Vindruvor - skillnaden mellan beskuren och otämjd? Alternativ

[Anemone nebulosa]

Har några vinrankor, labruskasorter, och har aldrig odlat vin förut så undrar om det verkligen verkligen är sant att en obeskuren bara får små och sura druvor? Fick en stickling av en vän som beskurit den, men förra året beskar jag den aldrig, och nu börjar monstret i den komma fram. Jag har förvisso inget emot monsterklättrare, men sura och små druvor är ju mindre kul. En ny planta för i år har jag också, liksom en snart två år gammal. Gillar lite vilt och galet växtsätt, beskurna verkar se så taniga ut (i alla fall första åren)...men fördelen är väl att man får fler sticklingar om man beskär om inte annat. Vet att det bl.a. på Kosters Trädgårdar inne i ett växthus finns en vinranka som verkar rätt vildvuxen enligt mig, som liksom växer i taket...och den verkar ju inte så beskuren.

Finns det nån vinexpert ibland oss som av erfarenhet vet att beskära är a och o och otämjda ger i princip "oduglig" frukt?

[RibesRubusVitis]

Utan att vara expert har jag läst de tyska diskussionerna om ”Minimalschnitt” eller ”Nichtschnitt” (zero pruning), som har sina förespråkare. ( http://www.winzerpraxis.de/artikel.dll?MID=67516 )
Och vingurun Richard Smart (författare till ”Sunlight into Wine”) rekommenderar så lite beskärning som möjligt. Detta gäller alltså under sommaren, då alla blad är solfångare och bidrar till fotosyntesen och ”sockerfabriken” i vinstocken.
Försök att skilja detta från vinterbeskärning som syftar till en stark stam- och grenstruktur som förmår bära upp druvklasarna. Det blir också poänglöst med en så tät vinbuske att bladen skuggar sig själva. (Därav alla fiffiga spaljékonstruktioner som maximerar solpanelerna.)
Det du nog egentligen efterfrågar är gallring bland klasarna, och ibland inom klasarna. Det är helt riktigt att resterande druvor blir sötare, och mer lämpade för vinjäsning, om några tas bort. Samma solenergi koncentreras ju då till färre druvor. Men många forumister, särskilt de som bara odlar druvor för att äta, gallrar aldrig och gillar ändå smaken på sina druvor. Det gäller förresten oftast just labruscadruvor, som inte precis ger höjdarviner om man försöker jäsa dem.

[oliv]

Utan att vara expert har jag läst de tyska diskussionerna om ”Minimalschnitt” eller ”Nichtschnitt” (zero pruning), som har sina förespråkare. ( http://www.winzerpraxis.de/artikel.dll?MID=67516 )
Och vingurun Richard Smart (författare till ”Sunlight into Wine”) rekommenderar så lite beskärning som möjligt. Detta gäller alltså under sommaren, då alla blad är solfångare och bidrar till fotosyntesen och ”sockerfabriken” i vinstocken.
Försök att skilja detta från vinterbeskärning som syftar till en stark stam- och grenstruktur som förmår bära upp druvklasarna. Det blir också poänglöst med en så tät vinbuske att bladen skuggar sig själva. (Därav alla fiffiga spaljékonstruktioner som maximerar solpanelerna.)
Det du nog egentligen efterfrågar är gallring bland klasarna, och ibland inom klasarna. Det är helt riktigt att resterande druvor blir sötare, och mer lämpade för vinjäsning, om några tas bort. Samma solenergi koncentreras ju då till färre druvor. Men många forumister, särskilt de som bara odlar druvor för att äta, gallrar aldrig och gillar ändå smaken på sina druvor. Det gäller förresten oftast just labruscadruvor, som inte precis ger höjdarviner om man försöker jäsa dem.

Jag har läst lite under de länkarna som du visade.

Som jag förstår det hänvisar Nichtschnitt/Minimalschnitt inte bara till sommarbeskärning och ställs i motsats till spaljering. Fokus ligger på att minska arbetsinsatsen och druvorna skördas till vin. Druvorna sägs minska i storlek, vilket ju inte är en nackdel till vinframställning, och mognaden försenas, vilket i sin tur kanske inte är så bra i våra bredgrader.

Växtsättet skiljer sig ju ockkså om det är en labruskadruva eller vitis vinifera.

Jag har en vitis vinifera (Himrod) som jag spaljerat på en pergola. Jag sommarbeskär då det inte är någon större arbetsinsats med bara en vinstock, samt att jag har druvorna som bordsdruvor. Jag vill ha så stora druvor som möjligt samt inte försena mognaden (mina Himrod mognar i oktober och jag gillar när de blir riktigt söta).

