Detta med att vara pedagogisk när man umgås med barn är någonting som jag fundera över idag.
Räcker det inte med att vara sig själv om man nu är en vettig och god person?
Jag tänker om man hela tiden tänker på att man måste vara pedagogisk så försvinner det naturliga i umgänget med barn!?
Är jag pedagogisk då barnbarn diskar tillsammans med mig eller färgar tyger eller målar bilder eller då vi är ute i skogen och plockar pinnar?
Hur är en pedagogisk människa?
|