TORVENS BILDNING
Torv är ett material som förekommer i naturen och som består av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden, dvs vid låg eller ingen syretillförsel. Torven breder ut sig och täcker underliggande mineraljord. När torvdjupet överstiger 30 cm används begreppet "torvmark". Torvmarker bildas genom att markområden försumpats eller genom igenväxning av sjöar.
Torvmarksbildningen är en process som påbörjades efter inlandsisens tillbakadragande och som fortfarande pågår.
Vanligast sker torvmarksbildning genom försumpning. Vid högt stående grundvatten, ogenomsläppliga jordar etc tar fuktälskande växter överhanden. Genom det höga vattenståndet uppstår syrebrist och de döda växternas förmultning hämmas. En ansamling av växtrester sker i lager av tilltagande tjocklek.
Igenväxning av sjöar leder också till torvmarksbildning. Processen är naturlig, men påskyndas i många fall av människan genom sänkning av vattenytan eller genom tillrinnande närsalter från närliggande jordbruksmarker.
Schematiskt montage av lagerföljd bestående av levande vitmossa överst. Därefter följer låghumifierad torv, höghumifierad torv och underst lera.
DEFINITIONER
TORVMARK: De delar av den torvtäckta marken där torvtäcket är tjockare än 30 cm.
MYRMARK: Torvtäckt mark med ingen eller ringa skogsproduktion. Uppdelning sker huvudsakligen i mossar och kärr.
Mosse är ombrotrof myrmark, - dvs dess vattentillförsel sker främst via nederbörd direkt på ytan. Få näringsämnen tillföres. Kärr är minerotrof myrmark, -dvs dess vattentillförsel sker både via direkt nederbörd, översilning från fastmark och framspringande grundvatten. Tillrinningsvattnet innehåller näringsämnen och mineraler från den omgivande fastmarken.
FÖREKOMST
I Sverige är 10 milj hektar täckta av torv, vilket är 25% av landarealen. Torvmarken, dvs mossar och kärr med torv djupare än 30 cm, uppgår till 6,4 miljoner hektar. Det finns 9 500 torvmarker som var för sig är större än 50 hektar. Dessa utgör sammanlagt 1,7 miljoner hektar, och återfinns i praktiskt taget hela landet, även om de är vanligare i Småland, Bergslagen och i Norrlands inland. Volymen av svensk torv beräknas till 100 miljarder kubikmeter (100 Gt) med en torrvolymvikt av 100 kg/kubikmeter. Typiska djup på torvmarker är 1,5 - 2 m, men djup ned till 10 m förekommer också. Genom sin egenart och storlek präglar myrarna det svenska landskapet och utgör ett av våra värdefullaste naturelement.
--------------------------------------------------------------------------------
TORVENS UPPBYGGNAD
De torvbildande våtmarksväxterna varierar i hög grad, bl a beroende av det sätt och den period under vilken torvlagren bildats. Torvens uppbyggnad började i vårt land för omkring 10 000 år sedan och pågår fortfarande. Genom pollenanalys och studier av torvlagren kan man se att vitmossor (Sphagnum) och starrarter (Carex) på de flesta håll dominerat myrarnas uppbyggnad, - de förra i södra Sverige och de senare i norr. Bland många andra torvbildande arter märks fräken (Equisetum), bladvass (Phragmites) och tuvdun (Eriophorum). Vanligen återfinns i blandning med dessa växter trädrester av björk, al och tall.
Myrarnas höjdtillväxt sker i ytan där också nedbrytningen påbörjas i och med att växter dör och ersätts av nya. Nettotillväxten i svenska myrar har beräknats till ca 0,5 mm/år i genomsnitt. En annan beräkning visar på drygt 30 g/kvadratmeter och år.
Torvens kemiska uppbyggnad varierar inte mycket från myr till myr. Kolinnehållet ligger strax över 50 %, syre finns till ca 30%, väte till ca 6% och kväve till 2-3%. Av ett landsomfattande antal prover från olika mossar framgår att torvens innehåll av aska är 4,3% av torrsubstansen som ett typiskt värde. Analyser av samma askor visar att följande ämnen dominerar; - CaO 22%, Mgo 3%, P2O5 2%, och Na2O 0,3 %. Ett stort antal metaller, bl a koppar och zink, finns i askan, dock i obetydliga mängder.
http://www.torvproducenterna.se/Svenska Torvproducententföreningen
torv?, en mycket korkad fråga
22-09-2004, 18:23