[Anemone nebulosa]

Ok, förstår inte riktigt tyska så bra, men, slutsaten jag försöker dra av era svar är att...jag kan låta bli att beskära så länge den inte skuggar sig själv för mycket... Men nu lockar det verkligen att testa att spaljera dem...fristående som nån rumsavdelande häck på nåt sätt om plats finns... Har annars en paviljong, som två av vinplantorna är planterade vid nu, men där vill jag nog egentligen ha rosor...Har inte så bra koll på labruscornas växtsätt kontra vitis vinifera, och smaken vet jag inte heller så mycket om...men jag hoppas ju att det går att få förhållandevis stora druvor, och framför allt, söta. Jag har alltså inte tänkt göra vin på druvorna, utan bara glufsa i mig.
Nån som har erfarenhet av labruscornas smak?

Frågan är, om man till en början låter bli beskärning, och först några säsonger senare kommer på att man vill spaljera dem, då är det inget större problem eller?

[RibesRubusVitis]

Fäst er inte för mycket vid finliret, som egentligen endast spelar roll för den som måste försörja sig på vinodlingen. Och labruscadruvor smakar GOTT (även Himrod hör förresten dit) så länge man förtär vinet i pillerform. Jag började själv med den typiska staketdruvan Nordica med påtaglig labruscasmak. Men skulle man göra vin på den, liknar resultatet inte något som förekommer på Systembolaget. Det finns en anledning till att labrusca är förbjuden i yrkesmässig vinodling inom EU; endast ett antal kommuner i österrikiska Burgenland har dispens från förbudet:

http://en.wikipedia.org/wiki/Uhudler

Bismaken har sina anhängare, och tillskrivs en kultstatus som liknar vår Gotlandsdricka. Tekniskt brukar den kallas ”foxy”, eftersom labrusca även kallas ”fox grapes”:

http://www.stangbyvingard.se/odlingen/foxy.php

Själv har jag inte smakat labruscavin, men jag gjorde gelé på överskottet av mina Nordicadruvor, och resultatet blev INTE gott. Den typiska foxysmaken slog igenom.

http://forum.odla.nu/index.php?showtopic=75768

http://www.alltomtradgard.se/forum/view-th...amp;forum_id=13

[kerstinbern]

Nej, det kan aldrig finnas en anledning att förbjuda kommersiell yrkesmässig vinodling med labrusca, om den inte är hälsovådlig! Det är bara absurt att EU, eller någon annan myndighet bestämmer vad som är gott eller inte!

Jag förstår att vinodlarna skulle kunna använda billig labrusca för att "späda" ut annat vin, men förbud kan aldrig vara rätt väg att gå!

[jaj-51]

Jag köpte sex olika vinstockar på plantskolorna.
De växer som ogräs måste beskäras flera gånger varje år, anars skulle de flylla hela mit 40kvm växthus.

Kart galring i massor brukar ändå bli för mycket till hösten kommer jag att ta bort några stockar.

Om sorterna mins jag bara att ingen är typ Vinonordica.

[KRT]

Hoppas det är OK att jag inflikar med en fråga - jag har nämligen köpt en Einset från Odla, som jag egentligen tänkt sätta på friland. Men strukturen den skulle få klättra på (en pergolaliknande konstruktion) kommer nog inte bli färdig i år, så jag överväger att plantera den i växthuset när jag tar bort tomaterna.

Det jag funderar på är hur man egentligen beskär en druva i ett växthus så den får en fin "form", dvs klättrar upp i taket och där grenar sig? Och måste man forma den på något speciellt sätt - klarar plantan inte att forma sig själv????
Plantan jag har är ganska liten, 3 stammar på ca 75 cm som beter sig som vilken klätterväxt som helst dvs griper tag i allt den kan och strävar uppåt. Jag har förstått att druvor kan "blöda" också, så man ska vara försiktig - men hur går det ihop med att "tukta" plantan?

[oliv]

Och labruscadruvor smakar GOTT (även Himrod hör förresten dit)

Det stämmer, Himrod anges ibland som Vitis labrusca ibland som Vitis vinifera korsning.

Det enda som jag kan säga med säkerhet är att den går att plantera som vanlig vitis vinifera, trivs i kalkhaltig lerjord och går bra att spaljera på ett pergola-tak med hängande druvklasar. Jag tycker sådana pergolatak är riktigt fina, sedan kan man säkert göra på andra sätt också.