CITAT (Gita @ 19-04-2013, 06:32)

Frihet är väl att kunna göra det man vill när man vill göra det , eller hur.?
Att kunna köpa något eller att låta bli att köpa något.
Att impulsivt kunna sticka iväg på en veekend-resa eller en vecka i solen utan att spara och gneta trots att man kanske gjorde det förra månaden.
Att när/om man drabbas av villha- jävulen slippa fundera över om man har råd eller inte.
Att veta att om bilen eller något i huset brakar samman så har man utan problem råd att byta ut eller reparera.
Frihet är att ha tillräckligt mycket pengar för att kunna unna sig det man vill ha och kunna göra det man vill(inom rimliga gränser) utan att överhuvudtaget behöva fundera över pengar.
Jag skulle kunna rabbla upp massor med friheter som pengar ger, men självklart kan man inte mäta hälsa, lyckliga relationer, kärlek, barn och familj i pengar.
Men det är väl ändå så att pengar är till mer bekymmer när man inte har tillräckligt än när man har tillräckligt för att slippa grubbla över dem.
Gita
Att vi värderar olika framgår ju ganska tydligt här i tråden. Att vi har olika behov framgår också.
Själv känner jag faktiskt inget behov av solsemestrar t.ex. Det ger också en känsla av frihet. Så även att inte köpa på sej saker man kanske inte har råd att underhålla. T.o.m. att ens plånbok inte tillåter en massa utsvävningar och köp av prylar som sedan bara blir liggande "i nåt hörn" och skräpar och bara ger en dåligt samvete för att man köpt något som man egentligen inte behöver.
Jag håller även med gnon om att det är en skön känsla att ha behövt spara till något speciellt som gör att man uppskattar det ännu mer. Likaså tillfredsställelsen av att själv ha skapat något och att man inte bara har ringt efter en hantverkare för att få det gjort. Då känner man sej ganska stolt och lyckad.
Och det viktigaste av allt...frihetskänslan av att inte känna avund så fort någon annan gör/köper saker som man själv inte har råd med.
Men visst, betyder lyx och status mycket för en så är det ju bra att ha pengar men har man
lyckats med att inte ha snurrat med i lyxtillvaroidealet så känner man sej också fri.
Och ska jag vara alldeles ärlig....jag skulle inte vilja ha för mycket pengar för jag skulle nog få väldiga bekymmer med hur de skulle placeras på bästa sätt. Att bara se siffrorna på kontot ger ju knappast någon frihet, med det kommer ju tydligen det där missnöjet och gnidigheten som på beställning över att man ska behöva betala skatt för siffrorna också, har jag märkt.