Gifter ifrån syll?, Avger syllen gifter till mina bärbuskar?? Alternativ

[kotten82]

Hej!

Vi har en ganska låg, och lång slänt. Längst ner längst hela slänten ligger det några rader med syll, eller vad det heter, såna tjocka trädpålar, mörka, som man ofta har i trädgårdar, dom brukar väl kallas syll eller slipers?? Hur som helst, så ligger dessa längst ner och mot dem ligger jorden och upptill börjar gräsmattan. I jorden har vi planterat en massa jordgubbar, hallon och smultron buskar. Buskarna ligger inte direkt emot syllen (kanske bara vissa jordgubbsplantor men inte bärbuskarna) och när det regnar rinner ju vattnet nedåt...Men tror ni ändå det är någon fara med denna syll? Tänker på det kreosol(heter det väl?), om det finns i dessa stolpar och kan förgifta buskarna???

Slänger in en bild. Ser inte så kul ut nu på vintern men på sommaren är det fint

Bifogade fil(er)

 P2110035.JPG ( 715.65k ) Antal nedladdningar: 103
 P2110036.JPG ( 195.38k ) Antal nedladdningar: 68

 

[kiki]

Hej! Läs detta! https://www.kemi.se/Content/In-focus/Creosote/
Från kemikalieinspektionen fick jag även höra att man bör byta ut jord alternativt inte odla ätbart inom en meter från platsen där den kreosotbehandlade stocken ligger/har legat. Mitt tips är att INTE ha något ätbart i närheten av slipers. Alls. Vi grävde bort våra samt kringliggande jord, ersatte med sten och ny jord, och gjorde om tidigare uppgjorda planer för trädgårdsland, bärbuskar mm.

Redigerat av kiki: 11-02-2014, 12:03

[Gossen Ruda]

Enligt undersökningar jag har läst är det ingen fara. Växterna tar inte upp kreosot genom rötterna. Gamla slipers läcker fö mycket lite kreosot och det hinner tas om hand om jordbakterierna.

[kotten82]

Tack för svar! Väldigt skilda sådana. Jag känner bara att om vi ska ta bort stockarna, vad ska man ha istället som blir snyggt?? Vad för slags mur/stenar? Finns det något lite mer ekonomiskt alternativ, förutom att behålla det som det är?
Jag känner mig jättenojig för detta, barnen går ju och plockar bären där... :/ För visst är det kreasol i dem som vi har? Annars hade de väl ruttnat bort för längesen, de har ju legat där i typ 27 år.

[kotten82]

Alternativt vore väl om man tog bort bärbuskarna och planterade dom på annat ställe i trädgården, och smultron och jordgubbsplantorna likaså....
Sen slänten vettitusan vad man skulle göra med.

[EvaKlemming]

Tyvärr läcker de cancerogena ämnena i kreosotet inte bara ner mot jorden utan upp mot alla ytor. I synnerhet när det är varmt. Barn bör undvika kontakt med eller vistas i närheten av kreosotbehandlade ytor. Stockarna är ju inte ruttna, eller hur? Det betyder sannolikt att impregneringen fortfarande är verksam. Vid sidan av ohälsa och fara för barn, är ämnena ytterst farliga för vattenlevande djur och liknande biologiska miljöer. De bör tas omhand vid avfallsanläggningar.

/eva

[kotten82]

Men hur får man bort dem? Man behöver väl nästan en grävmaskin?
Och jorden kommer ju rasa ner, om man inte fixar en mur direkt... Vi har stenar man hade kunnat lägga längst ner men det stoppar ju inte all den jorden..... Vill bli av med dem nu.

[Bassam]

Hej

Nästan alla materialer har någon farligt, det är olika på olika material, om det är mycket farligt, miljöverket kan inte respekterar säljer den i Sverige marknad, vi måste förstår att vi leva i Sverige, på sista tiden blir människor mycket kännsla. men måste tror på miljöverket.
obs

man kan använda betongplattor. i stället

H.Bassam

[Gossen Ruda]

För det första, Kemikalieinspektionens personal är mer eller mindre nojjiga när det gäller allt som kan vara farligt. Jag är verksam på ett par järnvägsforum och där har vi diskuterat alla konstiga beslut Kemi fattar. Jag har läst i en dansk undersökning om upptaget av kreosot i växter odlade i absolut närhet av kreosotimpregnerade slipers och det var obefintligt. Rotfrukter kunde bli lätt kontaminerade på ytan men bara man skjöljde av dem försvann det. Hittar tyvärr inte länken nu. 1 meter låter helt hysteriskt. Har de legat där i 27 år är ytlagret garanterat urlakat så där bedömer jag att risken är obefintlig. Det finns säkert kvar kreosot bundet inne i träet men skall man få i sig det får man gnaga på träet. Beträffande riskerna så innehåller den maten du köper i affären värre saker. Jag har slipers runt mitt trädgårdsland och jag lever fortfarande.

Edit: Hittade länken, dansk läsövning. http://www2.mst.dk/common/Udgivramme/Frame...tml/default.htm

Redigerat av Gossen Ruda: 11-02-2014, 20:46

[Rebecca]

För det första, kreosot är rätt carcinogent och man bör inte äta av växter som vuxit nära kreosotbehandlade slipers. Har du ens kollat upp fakta Rudan?

