Hej!
Det är inte bara AOT som ger de här råden om att beskära träd direkt vid plantering - så har de flesta trädarbetare gjort i många år. Sedan kom forskning och erfarenheter som visade att grenar och blad inte är en belastning för trädet när de ska etablera sina rötter - tvärtom. Det är ju i grenverket de lagrar sina reserver. Klaus Vollbrecht som skrivit Nya beskärningsboken har varit en av dem som samlade erfarenheter av beskärning av nysatta träd från olika delar av världen och inte minst Sverige.
Nu diskuteras det ständigt om när man ska beskära nyplanterat. De flesta trädarbetare gör det inte, men är öppna för att se signaler som gör att man ska beskära. Det samlas också erfarenheter om de olika trädarterna, och i vilka miljöer man ser att de mår bra av att beskäras direkt. Diskussionen är mer nyanserad än förr, men grundtipset är fortfarande att man inte ska orsaka träden grenförlust och sårytor när deras viktigaste uppgift är att etablera sig på platsen.
Det gjordes en lustig askplantering längs hela E20 mellan Stockholm och Söderförorterna, jag tror det är minst en mil med askar på sidorna och i mittrefugen på motorvägen. Konstigt trädval tycker jag, ask är inte kända för att gilla salt mm, men ändå - kul är det med vågade tester. Askarna tog sig inte alls efter plantering, utvecklade knappt några blad. Och så skar man in dem kraftigt. (Jag kan tänka mig att en hel del diskussioner uppstod mellan beställare och plangteringsfirman!) Beskärnignen var inte av uppbyggnadskaraktär utan för att minska gren- och bladmassan. Vissa dog, men andra satte fart. Nu är det väl ca 25% som mår direkt illa eller har dött, och resten börjar se hyfsade ut. de hade stått 1 eller 2 växtsäsonger i backen när man skar in, tror jag.
I vinter ska jag ge mig ut och försöka stanna någonstans på vägen här för att se varför vissa gillade inskärningen och andra inte, och höra med planteringsfírman vilka slutsatser de dragit.
Ja det blir långt detta, men det är inte ett enkelt ämne.
Jag skär inte i några av mina nysatta. Så här mår de:
Aureum solfjäderslönnen: Klarat att hålla sig frisk och att behålla alla blad, men inte att växa. Hade mycket lite finrötter vid planteringen, jag är glad att det klarat sig. Bladkanterna har fått en hårstråfin, röd kant. Trädet är litet men jag gläds mycket åt det!
Äkta valnöten Juglans regia: Vilken krabat, växte med många bladpar sedan det kom i backen. Ser ut att vara en snabbväxande individ, och bladen doftar himmelskt. Sträcker sig ut och upp och ger intryck av att vara ett stort träd redan, litet som det ändå är... Kanske satsar det stort för att det vet att somligt kommer att frysa ned i vinter?
Maackia amurensisen: Står still på sin plats men har trots en torka inte tappat bladen. Lätt angripet av något som ätit på några blad, annars friskt. Jag gillar inte jorden omrking växtbädden, ska fixa med den i vår och göra större växtbädd.
Glanskörsbäret: Törstat flera gånger, jag har haft droppbevattning. degt växte 10-20 cm och slutade som tur är någon gång i mitten på juli.
Näverhäggen: Toppen dog, jag band upp ett konkurrensskott som det verkar ha accepterat som topp. Växer så det knakar, vill ha vatten det med.
Ullungrönnen Sorbus dodong: Toppen dog och det verkar inte ha gillat mitt val av uppbundet efterledsskott som topp, så jag får rätta mig efter det. Växer så det knakar (som tur har det slutat nu, det måste hinna med att förvedas också!). I vår måste jag skära bort en och annan gren som skaver i varandra.
Kopparlönnen Acer griseum: Min började också växa sent och har inte riktigt slutat än. Inte särskilt törstigt träd heller. Bladen är mer regelbundna i storlek nu än tidigare, men det ser ändå ut som ett barn med alltför stora armar lite här o var. Toppen var intorkad redan vid köpet men det accepterade mitt nya val av topp. Hela trädet är stöttat med lång blompinne.
Strimlönnen Acer tegmentosum: Gillade att komma i backen, vecklade ut sina enorma blad och skjöt upp några nya från nya sidogrenar. kräver en hel del vatten nu när det är torrt. Här får jag vidga växtbädden i vår, trädet kräver snabb plats för rötterna verkar det som. Detta träd är det enda som grannarna märker är nytt - det är högt och bladen är uppseendeväckande.
Gingkon, den lilla från frö: Fick stå i kruka som blev helplaskig hela första delen av sommaren, Stod och stånkade men nu sprätter den iväg med 5 nya blad i toppen. Ska tas in till vintern, när det är några år ska det tåla kylan bättre.
Hängdaggviden Salix acutifolia: Både växt och torkat lite i grentopparna. Svårt att se om den törstar eller bara hänger naturligt. Mycket vackert med sin dagglila stam, grenar och ljust sirliga bladverk.
Purpurapel Royalty: Fick stå i kruka ett bra tag, stackarn, några blad gulnade. Väl i backen blev det hur lyckligt som helst, men ett rådjur smaskade i sig alla blad på nedersta grenarna (hade väl inte hört att man ska göra det ett par år efter nyplantering....), men de lever än så länge. Trädet verkar mycket starkt.
Purpurapel Profusion: Blommade vid plantering, har långa slankiga grenar som man gärna vill korta in. Väste ingenting, men har inte slokat eller tappat bladen heller.
Rosenapeln: Tappade inga blommor vid planteringen, slog ut knopparna. Växt ett par cm, tyckte det blev lite torrt i augusti men mår väl.
Körsbärskornell cornus más: Växer som en buske, ska få bli flerstammigt. Växer så det knakar men fick en rejäl torkchock. Repade sig efter ett par timmar eftger vattning, stark liten krabat.
Balsampoppeln Cacamahaka: Fick vänta till slutet av juli med att få ljus under en stor lönn som jag inte ville skära i tidigare pga risk för blödning. När den fick ljus reste den bladen och upphörde att släppa grenarna nedertill.
Tja och så var det några till men nu har väl till och med du somnat...
Fyra träd rikare!, Har någon dessa hos sig?
14-08-2004, 00:33
Det är tur att smaken är olika, särskilt eftersom björkar ofta är de enda som sparas på villatomter. Många arter och smaker behövs!
annars är man illa ute! 
