Läsecirkel, Köksträdgårdens historia Alternativ

[mamamaggan]

Intressant länk , tack.


Återkommer med mer om boken i morgon förhoppningsvis. Har inte läst färdigt kapitlet än men hoppas jag kan göra det tills i morgon.

[EsterM]

Jag blev imponerad av att man hittat pollenfynd av valnöt från vikingatiden i Bornholm (s.33). Att man kan hitta kärnor och skal förstår jag, men pollen ?
Jag blev också nyfiken på kvanne. Det står att kvanne var en av de mest odlade växterna i Norge och norra Sverige. Men vad hade man den till ? Om det bara var som krydd-och medicinalväxt var ju användningen rätt begränsad. Jag googlade lite efter recept och hittade soppa och och någon rabarber-kvanne efterätt.
Om man hade hela kvannehagar borde det ju varit något man använde till mat och inte bara som krydda.

[Natur liv]

Här är recept på gompa, vild sallad och kvannesorbet:

http://svenska.yle.fi/matochfritid/special...kel.php?id=3189

Om man hade hela kvannehagar borde det ju varit något man använde till mat och inte bara som krydda.

Man använde det som mat verkar det som, men jag undrar om inte ordet hage syftar på inhägnad. Ett inhägnat område måste ju inte nödvändigtvis vara så stort. Vad tror ni?

[mamamaggan]

Här är recept på gompa, vild sallad och kvannesorbet:

http://svenska.yle.fi/matochfritid/special...kel.php?id=3189
Man använde det som mat verkar det som, men jag undrar om inte ordet hage syftar på inhägnad. Ett inhägnat område måste ju inte nödvändigtvis vara så stort. Vad tror ni?

Känner nog som dig att det betyder inhägnad.

Jag får verkligen lust att prova på en hel del av det vi läser om , hur smakar det ?

[Piccante]

Jag blev imponerad av att man hittat pollenfynd av valnöt från vikingatiden i Bornholm (s.33). Att man kan hitta kärnor och skal förstår jag, men pollen ?

Sporer innehåller ett ämne som heter sporopollenin och är extremt motståndskraftigt mot nedbrytning. Det finns förutom i sporernas cellväggar även i fröskal.

[Natur liv]

Intressant det här med vilka trädgårdsredskap som fanns under medeltiden. De var tydligen rätt enkla: spade, hacka, kratta, knivar, yxor, såll, korgar och stegar. Att skottkärran var en nyhet under medeltiden var nytt för mig. Under 1400-talet kom en ny uppfinning, vattenkannan. Ett lerkrus med många hål och ett handtag. De flesta av de här redskapen har vi ju kvar än i dag, i en eller annan tappning.

[omk]

De flesta av de här redskapen har vi ju kvar än i dag, i en eller annan tappning.

Jag skulle vilja påstå att ALLA dessa basala verktyg och redskap finns kvar och endast marginellt modifierade.
Material naturligtvis, men inte så mycket utformning. Jo, kanske ergonomiska handtag o dyl.
(Samma sak gäller hantverkarens verktyg; såg, hammare, mejsel, borr osv.)

Det som är oerhört tråkigt, är att kunskapen om vissa SPECIELLA verktyg och redskap (där vissa bara är knappt 100 år gamla), har helt förlorats ! Jag har hittat lite kufiska redskap i mitt hus, från 1872, som jag inte har en aning om vad de kan ha använts till.

För att återgå till boken; jag har njutit, speciellt över bilderna ... *dreglar lite*
Jag MÅSTE fixa en kål/lökgård till sommaren SAMT en kryddbädd (med mkt senapsväxter !! OCH kvanne !!)
Naturligtvis inramat med flätade stängsel !!

[Natur liv]

För att återgå till boken; jag har njutit, speciellt över bilderna ... *dreglar lite*
Jag MÅSTE fixa en kål/lökgård till sommaren SAMT en kryddbädd (med mkt senapsväxter !! OCH kvanne !!)
Naturligtvis inramat med flätade stängsel !!

Visst får man inspiration! Jag ser redan en mindre kål/lökgård vid torpet, med flätat staket runt. Trampade jordgångar emellan hade man tydligen under medeltiden, så det behövs inte mycket jobb på gångarna i alla fall.

[Natur liv]

Det är kanske dags att läsa vidare. Vad sägs om att läsa om "Renässansen - en skön och nyttig blandning" sidan 59 - 76 och "Köksträdgården Villandry" sidan 79 - 84 tills på lördag 10 november?

