I lördags när jag var ute på stekeljakt kom en sådan flygande där jag befann mig på en markväg i Bollebygd. Ett raskt svep med håven och den var fångad. En koll sade mig att jag redan hade några ex av den arten från den lokalen så fler behövdes inte. Den ville eller kunde dock inte flyga med en gång, förmodligen hade den blivit lite omtöcknad av håvningen. Här får hon sitta och hämta andan på min hand.
Det är en hona av rovstekeln Cerceris rybyenses. Vet inte om just den här arten har något svenskt namn men alla våra 5-6 cerceris-arter brukar kallas knutsteklar. Orsaken är bakkroppens insnörningar vid lederna. Hon har varit igång några veckor, det syns på dom slitna vingarna.
Här är en vy mer framifrån. Dom svarta sakerna undertill på huvudet är käkarna, mandiblerna. Dom används dels till att krossa bytet med, dels när bohålan grävs.
Hur bor då fru rybyenses? Här är en typisk bohåleingång, ett hål i marken. Den föredrar sandiga vegetationsfria områden, i det här fallet en markväg.
Först grävs en lodrät eller nästan lodrät gång ner i marken. Sen brukar denna plana ut och där gräver hon ut små celler. Därefter är det dags att ge sig ut på jakt. Varje rovstekelart, vi har ca 150 arter, tar oftast bara en viss typ av byten. Just den här tar solitärbin, helst såna som är på väg hem till sin bohåla med nektar och pollen. Den griper biet och bedövar det med gadden och sen krossar den vissa nervknutar med käkarna innan den flyger hem till boet med bytet. När hon lagt in tillräckligt många bin i varje cell, drygt 5 st, lägger hon ett ägg och sluter till cellen och fortsätter med nästa. När larven kläckts lever den på bina tills den kan förpuppa sig och nästa år gräver den färdiga stekeln sig ut.
Fru Stekel pustar ut
11-07-2005, 17:32
