| |
|
  |
Dagens dikt, vilken är er favorit dikt? |
|
|
|
|
09-09-2007, 08:18
|

Medlem
Antal inlägg: 10 192
Medlem sedan: 20-05-2007
Medlem nr: 10 539

|
Maya
Bli inte rädd, de’e bara dom Känner du inte igen dom Bli inte rädd, de’e bara dom Känner du inte igen dom Även om dom kan verka farliga ibland är det ju bara som dom skryter för varann
Bli inte rädd, de’e bara han Känner du inte igen honom Bli inte rädd, de’e bara han Känner du inte igen honom Han har klätt ut sej för att kunna få va med Det här är ju bara nåt han låtsas att han är
Visst är det roligt att klä ut sej ibland Visst är det skoj att kunna va någon annan Men tänk, ifall alla tror att masken är du Tänk, om dom tror att det är så du ser ut
Bli inte rädd, de’e bara jag Känner du inte igen mej Bli inte rädd, de’e bara jag Känner du inte igen mej Känner du inte igen dej Känner du inte igen dej…
Mikael Wiehe
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
10-09-2007, 17:57
|

Medlem
Antal inlägg: 2 404
Medlem sedan: 13-06-2007
Medlem nr: 11 016

|
Tusen Bitar / har tagit mig friheten att fetmarkera viss text
Det säjs att ovan molnen är himlen alltid blå, Men det kan va svårt att tro när man inte ser den. Och det säjs att efter regnet kommer solen fram igen, men det hjälper sällan dom som har blitt våta. För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut, ser man allt med lite andra ögon. Man övar sej, och långsamt blir man bättre på att se skillnad mellan sanningar och lögner.
Allting kan gå itu, ett hjärta kan gå i tusen bitar; Säjer du att du är min vän så är du kanske det. Allting kan gå itu, ett hjärta kan gå i tusen bitar; Säjer du att du är min vän så är du kanske det.
Det säjs att det finns alltid nånting bra i det som sker, och tron är ofta den som ger oss styrka.
Ja, man säjer mycket, men man vet så lite om sej själv när ångesten och ensamheten kommer.
För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut, ser man allt med lite andra ögon.
Man övar sej, och långsamt blir man bättre på att se skillnad mellan sanningar och lögner.
Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar. Säjer du att du är min vän så är du kanske det
--------------------
"Förolämpningar är argument som används av folk som har fel." Rousseau
|
|
|
|
|
|
|
|
12-09-2007, 00:36
|

Medlem
Antal inlägg: 2 404
Medlem sedan: 13-06-2007
Medlem nr: 11 016

|
SOV PÅ MIN ARM (Nocturne)
(Evert Taube) Cark Gehrmans Musikförlag
Sov på min arm! Natten gömmer Under sin vinge din blossande kind Lycklig och varm snart du drömmer Flyr mig i drömmen som vår flyr vind
Fångas igen, flämtar, strider Vill inte, vill, och blir åter kysst Slumra min vän, natten skrider Kärleken vaktar dig ömt och tyst
Sov på min arm! Månens skära Lyftes ur lundarnas skugga skyggt Och på din barm, o, min kära Täljer dess återglans timmarnas flykt
Helig den frid hjärtat hyser Mitt i den virvlande blodstormens larm! Slut är din strid, månen lyser Vårnattsvind svalkar dig, sov på min arm
--------------------
"Förolämpningar är argument som används av folk som har fel." Rousseau
|
|
|
|
|
|
|
|
15-09-2007, 06:16
|

Medlem
Antal inlägg: 10 192
Medlem sedan: 20-05-2007
Medlem nr: 10 539

|
Vem Tänder Stjärnorna
Det var evighetssekunder tre korta andetag hela livet vände vem valde inte jag jag hörde ord från mina läppar som aldrig vilat i min mun tankar aldrig tänkta som nya väggar i ett rum
Som om vi alltid älskat sen min dagboks första blad men att jag får skriva ditt liv bara tur det var inget val av alla dessa möten och allt som borde hänt hur sällan är jag orsak till att livet vänt
jag har ingen ödestro den tanken ger ingen ro men vem vänder vindarna vem får mej att gå dit jag aldrig gått vem tänder stjärnorna som bara jag ser i dina ögon vem vänder vindarna och för mej dit min tanke aldrig nått
Eva Dahlgren
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
15-09-2007, 19:15
|

