CITAT (Dzad @ 14-02-2005, 18:13)
Äh. Ta ner det där trädet som bråkar med eken Amaira!

Det skulle jag göra mesamma (!!!) om det stod på mina ägor, men det gör det inte.
På mina ägor har jag två ekar, båda har ett stam-omfång på ca 1 dm. Ja du läste rätt, jag når runt med tummen och pekfingret

.
De gamla eklarna har sina revir flera kilometer härifrån. Det är gamla hagmarker som håller på att växa igen, antingen med sly eller villor

.
Skogen jag fotade i, tillhör Svartjöanstalten. I början på seklet var de ett mönsterjordbruk och även idag bedriver de jordbruk och uppfödning av fina herefordkor. De har stora, underbara marker, inte särskilt välbesökta av "folk" dessutom. Något som är ovanligt här, så nära Stockholm.
Det är en öppen anstalt, där många av de intagna arbetar i jordbruket.
Ja Estet, kanadensisk lönnsirap.
Saven från den (vilda) svenska lönnen är inte fy skam den heller. Brukar bryta av nån liten kvist och "snutta" lite på våren. Mums. (Men barken är besk).
För många granar? Ja, granar odlar man ju. Finns ytterst få "fria" granskogar i sverige. Liksom tall.
Vi är ett skog-odlar-land.
Björkar ... Ja, de växer som "ogräs". Liksom aspen förökar de sig snabbt och bildar "sly-skog". Men hur många riktigt
gamla björkar finns det kvar?
Jag vet
två stycken här på Mälaröarna (!!!) och ett par i Mariefred!
Det finns alltså fler gamla ekar än gamla björkar!
Eken är (? har varit) fridlyst, det har aldrig björken varit.
De är vackert mäktiga med sina enorma knotiga stammar, jag blir andanktsfull av att vara nära.
Det är sorgligt att träd sällan får bli gamla längre, i människans närhet. De blir "för stora" då, och "stör", och så sågar man ner dem - eller beskär dem på helt fel vis så de dör inom några år.
Tillsammans med de gamla trädens utrotning, utrotas också fåglar, insekter och skalbaggar.
CITAT
Sylvia. "Vite mot osnygghet"
Nåja, drar jag en kam genom håret och byter strumpor, så kanske jag kommer in...

.

/amaira - Novis vid spis, men förtrogen med skogen.