"Kreosot produceras genom destillering av stenkoltjära och består till allra största delen av PAH:er, ofta 85–90 %, och till en mindre del av fenoler (ca 10 %) (Johansson, 2002). PAH:er är uppbyggda av olika antal bensenringar sammanbundna med varandra. Vissa av PAH:erna har bedömts som cancerogena. Kreosot kan till följd av PAH-innehållet
klassas som en förorening med mycket hög farlighet (Naturvårdverket, 1999b)."

"Slipers är impregnerade med ämnen som kreosot, som innehåller
PAH:er och fenol, eller CCA som innehåller koppar, krom och arsenik."

"Uttjänta järnvägsslipers kan innehålla mycket höga halter av PAH:er även efter flera årtiondens användning. 15 EPA-PAH:er har analyserats med GC-MS i prov tagna ur 61 (nyligen) uttjänta järnvägsslipers från fyra lokaler i västra Kanada (Gurprasad m.fl., 1995). En del slipers kan ha varit i bruk i mer än 60 år. Hälften av proven innehöll relativt höga halter av ett antal PAH:er. Enskilda PAH:er uppmättes till flera tusen ppm."

"I samma område studerades spridning av PAH:er från slipers och ledningsstolpar. Alla 16 EPA-PAH:er hittades i ballast och diken (Wan, 1991a). PAH-halten varierade mellan 1,6 och 59 g/m3 i ballast och 1,9–1 168 mg/kg i sediment i diken. Koncentrationen i
sediment från järnvägsdiken var 40 respektive 205 gånger högre än i sediment från
Vancouver hamn och sediment från diken på jordbruksmark."

"Kreosot, liksom andra DNAPL:er, transporteras i princip vertikalt i marken tills
den når ett tätt lager (t ex lera eller berg) varvid den ackumuleras och sprids lateralt (sidled) tills den når jordsprickor eller nedåtriktade zoner med högre genomsläpplighet. "


(http://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/jarnvagens-fororeningar--kallor-spridning-och-atgarder-en-litteraturstudie.pdf)

Låter mysigt va?

Kika gärna också på detta examensarbete i landskapsarkitektur som tar upp fytoremidiering (rening av förorenad mark mha växter och hur det kan användas vid kreosotföroreningar). Ett sånt angreppssätt förutsätter ju att växter tar upp föroreningarna (vilket de gör!).
http://stud.epsilon.slu.se/6362/2/lindman_...40121_kompr.pdf

Så nej, jag hade starkt rekommenderat att ta bort sliprarna alternativt flyttat på allt ätbart.

[kiki]

Jag läste också den danska studien och tänkte först att eftersom det enligt den inte är vattenlösligt om jag fattade rätt utan mest som sagt hamnar på rotfrukters skal, som man ändå skalar bort, så kanske det inte var så himla farligt. Men bara tanken att medvetet odla invid något som bevisligen innehåller gifter kändes inget vidare. Om inte annat så kommer man ju i direkt kontakt med sliperserna på ett annat sätt när man håller på och grejar med sina odlingar. Och jag tycker gärna kemikalienspektionens personal får "noja" lite när jag ber om råd, det är ju deras uppgift att se till att kemikalier och organiskt liv umgås på säkrast möjliga sätt! Hade man varit lite petigare tidigare i samhället hade vi kanske inte haft så mycket miljögifter i naturen. Det handlar ju inte bara om mig och mitt välmående. Tänker jag! Det om detta, tjingeling!

Redigerat av kiki: 12-02-2014, 17:07

[Gossen Ruda]

Rebecca. Skulle du låta barn leka med skarpa handgranater? Spela boule och liknande? Förmodligen inte, de kan ju explodera. Likadant med sprängdeg. Göra figurer och liknande. Faktum är att det är fullkomligt ofarligt. Du kan göra vad du vill med en handgranat, inget kan få den att explodera, utom en tändkapsel. Sprängdeg kan inte heller fås att explodera av en människa. Du kan banka på den med en slägga, elda upp den eller göra vad som helst utan att det händer något. Även där krävs det en sprängkapsel.

Det är likadant med kreosot. Man skall definitivt inte äta/dricka den och man skall undvika att få den på huden men utöver detta är det ingen fara där den finns inne i en sliper. Där gör den nytta och är det bästa impregneringsmedlet mot röta. Inte ens ytan på en gammal sliper är farlig att vidröra. Vad beträffar slipers i Nordamerika så går inte att överföra mätningar till Sverige, de har en helt annat syn på farlighet där. Frågan är dock om ens det kan föreligga någon risk. Att bara hänvisa till mätningar utan att komma med fakta om riskerna är rätt meningslöst.

Men var och en får göra som man vill.

[Bassam]

Hej

Tack Gossen Ruda - kiki - Rebecca för bra informationen, men det är viktigt att vi ta beslut, till nu förstår jag att farliga ämnen finns bara på bara på rötter skorpa .

H:Bassam