Jag funderade ju över om man kunde få donera till sina barn. Jag donerar gärna precis allt som går att donera, men vill ändå själv få bestämma att mina organ skall gå till mina barn ifall de har behov.
Jag mailade följande fråga till socialstyrelsen eftersom jag tyckte att tolkningen av lagen var oklar. Så här löd min fråga.
Jag undrar över en sak. Har man som anhörig rätt att bestämma till vem som donationen av organ skall gå.
Tex hela familjen utsätts för en bilolycka. Mina barn får skador på tex
lever och njurar och behöver organ. Jag är hjärndöd. Har min man rätt att
bestämma att mina organ skall gå till mina barn i så fall eller tar
läkarvetenskapen och bestämmer att de skall gå till någon annan och barnen sätts på dialys osv.
Om min man har rätt att besluta om att min organ skall gå till våra skadade
barn kan denna rätt upphävas om jag står i ett donationsregister.
Vore tacksam för svar på dessa frågor.
Vänligen
(Bettson)
Svaret dröjde bara en dag och går fullkomligt stick i stäv med vad man säger på donationslinjen. Jag blev ännu mera konfunderad.
Så här svarade socialstyrelsen.
Hej,
Tack för ditt mejl!
När det gäller transplantation av organ och vävnader efter döden, dvs den typ av transplantationer som det handlar om i Donationsregistret, kan man inte välja till vem man vill eller inte vill donera.
När det gäller patienter som behöver en ny njure eller lever, så har deras organ inte skadats i olyckor, utan av sjukdomar. Därför tycker jag inte att det exempel som du skildrar i ditt mejl är realistiskt.
Med vänlig hälsning
NN
Socialstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Nationella rådet för organ- och vävnadsdonation
Jag blev mycket förvånad över svaret framförallt att man inte vill svara på en sådan här fråga eftersom man inte anser att frågeställningen är realistisk. Det som för mig är en ganska stor fråga är för socialstyrelsen irrelevant.
Faktiskt så tror jag att man skulle få många flera människor att donera organ om man fick skriva in ett förbehåll att nära anhärig i första hand skulle ha organet om det passade. Vilken förälder skulle inte ta en gratis försäkring för sina barn.
För mig så känns det som att lagen säger att ifall en av mina söner skulle behöva en ny njure efter en bilolycka så skulle mycket väl mina njurar gå till någon annan än honom och han kunde i sin tur dö senare i brist på organ.
För mig så är det så att jag gärna donerar den andra njuren till andra. De får ta lever , hjärta, lungor, mjälte, hud hornhinnorna och vad sjutton som helst som någon kan ha användning för. Men jag vill försäkra mig om att mina barn alla fall skulle få så mycket av kakan som de behöver.
Jag har rätt att göra ett gåvoförbehåll för något så ovesäntligt som min förmögenhet som visserligen inte är så stor. Men jag får inte göra ett förbehåll när det gäller något mycket mera värdefullt och som bara är min dvs min kropp. Inte ens för att skydda mina barn.
Det betraktas säkerligen som lite fult att tycka så här men jag hade en mycket poditivare attityd innan jag gick in på socialstyrelsen sidor för att registrera mig. Själva myndighetens attityd att frågan dessutom är irrelevant gör det hela lite surt.