Just nu känns det bara jättekonstigt och tomt. Har lust att grina....hur ska jag kunna vara utan mitt älskade barn i flera dagar?! När de ringer om att de kommit fram kanske jag kan slappna av lite mer. Jag blir lite nojjig att de är ute på vägarna utan mig men när de kommit fram till stugan vet jag ju att de kommer att ha jätteroligt. Är bara inte van att vara utan henne...*snyft*