Medlem
Antal inlägg: 9 608
Medlem sedan: 31-08-2003
Medlem nr: 2 237

|
"Omkring tiggaren från Luossa", Dan Andersson.
|
|
|
|
|
|
|
|
15-09-2007, 19:34
|

Medlem
Antal inlägg: 29 979
Medlem sedan: 23-01-2007
Medlem nr: 8 994

|
den hör ni kl 12 i p 1 varje dag
|
|
|
|
|
|
|
|
15-09-2007, 19:35
|

Medlem
Antal inlägg: 9 608
Medlem sedan: 31-08-2003
Medlem nr: 2 237

|
Så det finns alltså kvar?
|
|
|
|
|
|
|
|
15-09-2007, 19:35
|

Medlem
Antal inlägg: 29 979
Medlem sedan: 23-01-2007
Medlem nr: 8 994

|
CITAT (zaaritha @ 15-09-2007, 20:35)  Så det finns alltså kvar? ja den och 12 slaget
|
|
|
|
|
|
|
|
15-09-2007, 19:38
|

Medlem
Antal inlägg: 29 979
Medlem sedan: 23-01-2007
Medlem nr: 8 994

|
CITAT (zaaritha @ 15-09-2007, 20:37)  de lär vara i från storkyrkan i sthlm
|
|
|
|
|
|
|
|
30-09-2007, 07:56
|

Medlem
Antal inlägg: 10 192
Medlem sedan: 20-05-2007
Medlem nr: 10 539

|
Den lilla tiggarflickan
Den stackars Nelli satt och grät på moderns mull i graven. Tung var dess suck och tåren het, som vätte tiggarstaven.
Var en, som henne gick förbi, dess klagan kunde höra: "vad skall det av mig arma bli? Gud, vad skall Nelli göra?
Jag liten är och moderlös... stor är min nöd och smärta. Om jag till döds i kölden frös, rör det ej någons hjärta.
"Min mor, min mor," hon snyftade och tårar rösten dränkte, "min mor, min mor!" hon suckade och ned sitt huvud sänkte.
Gick så förbi en andlig man, såg hennes tårar trilla, sig av sitt kall befogad fann att hennes oro stilla.
"Din moder kommer ej igen," han sade, "fast du gråter; men du förtörnar himmelen om du så illa låter.
läs flitigt din katkes, mitt barn, och dina aftonböner, så undflyr du visst satans garn och himlens bistånd röner!"
Han gick, och handen höjande andäktigt över flickan meddelte rik välsignelse, men ingenting ur fickan.
Och stojande uti hans spår, kom nu en världslig sälle, som gav sin slant och grät sin tår på detta sorgsna ställe.
- En slant, o kristen, mättar mer än läxor ur katkesen. Märk det, I andans män! För er är denna parentesen. -
"Stor tack, min gode herre, tack!" framsuckade den lilla och slanten i sin kjolsäck stack och skalv av köld så illa.
Med utsträckt hand och sorgfullt bröst satt den förlåtna arma och bad med nödens kvävda röst var kristmild sig förbarma.
Och där en mängd med människor sågs fram och åter vandra. Hos en var rösten kall och torr, och snäsande hos andra.
Uti den rikes hårda blick hans hjärta var att skåda. Den girige så bråttom fick och såg sin fyrk i våda.
En man med stjärna på sin frack drog upp havannaprisen, svor några ord om "tiggarpack", om "lättjan" och "polisen".
"Nå, var man kommer." skrek en dam, "så hör man ungar tjuta!" och gick vid scenen av en dram att sina tårar gjuta ...
En dam, visst icke gjord av stål för denna mänskligheten, men som ej tiggarungar tål, blott för malpropreteten,
som, i sin vällust dagligt van att nödens offer snäsa, än aldrig nånsin en roman har torrögd kunnat läsa ...
Det mörknade och dagen skred ... Ren brann en dunkel lykta. Och mer och mer av ångest led den lilla djupt betryckta.
"Vem skall beskydda mig, o vem? Jag så för mörkret ryser! Och ingen mamma, intet hem ... jag hungrar och jag fryser."
Hon hemsk och rådvill såg sig om, av skuggan sig förskräckte, då dit en kristmild kvinna kom, som henne handen räckte.
"Kom," sade hon, "och med mig gå, där du ser lampan lysa! Jag fattig är, har många små, men skall dig gärna hysa."
Hon med den späda uslingen i varma kojan trädde och av den goda gärningen så innerligt sig glädde,
och moderligen lovade den moderlösa skydda och såg Guds änglar leende sig lägra kring dess hydda.
Och gjorde sen sin aftonbön till skyddaren för alla, förvissad att sin gärnings lön på sina barn se falla,
och somnade så ljuvt och gott: frid i dess hjärta rådde, en sällhet, som i gyllne slott än ingen mäktig nådde.
Du rike utan mänsklighet, du borde dig bedröva: du lycka har ... lycksalighet blott de, som godhet öva!
(1794) Anna Maria Lenngren
--------------------