Avsnitten hänger ihop eftersom Villandry är en rekonstruerad "jardin potager" (vad nu det är ...) från renässansen.

[Natur liv]

Jag funderar på hur man gör flätat staket, kan man använda vilka träslag som helst? På bilderna i länkarna verkar de använda pil, men jag tycker att det vore kanon om man kan använda asp, så att man får användning för slyn. Jag hittade några bilder på nätet, men en del staket ser så avancerade ut. Praktiskt att använda armeringsjärn som stolpar och fläta vidjorna runt dem.

http://www.365slojd.se/?p=840

http://goto.glocalnet.net/tradgbilder/resa2009.html

http://www.heliconiagarden.se/heliconiagar..._pilstaket.html

[Natur liv]

När jag började läsa om renässansträdgårdarna kändes det lite långt borta, med de stora och pampiga köksträdgårdarna. På sidan 80-81 finns en tydlig bild på hur en renässansgård kunde se ut. Stora, kvadratiska rutor omgärdat av buxbom eller annat. Raka linjer som delar in kvadraterna i mindre rutor.

Ingenting som jag kan anamma vid mitt 35 kvadratmeter lilla torp känns det som, i alla fall inte i den storleken. Dessutom har jag det så vildvuxet och oorganiserat att jag vet att jag inte kan hålla några jämna häckar, även om det skulle behövas.

Men så läste jag om äpplena och om att det var vanligt att använda frukt i matlagningen och i bakverk. Där har jag min renässansdel. Vad sägs om frikaserade äpplen till fisken? Smörstekta äppelskivor kryddade med salt och peppar? Naturligtvis med äppelmust eller äppelcider till.

[Natur liv]

Små portabla växthus, glasklockor, kom tydligen redan på 1600-talet. Kolla på sidan 76, de ser faktiskt riktigt vackra ut.

[Natur liv]

Jag vet inte om ni har hunnit med att läsa eller om ni tycker att vi läser för långsamt. Ni får gärna tycka till! För mig passar det att läsa lite varje vecka så jag föreslår att vi läser vidare: sidan 85 – 108 till på lördag. I så fall har vi läst klart fram till och med 1600-talet om jag har förstått det rätt.

[omk]

Jag måste erkänna att jag inte lyckats hålla mig. Har redan läst till s. 108 ... Ska dock försöka hålla mig till s. 59 - 83, just nu.

En liten grej, eftersom vi tidigare snackat om vattenkannor, ser ni bilden på s. 58. Där har vattenkannan REDAN fått sin nuvarande form (år 2012) !!

På sidan 60 (vä stycke, mitten) skrivs det att humlegården inte inlemmas med den övriga trädgården, utan "förblir en egen isolerad enhet". Varför det, tror ni ? Sprider den sig ohemult ? Som kirskål, typ ? Jag har ingen själv (ÄNNU !!), så det kan vara bra att veta.

Vitlök visste jag inte, att den kommit in så tidigt som sent 1500-tal / tidigt 1600-tal !! Trodde, som kanske många andra (?), att den kom till Sverige på 1950-talet, med många inflyttare från Medelhavsregionen.

Att det fanns (och finns) så OTROLIGT många olika sorters kål !! Jösses !!

Och tomaten ("Kärleksäpplet" ) ! Det gör mina historiska "öppen-eld-matlagningar" mycket lättare. Nästan ALLT smakar godare med lite tomat

Är med i några olika historiska föreningar och brukar fixa käket. Frikasserade äpplen kommer att stå på menyn i sommar, det kan jag lova !!

Villandry; underbar trädgård, men vilket jobb ! Jag förmodar att den viktorianska trädgården (lite längre fram i tiden och boken) är ÄN värre.
Det skulle vara kul att få jobba i en sådan trädgård, men jag vill inte ha en sån själv. Det är ALLDELES för mycket jobb.
Tacka vet jag otuktade buskar, frösådder och revor både här och där ...

Läste förresten att ordet "potager" kommer fr franskans "pot" = gryta, kruka.

Redigerat av omk: 14-11-2012, 00:29

[omk]

Gillar Magnus Gabriel de la Gardie. Uppkomling, pga sitt sätt och sin intelligens (och smörande, naturligtvis !). Dessutom var han tydligen otroligt snygg !! Och gifte sig med "rätt" kvinna ...

