrån sig "bytet" eller att någon gjort utfall eller varit aggressiv. Hur kan det komma sig?

[Motti]

Det beror helt på vad för slags hundras du valt ! hundar är avlade för olika ändamål och är i raserna olika i tempramentet och betende .Som det gammla ordspråket lyder man kan inte dra alla hundar över en kam ! Tex vakthundar kamphundar behöver en fast hand mer än andra raser annars kan du få problem!jakthunden behöver en annan uppfostran liksom vallhunden eller fågelhunden .Brukshundar är avlade för att utföra ett arbete får dom inte rätt fostran och rätt tränin stimulan och får jobba så blir de en problemhund.Problemet i dag är att många väljer hund efter utsende mer än för vad de har för nytta av rasen vad den är avlad för eller om den passar in i familjens sätt att leva .det är bara de sista tio åren vi fått hundstallar med hundar som ingen klarar av det fanns inte för 10-15 år sedan då hade alla hundar ett hem för alltid !I dag har vi massor av hundhem med hundar som ingen orkar med eller så heter det att de plötsligt blivit "allergiska"mot hundar.Många väljer en ras de inte klarar av .Jag är uppvuxen med hundar både i min familj och i släkten och i bekantskaps kretsen och jag ser många hundar som inte får den motion och stimulans de behöver och då blir dom problemhundar !det är som Cesar Milan säger det är hundägarna som behöver träning inte hunden .När man skaffar hund ska man läsa på så man vet vad man ger sig in på och då är det inte bara när det är kul och gulligt ,ett hundägarskap vara för det mesta i minst 10 år eller mer.Vi har till och med fåt stiffta en lag för att hundägare ska ha vet att gå ut och rasta sina hundar och lagen säger att din hund ska rastas minst fyra gånger om dagen !ska man behöva lagar för det ?gäller även katter ,de ska ha tillsyn minst tre gånger om dagen.Det är många som inte skulle ha hund över huvudtaget .

[*Stintan*]

Svara på min fråga istället för en massa annat blaha. Hur kommer det sig att jag, som inte är någon alfaledare och enligt dig gjort helt fel med mina hundar, aldrig har haft problem med att ta ifrån dem saker eller att dom morrat och visat aggressivitet i någon situation?

Jag har haft hundar i min familj sen födseln, har haft 7 egna hundar av olika raser.

Det har alltid funnits en djurskyddslag som innefattar både hund och katt, det är inget nytt påfund men i den står det inte att hundar ska rastas 4 gånger per dag. Det står att dom bör rastas var 6 timme som jag redan skrivit i ett tidigare inlägg. Om du nu inte orkar läsa inläggen vi andra skriver så kan du väl åtminstone ta reda på fakta innan du påstår saker. Du hittar informationen på Jordbruksverkets hemsida.

[Monica i Nässjö]

En bra hundägare blir man inte per automatik för att man ägt många hundar, däremot om man utbildar sig, går kurser, är aktiv i någon brukshundklubb, går på deras föreläsningar, läser facklitteratur och försöker sätta sig in i etologi. Min sorgliga erfarenhet är att de som höjer Cesar Millan till skyarna, de hittar man sällan i den senare gruppen.

På valpkurserna på min klubb har jag sett hundägare, ofta medelålders till äldre män och ofta jägare, som har sin bestämda uppfattning om hunduppfostran. "Här ska minsann inte daltas eller lekas eller ges nåt godis! Hunden ska lära sig vem som bstämmer." Gissa vilka som har mest problem med sina valpar? Som har svårt att få dem att klara av de små övningarna, t.ex inkallning, gå förbi korvarna på marken utan att röra eller gå slalom runt en ring av andra valpar?

Azur frågade tidigare hur vi tror att de utbildar polishundar. Det vågade jag inte uttala mig om eftersom jag inte har någon erfarenhet. Men jag kan kontra med en motfråga. Hur tror ni att svenska landslaget i tävlingslydnad tränar sina hundar? Och varför tror ni att de skandinaviska ekipagen rönt så stora framgångar och ofta fått topplaceringar internationellt?

[*Stintan*]

En bra hundägare blir man inte per automatik för att man ägt många hundar, däremot om man utbildar sig, går kurser, är aktiv i någon brukshundklubb, går på deras föreläsningar, läser facklitteratur och försöker sätta sig in i etologi. Min sorgliga erfarenhet är att de som höjer Cesar Millan till skyarna, de hittar man sällan i den senare gruppen.

På valpkurserna på min klubb har jag sett hundägare, ofta medelålders till äldre män och ofta jägare, som har sin bestämda uppfattning om hunduppfostran. "Här ska minsann inte daltas eller lekas eller ges nåt godis! Hunden ska lära sig vem som bstämmer." Gissa vilka som har mest problem med sina valpar? Som har svårt att få dem att klara av de små övningarna, t.ex inkallning, gå förbi korvarna på marken utan att röra eller gå slalom runt en ring av andra valpar?

Azur frågade tidigare hur vi tror att de utbildar polishundar. Det vågade jag inte uttala mig om eftersom jag inte har någon erfarenhet. Men jag kan kontra med en motfråga. Hur tror ni att svenska landslaget i tävlingslydnad tränar sina hundar? Och varför tror ni att de skandinaviska ekipagen rönt så stora framgångar och ofta fått topplaceringar internationellt?

bra skrivet!

