med anledning av en annan tråd i ämnet började jag fundera lite kring ämnet.
För att inte göra massa OT, så startar jag denna tråd.
Hur och vad gör att vissa människor utan en tanke accepeterar att ta emot organ om de skulle behöva, men samtidigt inte kan tänka sig att själv donera till andra?
Personligen lägger jag ingen värdering i det sättet att tänka, men nyfiken på hur de resonerar sig fram till att inte ge men gärna få.
Donation är ju frivilligt och en gåva utan motprestation, så rent krasst gör ju var och en som de själva vill, och det med all rätt. Ska ju kännas rät och riktigt för varje individ. (Säger detta bara så ingen börjar anklaga mig för oginhet)
|