|
|
|
|
|
|
|
|
30-09-2007, 15:10
|

Medlem
Antal inlägg: 29 979
Medlem sedan: 23-01-2007
Medlem nr: 8 994

|
du bara du jag bara jag vi bara vi kärlek är allt
(skriven av odlamedlem 1995)
|
|
|
|
|
|
|
|
30-09-2007, 15:36
|

Medlem
Antal inlägg: 787
Medlem sedan: 22-03-2007
Medlem nr: 9 442

|
Den här kärleksdikten tycker jag är vacker.
Jag fryser om dina händer när du ler blir jag varm av dig Du är glädjen som allting tänder och ångesten på min stig Så rik är jag vorden och väger en värld sen jag blivit din - så fattig att inte jag äger en droppe blod som är min
Bo Bergman
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
30-09-2007, 20:16
|

Medlem
Antal inlägg: 11 250
Medlem sedan: 30-08-2006
Medlem nr: 8 513

|
CITAT (aanderss @ 30-09-2007, 16:10)  du bara du jag bara jag vi bara vi kärlek är allt
(skriven av odlamedlem 1995) Den var fin....vem skrev den ?
|
|
|
|
|
|
|
Netha
|
30-09-2007, 20:24
|
Gäster

|
Förälskelse- plötsligt och övergående Kärlek- värdigt och bestående Ilska- går över på en stund Åtrå- svårt att få en blund.
|
|
|
|
|
|
|
|
30-09-2007, 20:41
|

Medlem
Antal inlägg: 3 435
Medlem sedan: 04-04-2005
Medlem nr: 5 307

|
CITAT (vindspel @ 10-09-2007, 18:57)  Tusen Bitar / har tagit mig friheten att fetmarkera viss text Det säjs att ovan molnen är himlen alltid blå, Men det kan va svårt att tro när man inte ser den. Och det säjs att efter regnet kommer solen fram igen, men det hjälper sällan dom som har blitt våta. För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut, ser man allt med lite andra ögon. Man övar sej, och långsamt blir man bättre på att se skillnad mellan sanningar och lögner.
Allting kan gå itu, ett hjärta kan gå i tusen bitar; Säjer du att du är min vän så är du kanske det. Allting kan gå itu, ett hjärta kan gå i tusen bitar; Säjer du att du är min vän så är du kanske det.
Det säjs att det finns alltid nånting bra i det som sker, och tron är ofta den som ger oss styrka.
Ja, man säjer mycket, men man vet så lite om sej själv när ångesten och ensamheten kommer.
För när vännerna försvinner, eller kärleken tar slut, ser man allt med lite andra ögon.
Man övar sej, och långsamt blir man bättre på att se skillnad mellan sanningar och lögner.
Allting kan gå itu, men ett hjärta kan gå i tusen bitar. Säjer du att du är min vän så är du kanske det Personligen kan jag nog tycka den är charmigare på danska: " Tusend stykker" med Anne Linnet, om ngn minns henne? Hälsn AnnA
--------------------
|
|
|
|
|
|
|
|
01-10-2007, 16:48
|