[Azur]

Azur frågade tidigare hur vi tror att de utbildar polishundar.

Nej, det gjorde jag inte, det var Hattstugan som frågade.
Jag tror jag har hyfsad uppfattning om hur de utbildar polishundar och det är inte med hårda metoder (som det antyddes av den som frågade). Polishundar är f.ö. inte alls aggressiva eller svårkontrollerade hundar, tvärtom är det hundar som är speciellt utvalda för sin stabilitet, och som har fått extra mycket träning.

Hur kommer det sig att jag, som inte är någon alfaledare

Bestämmer du vad hundarna får och inte får göra? Lyder de dig åtminstone ibland? Grattis, du är alfa.

Jag tycker hela diskussionen är förvirrad - vad är det för metoder vi talar om? Jag är helt emot att slå och sparka hundar, jag tycker sånt ska åtalas. Jag gillar inte heller elhalsband, och om Cesars halsband är farligt för hundar ska det självklart förbjudas. Å andra sidan tycker jag också att åtminstone viss kritik mot Cesar är löjlig - att distrahera en hund genom att putta till den med foten är inte att sparka den.

Jag har som sagt inte sett mer än kanske tio avsnitt av Cesars program, och inget av dem innehöll nåt jag personligen anser var plågsamt eller skadligt för hunden. Däremot var den video med elhalsband som postades i den här tråden definitivt plågsam för hunden, och beklämmande att se.

Redigerat av Azur: 28-02-2012, 11:56

[Anma]

Jag tycker hela diskussionen är förvirrad - vad är det för metoder vi talar om? Jag är helt emot att slå och sparka hundar, jag tycker sånt ska åtalas. Jag gillar inte heller elhalsband, och om Cesars halsband är farligt för hundar ska det självklart förbjudas. Å andra sidan tycker jag också att åtminstone viss kritik mot Cesar är löjlig - att distrahera en hund genom att putta till den med foten är inte att sparka den.

Jag har som sagt inte sett mer än kanske tio avsnitt av Cesars program, och inget av dem innehöll nåt jag personligen anser var plågsamt eller skadligt för hunden. Däremot var den video med elhalsband som postades i den här tråden definitivt plågsam för hunden, och beklämmande att se.

Kunde varit jag som skrev detta.

[Monica i Nässjö]

Nej, det gjorde jag inte, det var Hattstugan som frågade.
Jag tror jag har hyfsad uppfattning om hur de utbildar polishundar och det är inte med hårda metoder (som det antyddes av den som frågade). Polishundar är f.ö. inte alls aggressiva eller svårkontrollerade hundar, tvärtom är det hundar som är speciellt utvalda för sin stabilitet, och som har fått extra mycket träning.
Bestämmer du vad hundarna får och inte får göra? Lyder de dig åtminstone ibland? Grattis, du är alfa.

Jag tycker hela diskussionen är förvirrad - vad är det för metoder vi talar om? Jag är helt emot att slå och sparka hundar, jag tycker sånt ska åtalas. Jag gillar inte heller elhalsband, och om Cesars halsband är farligt för hundar ska det självklart förbjudas. Å andra sidan tycker jag också att åtminstone viss kritik mot Cesar är löjlig - att distrahera en hund genom att putta till den med foten är inte att sparka den.

Jag har som sagt inte sett mer än kanske tio avsnitt av Cesars program, och inget av dem innehöll nåt jag personligen anser var plågsamt eller skadligt för hunden. Däremot var den video med elhalsband som postades i den här tråden definitivt plågsam för hunden, och beklämmande att se.

Förlåt! Det var ett misstag av mig att inte gå tillbaks och kontrolläsa.

Att buffa till hunden på rumpan, det gör också jag för att bryta en blockering t.ex om de får syn på vilt innan jag hinner reagera, fungerar jättebra. Skillnaden mot Millan är att jag inte siktar mot det oskyddade partiet bakom revbenen och de vitala fortplantningsorganen.

[*Stintan*]

Bestämmer du vad hundarna får och inte får göra? Lyder de dig åtminstone ibland? Grattis, du är alfa.

Nej jag vidhåller att jag inte är någon alfaledare, det räcker bra med ledare! För mig är det fråga om samspel och samarbete och inte så mycket om vem som bestämmer. Det når jag genom att använda mig av positiv förstärkning redan från början när hunden gör något bra. Att i möjligaste mån ignorera felaktiga beteenden och istället för att tillrättavisa belöna det som är rätt.

Som jag påtalat flera gånger förut så jobbar CM med problemhundar i USA inte med hunduppfostran i Sverige. De som hyllar honom har inte fattat att det är skillnad. Skulle du själv använda fötterna för att korrigera en liten valp när den inte går som du vill på promenaden? Skulle du själv trycka ner en liten valp på rygg och hålla fast när den busar runt? Skulle du själv använda strypkoppel placerat precis bakom öronen på en valp och rycka i det för att få den gå fint? Är inte kontakt hund - förare alls viktigt? Jag har iallafall aldrig sett CM jobba på den biten utan det är bara en massa mer eller mindre förkastliga hjälpmedel han håller på med.