Sedan ett par veckor har jag fått sällskap när jag är ute i trädgården. Så snart jag kommer ut kommer små rödhakeungar fram och sätter sig en meter från mig, ivrigt väntande på att jag ska börja gräva eller kratta. Ibland sitter de på kanten till skottkärran och tittar på mig, undrande om det inte snart kommer något gott fram. De blir djärvare för varje dag, och jag får säga att de är synnerligen trevligt sällskap. Eivor på Väddö
|