Medlem
Antal inlägg: 776
Medlem sedan: 14-02-2006
Medlem nr: 7 076

|
Tag den blomman utav ängen, den är plockad just för dig Njut dess doft tills du i sängen, somnat drömmande om mig
Det finns fler verser också men jag kommer bara ihåg denna som min sambo skrev på ett födelsedagskort till mig för flera år sedan.
--------------------
Felicia, glad odlare i Zon 7
|
|
|
|
|
|
|
|
02-10-2007, 08:05
|

Medlem
Antal inlägg: 29 979
Medlem sedan: 23-01-2007
Medlem nr: 8 994

|
CITAT (Alba @ 30-09-2007, 21:16)  Den var fin....vem skrev den ? gissa 1 gång
|
|
|
|
|
|
|
|
02-10-2007, 08:44
|

Medlem
Antal inlägg: 1 072
Medlem sedan: 20-04-2004
Medlem nr: 3 347

|
Som militärhistoriker så får man väl bidra med denna då...
Författare: Magnus Stenbock
Marsch, bussar! gån på uti Herrans namn, Spännen hanen friskt upp, läggen sedan ivrigt an, Given fyr, bräcken av, tan pliten uti hand, Gån på! frukten ej varken mord eller brand. Gån på för vårt fädernesland! Att våga sitt liv för sin konung och släkt, Det är både Gudi och människom täckt, Därför ska vi käckt, I vår blå dräkt, Gå på, stå, dunka och slå, Ja, dem klå alla så, Att de, döda, ligga neder som strå.
Fast litet förskräcker oss fiendens hop, Skönt han skulle komma med mordiskt skri och rop, Med sina stolta bussar, till oändeligt tal, Till häst och till fot över berg och dal; Dock göra de oss intet kval. Ty himlen, som vet att vår sak han är god, Han giver oss styrka av krafternas flod Och styrker vårt blod Till ett oändeligt mod, Så att man kan spörja försann, Huru städer och land Bliva frälsta genom vår tappra hand.
Hallå! Mina bussar! hör trumman hon går, Valthornen de klinga, och marschen man nu slår. I Svea landsens hjältar! I ställen eder opp, Gån på! sluten väl uti fullan tropp, Gån på med friskt mod och hopp! Helt litet vi akta, att vi äro få, I Gudi så äro vi många ändå. Ja! låt oss gå på, Och redeliga stå, Så att vi måga si, Huru de skola fly liksom bi. Ännu står Gud Sveriges konung bi!
--------------------
Zon III till vardags men Zon IV i övrigt...
|
|
|
|
|
|
|
|
02-10-2007, 08:54
|

Medlem
Antal inlägg: 29 979
Medlem sedan: 23-01-2007
Medlem nr: 8 994

|
CITAT (krellus @ 02-10-2007, 09:44)  Som militärhistoriker så får man väl bidra med denna då...
Författare: Magnus Stenbock
Marsch, bussar! gån på uti Herrans namn, Spännen hanen friskt upp, läggen sedan ivrigt an, Given fyr, bräcken av, tan pliten uti hand, Gån på! frukten ej varken mord eller brand. Gån på för vårt fädernesland! Att våga sitt liv för sin konung och släkt, Det är både Gudi och människom täckt, Därför ska vi käckt, I vår blå dräkt, Gå på, stå, dunka och slå, Ja, dem klå alla så, Att de, döda, ligga neder som strå.
Fast litet förskräcker oss fiendens hop, Skönt han skulle komma med mordiskt skri och rop, Med sina stolta bussar, till oändeligt tal, Till häst och till fot över berg och dal; Dock göra de oss intet kval. Ty himlen, som vet att vår sak han är god, Han giver oss styrka av krafternas flod Och styrker vårt blod Till ett oändeligt mod, Så att man kan spörja försann, Huru städer och land Bliva frälsta genom vår tappra hand.
Hallå! Mina bussar! hör trumman hon går, Valthornen de klinga, och marschen man nu slår. I Svea landsens hjältar! I ställen eder opp, Gån på! sluten väl uti fullan tropp, Gån på med friskt mod och hopp! Helt litet vi akta, att vi äro få, I Gudi så äro vi många ändå. Ja! låt oss gå på, Och redeliga stå, Så att vi måga si, Huru de skola fly liksom bi. Ännu står Gud Sveriges konung bi! han står staty i helsingborg
|
|
|
|
|
|
|
  |
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|