För sådär tusen år sedan, fanns här en by som hette Berga.
Under medeltiden byggdes en kungsgård och byn fick namnet Kungsberga.
Byn ägdes av kungen (kungarna, Mälaröarna var i kungarnas egen privata egendom ända fram mot 1700-talet).
År 1452 delades byn upp i tolv exakt lika stora gårdar, som fick benämningen Ettan, Tvåan, Trean osv, t.o.m. Tolvan.
Jag bor i "tvåan". Mina farföräldrar köpte gården i 1942, och mina föräldrar brukade den in på femtio- sextiotalen.
När jag var fyra dagar gammal, flyttade jag in i det huset där jag bor nu.
Det var minsann på själva julaftonen 1951.
Så jag har bott här ett tag nu...
Det huset som jag bor i, består av både den äldsta och den nyaste delen av husen. Lite svårt att förklara, för det har byggt till lite si och så under århundradenas lopp.
Ursprungligen var det nog en enkelstuga från 1700-talet. Vad som fanns före, vet jag mycket lite om.
Efter 1880 vet jag en del mera.
Då var det ett par som bodde här, Gustav och Helena Janson, som lät bygga till den nyare delan till den gamla. Det nya huset, som sitter ihop med det gamla, byggdes som en kopia av deras hus på Östermalm (i Stockholm) förtäljer den muntliga traditionen.
Det såg då ut som ett "stadhus", med rappade ytterväggar, höga spöjsrade fönster, högt till tak inne, och fantastiska takmålningar.
Sedan byggdes det om igen, invändingt, när jag föddes, för att bli mer bostadsvänligt. Och sedan har även jag fått nytt kök och badrum.
Så gammalt och nytt möts här, med övervägande gammalt.
Huset i sig är kanske inte så "stort", två rumoch kök ordenligt vinterbonat och vämt med oljeeldning. Sedan ett rum till isolerat från insidan, och eluppvärmt, där har jag mitt dator-rum nu, och gästrum.
Sedan är det gamla köket, som inte går att hålla uppvärmt vintertid. Brukar elda i spisen där ibland när jag vill ha större hus. men då får jag elda ordentligt! (Ibland ryker det in...

)
På sommaren är där underbart. Liksom 1800-tals-verandan ut mot gården

.
Sedan finns det två ganska små vindskammar-rum uppe på "vinden", som också är isolerat från insidan, och där jag har mina eluppvärmda rum.
Där finns världens sötaste lilla kalelugn, men den går tyvärr inte att elda med.
Kanske fixar jag till den, med det är så dyrt...
Fem rum och två kök och två farstur, på två våningar. Inte så "stort", men folk går vilse när de kommer första gången!
Det är så många vinklar och vrår och dörrar och hemliga "prång" - det var ett äventyr att växa upp här

, och jag älskar "gården".
Nu finns ju inga djur här längre, en undulat som heter Ernie och är sonens, håller fortfarande ställningarna...
Det var himlans svårt att fota, så det både syns hur det ser ut, och så att själva stämningen komemr med. Det gick nog just inte... tyvärr.
Med det blir de foton jag har.
Så håll tillgodo góvänner:

Ja, här bor jag alltså. De två närmaste fönstrena är köket till vänster och sonens rum till höger.
Fotat för ett par veckor sen.

Så här ser det ut från stallbacken. Fotat förra året.
Det lilla gula huset till höger, är en gammal tvättstuga, numera pumphus.
Till vänster skymtar en liten bastu.
Den "svarta pricken" på vägen, är Trisse, som numera farit till katthimlen.

Och här är köksfönstret inifrån, idag.
Det som ser ut som en mörk "klump" mot himlen, är mängder av mistlar i en lönn, femtio meter utanför fönstret.

Närbild på fönstret.

Jag skulle kunna ha bättre ordning på diskbänken - men nu har jag inte det. (Dessutom brukar det vara värre

)

Åt vänster fortsätter diskbänken och övergår i spis och sedan denna sida.
Detta rum var från början ett sovrum, med kakelugn där sedan kom en vedspis, och sedan ... och sedan ... och såhär är det nu...

Hoppsan! Ursäkta, jag har visst inte stängt toadörren.

Vardagsrumsfönstret.

Här lutar jag mig bekvämt mot dörrposten, medan jag fotar "datarummet" med spegel.

Och här en bild uppifrån mina två små rum. (Bilden ger inte alls rättvisa)
fortsättning följer...