Har varit på Läckö slott. Medans mina pojkar beundrade vallar, kanontorn o dyl, spankulerade jag runt i trädgårdarna. Rekommenderar verkligen ett besök !!

Att han, Magnus Gabriel alltså, hade SÅ många åsikter och tyckanden angående (köks)trädgårdarna, hade jag ingen aning om ! En lite Machiavellisk furste, med egna idéer och smak, alltså.

Schering Rosenhane har jag också stiftat bekantskap med tidigare. Han är inte lika intellektuell (eller prålig) som de la Gardie, och visste nog mycket mera om trädgården, eftersom han var en praktiker snarare än en teoretiker.

Att han skrivit om "artiskocker aff Virginien" dvs potatis, redan 1663, har jag inte uppmärksammat tidigare, men det är kul, eftersom Alströmer (1685 - 1761), som räknas som potatisens fader, egentligen bara populariserade odlingen av den. Han införde den alltså inte !


Knölvial (på 1600-talet även kallad "jordmöss" eller "jordnötter" !!); det måste jag försöka mig på

Redigerat av omk: 16-11-2012, 03:30

[Natur liv]

På sidan 60 (vä stycke, mitten) skrivs det att humlegården inte inlemmas med den övriga trädgården, utan "förblir en egen isolerad enhet". Varför det, tror ni ? Sprider den sig ohemult ? Som kirskål, typ ? Jag har ingen själv (ÄNNU !!), så det kan vara bra att veta.

Jag hade humle där jag bodde tidigare, den spred sig inte hejdlöst men någonting åt gärna upp bladen. Om jag hade bott kvar där skulle jag ha läst på om humle och kanhända skulle jag välja att skydda den från annan växtlighet (och dess ohyra) genom att exempelvis odla den separat. Annars var det skönt att se den växtkraft humle har, jag vill gärna odla det igen, kanske på en pergola.

[Natur liv]

Det finns mycket matnyttigt i boken. Jag har funderat på att odla selleri för att torka och använda i kryddblandningar och nu har jag fått lite historia bakom växten också. Selleri var tydligen en ny växt under den här tiden vi läser om nu och metoden att få stjälkarna vita genom att dölja dem blev vanligare. Vi gör ju så än idag. Bleksellerin odlade man i Italien redan på 1500-talet, men upp till oss i norr kom den först ett par hundra år senare.

[Natur liv]

Ett roligt historieprogram som visas på svt passar att se och det första avsnittet handlar just om stormaktstiden, som kapitlet vi läser nu. Programmet bekriver på ett humoristiskt sätt vad höjdarna i samhället åt (adel, präster, borgare, bönder) under den tiden. Stora måltider, svulstigt och skrytsamt ... precis som köksträdgårdarna. Programledarna klädde sig som då och åt måltider som då. De hade lite problem med att dricka tre liter öl om dagen, vilket de tydligen gjorde under den tiden eftersom vattnet ofta var förorenat.

Synd bara att inte heller programmet ägnar sig mer åt vad det stora flertalet människor åt, jag tänker då på alla hjon, drängar, dagsverkare, torpare, gruvarbetare osv. De som bodde i mitt 35 kvadratmeter stora torp bjöd knappast på sådana svulstiga måltider, men säkert hade de en köksträdgård för att kunna få tillräckligt med mat på bordet.

Om du vill se programmet Historieätarna kan du hitta det här:
http://www.svtplay.se/historieatarna

[Noak]

Apropos selleri. Jag har med dåligt resultat försökt odla både rotselleri och bladselleri. Rotsellerin blev bara smårötter och bladsellerin åts upp av diverse fiender.
Jag började odla libbsticka istället! Lättodlad, stark sellerismak och snygg i rabatten!

[Natur liv]

Läckö slott verkar vara ett trevligt utflyktsmål, precis som nämnts tidigare. Kanske blir det en tur med husvagnen dit till sommaren. De har ju campingplats, båtplats och allt möjligt.

"Sedan några år tillbaka arbetar trädgårdsmästarna med att omvandla trädgården till den köksträdgård den en gång var menad som. Lilla Slottsträdgården är en levande resurs för slottet, med grönsaker, kryddor och ätbara blommor. Allt är dessutom ekologiskt odlat", skriver de på hemsidan.

http://www.lackoslott.se/slottet.asp