Nu har även jag sett Pål Borgs beskärning i Gröna Rum (på internet).
Största missen i programmet är samma som jag tycker görs i trädgårdsböckerna, och som också är alltför schematiskt behandlat även i Vollbrechts Beskärningsbok: Man börjar inte med att hjälpa trädägarna att lära sig se vad träden behöver, utan behandlar trädbeskärning som om det handlade om torra grenar som växer hit eller dit.
Lasse Krantz var faktiskt den som för 10-15 år sedan uppmuntrade mig mest att göra träddiagnostik. Det var helt förlösande minns jag! Pål Borg började bra här med att säga att man ska gå runt och upp i trädet innan man beskär, men det räcker ju inte med att man knalla runt - man måste kunna se hur trädet mår också.
Många tror att det blir mer komplicerat när man ställer frågor som
Har trädet kraftig eller svag vegetativ tillväxt eller rik/svag frukttillväxt?
Finns balans mellan gammal, medelålders och ung ved? Om inte – varför?
Hur stpr är årstillväxten och vilka skott får mest energi (t ex om trädet har kraftig vattenskottstillväxt avstannar långskotten)
Ser det ut att ha god näring från jorden?
Är det vitalt med bra läk- och övervallningsförmåga från tidigare snitt, eller är det trött med långsam tillväxt?
Har det läkt och övervallat tidigare sår bra?
Har det pågående läkning av många snitt? Har det många rötskador?
Har det sjukdomar?
När ska det beskäras – vårvintern eller sensommaren?
Är det viktbalans i kronan? Om inte – varför?
Finns där döda grenar? Har de dött naturligt eller av skada, sjukdom eller felaktig behandling?
Skaver grenar mot varandra?
Växer det tätt i vissa delar, och glest i andra?
Vilken form har den yttre kronan?
Vilken äppel- eller päronsort är det? Var kommer fruktanlagen på grenarna? Vilka egenskaper hos sorten ska jag ta hänsyn till?
Hur ska jag prioritera för att hjälpa trädet till ett långt, friskt liv?...men att kunna se detta i ett träd gör det mycket lättare att beskära och uppnå de effekter man vill ha!
En del av vad jag menar visar jag i bild här
http://www.juniper.se/tradvard/ditttrad.htm.
Några andra saker om programmet:
- Bra att han nämnde målsättningen med beskärningen - att träden skulle leva länge. Dock var utförandet inte helt i enlighet med målsättningen.
- Beskärning av kräftsmittade träd på vårvintern ökar smittriskerna. Programmet gav intryck av att man kan skära bort kräftsmittan ur trädet men det kan man inte. Jag tror att Pål egentligen menade att man prioriterar att behålla grenar som ännu inte har sår. Han borde veta att kräftsvampen är systemisk.
- Om det fanns icke kräftsmittade träd i trädgården tycker jag att 20-30 år till på 100-åriga fröstammar är en låg ambition. Fröstamsäppelträd som behandlas med varsamhet i beskärningarna kan leva mycket längre.
- Bra att nämna att döda och skavande grenar är första prioritet att få bort, och att det många gånger räcker så första gången man beskär ett vildvuxet äppelträd. Tyvärr efterföljdes detta inte i praktiken i programmet.
- Att vid ett beskärningstillfälle lägga så många stora snitt och reducera 20-30-årig ved i så stor utsträckning i ett hundraårigt träd skapar helt onödig stress i trädet. Energin går till att försöka kompensera med vattenskott (=nödskott) och till sårförsvar - det tar många många år innan långskotten utvecklas (=de som han sparade längst ut i kronan och som har chans att bli starka). Människorarbetet går åt till att rycka vattenskott på sensommaren, och trädens arbete går åt till sårläkning och ytterligare vegetativ kompensation. Tyvärr är det inte alltid beskäraren som driver på detta - kanske ville TV att beskärningen skulle synas rejält i bild.
- 90-gradiga grenvinklar som Pål valde (genom att toppa över utåtriktad gren) är den minst önskvärda vinkeln, särskilt om åldern på den man spar och den som den växer ifrån är så vitt skilda (och därmed grovleken). Beskär man för lång överlevnad "stör" man yttre kronan och näringsflödet till denna med så små steg som möjligt genom att toppa över utåtriktad gren där skillnaderna inte är så stora, och där vinkeln blir mjukare. Om man första året gallrar hårdare inne och längst ned i kronan och lätt i yttre delarna första året efterliknar man trädets egen "trädvård" mest, och skapar minst stress i trädet.
- Begrepp som "att bygga upp en ny krona", "öppen form" och att beskära kronorna i samma form som dess frukter är typiska begrepp och tankesätt som inte har med trädens biologi att göra och som jag tycker inte är behjälpliga alls i beskärningsarbetet. Pål och Lasse Krantz har bättre beskrivningar som är mer i enlighet med trädens anatomi! (De träd som Lasse beskar på Rosendahl mår för övrigt klart bättre...)
Jag undrar vad våra svenska pomologer Dahl, Eneroth och Nilsson skulle sagt om de hörde att fruktformerna användes för hur kronformen ska beskäras... Men å andra sidan tycker jag att de här två herrarna Krantz och Borg har kommit med många andra bra liknelser under åren, så de kan gott unna sig en och annan sämre också.
Generellt tror jag att vi yngre fruktträdvårdare är mer inriktade på trädens biologi och på vad Shigo (med Vollbrecht som svensk uttolkare), mattheck och andra lärt oss av trädforskningen. Hattar genom kronan och beskärning som äppleformer finns inte i modern trädutbildning.
Tufft i Gröna Rum, Pål Borgs äppelbeskärning
18-03-2004, 15:15
Unn
