När är en yngre människa Alternativ

[ingrid fuxwall]

mogen att själv ansvara för att komma upp på morgonen och ta sig till skolan samt att helt själv sköta sina läxor?

Tänk vad bra att jag har Er att fråga!

[mamamaggan]

Är nog individuellt. Men någon gång på högstadiet , fast inte när det gäller läxor tror jag. Man får nog prova sig fram och kanske släppa lite vartefter.

[*Felix matte*]

Som mamma till en grabb och tre tjejer så måste jag säga att det är helt individuellt
En del barn klarar det redan som tio - tolvåringar medans andra inte gör det förrän vid sextonårsålder då de börjar på gymnasiet.

[cic]

Jag kan bara svara för mig själv.. Jag trodde att jag var vuxen och tog ansvar när jag gick i högstadiet.. Men i själva verket var det nog först när jag flyttade hemifrån. Fast då var jag 18 i och för sig. Men jag skulle tippa på att det är väldigt indiviuellt.

[ingrid fuxwall]

Men om man går på mellanstadiet, då klarar man väl inte det helt ut, eller? Er åsikt, kan man helt förlita sig på att barnet klara det?

[AndreasBlomquist]

Man kan ju åtminstone ge barnet en chans och säga att han/hon får sköta sig själv men hålla ett vakande öga så att inte skolarbetet blir lidande och att han/hon verkligen kommer upp på morgonen i god tid. Det är väl bara nyttigt med ansvar!

[*Felix matte*]

Men om man går på mellanstadiet, då klarar man väl inte det helt ut, eller? Er åsikt, kan man helt förlita sig på att barnet klara det?

Tror jag faktiskt inte att de klarar av.. men om... ge en chans och håll koll.. kanske en vecka till att börja med och då ser du hur det funkar.

[Zarah P]

Att själv ta sig upp och gå till skolan klarar ett barn i mellanstadieåldern tveklöst. Läxorna bör de klara av med viss handledning... Ibland behöver det ju finnas någon att fråga, och man ska nog kolla så att de faktiskt blir gjorda, i alla fall lite då och då. Annars är frihet under ansvar något jag vurmar för, så lite tillit är aldrig fel - det ger bara självförtroende.

[*Felix matte*]

Att själv ta sig upp och gå till skolan klarar ett barn i mellanstadieåldern tveklöst. .

Det skulle jag inte säga... som sitter med facit i hand

[AndreasBlomquist]

Alltså, det skiljer sig ju ändå från barn till barn om de klarar att gå upp och ta ansvar för sig själva. Jag håller ju med Zarah att frihet under ansvar vurmar jag för.

Jag står ju också med facit i hand, alltså när det gäller mig själv. Jag var "självgående" med att gå upp och göra mig ordning för skolan och gjorde läxorna, med hjälp från mamma då jag behövde när jag gick på mellanstadiet.

Barn kan otroligt mycket mer än vad vi vuxna tror och det är ju först när de tillåts ta det ansvaret som man verkligen ser allt som de kan.

[Hannele]

Läxorna bör de klara av med viss handledning... Ibland behöver det ju finnas någon att fråga

Med dagens undervisning behöver barnen alltid en vuxen, som kan svara och hjälpa dem med läxorna, lärarna hinner inte..

[Latmask]

Det är verkligen helt individuellt. Vissa behöver bli sporrade hela skoltiden ut, åtminstone högstadiet och beroende på hur mycket föräldrarna vill ta på sig det ansvar som egentligen åligger ungdomen - även i vissa fall gymnasieåldern ut.

Jag själv var självgående när det gäller såna saker från start. Det vill säga från första klass. Men av olyckliga familjeomständigheter var jag tvungen att ta ansvar tidigt - på både gott och ont.

Men när jag gick i ettan och framåt så gick jag upp själv på morgonen, klädde på mig, åt frukost, gick till skolan och skötte läxorna helt själv utan att någon kommenterade att jag borde göra dem. Jag bad om att få vara ifred och stängde in mig på mitt rum med mina böcker, en liten besserwisser blev jag. Men det slutade bra, högsta betyg hela skolgången och avgångsbetygen från gymnasiet var medeltal 4.6 enligt gamla betyg. Så visst kan vissa ungar ta ansvar tidigt, även om de borde slippa.

Så mitt svar är alltså - någonstans mellan 7-18.

Pröva er fram. Fungerar det inte så får man styra upp lite, men frihet under ansvar tror jag sporrar de flesta till att göra sitt yttersta. Och att veta att de kan be de vuxna om hjälp tror jag är guld för orken och självförtroendet.

[Ewa L]

Jag har två barn.
Dottern önskade sig en väckarklocka när hon fyllde 9 år. Hon tyckte vi väckte lite för sent. Sedan den dagen skötte hon den biten till 100%.
Sonen klarade aldrig av det. Jag försökte med allt, men han tog egentligen aldrig ansvar för att komma upp på morgnarna. Inte ens på gymnasiet.

Att få i sig frukost däremot, det hade jag aldrig överlåtit åt dem. Det hade helt enkelt inte blivit någon.

[Zarah P]

Att själv ta sig upp och gå till skolan klarar ett barn i mellanstadieåldern tveklöst. .

Det skulle jag inte säga... som sitter med facit i hand

Jasså? Jag tänkte mest på att jag var mellanstadiebarn för inte alltför länge sen, och jag klarade det alldeles utmärkt, i likhet med många av mina kompisar. Drog väl förhastade slutsatser.

Hannele - jag tror att du missförstått mig igen. Vad jag menar är att man inte kan stå och hänga över ett barn som gör läxorna, hela tiden, men man får visa intresse och finnas tillgänglig för att kunna visa och/eller svara på frågor.

[marigt]

Hur mycket är du som förälder villig att lägga över på ditt barn? Hur beroende vill du att ditt barn ska vara av dig?
Nu är jag kanske hård, men nån gång måste man börja smyga in barns ansvar, självklart under koll och lite lagom för den åldern.

Min dotter ville nog egentligen sova men jag väckte henne så att hon hade tid att morna sig, då kunde jag ta fram frukost, sen inga större problem för henne. hon klarade sig själv runt åk6, Nu är hon 16 år och har aldrig haft några bekymmer med att gå upp på mornarna.
Läxläsning har hon också klarat själv, i lågstadiet hjälper man ju till hela tiden, men sen har jag släppt under tiden beroende på vilken läxa.

Sonen nu 11 år bad att få väckarklocka när han var ca 7. Jag undrade varför, eftersom det var jag som väckte han!!
storasyster hade ju en, fick jag till svar.
Han fick längta ett tag, sen köpte jag en,
Jag har alltid väckt honom och sen har han klockan på ringning en stund efteråt, så han hinner morna sig också.
Han fixar sin frukost och har gjort i nåt år, tar sig till skolan i tid, känner sitt ansvar.
Läxor har han sällan hem de jobbar undan i skolan, men de gånger han har läxor hem, vill han gärna göra själv men men vill ha sällskap, Han är väldigt sällskapsjuk, frågar alltid om hjälp när det krånglar.

Nu har jag två töser till som går i förskolan, jag väcker dem och de kliver upp strax efteråt, får ordna kläderna om vi inte tagit fram på kvällen,.
De har fått varsin häftig väskarklocka när de fyllde 6 år men herregud vad de låter, skulle jag inte utsätta resten av familjen för.
Ska leta efter en "mjukare" ton i nån klocka, så att när de börjar ettan kanske ska få vakna till den, går det så går det.

De måste kunna klockan och ha ett bra tidsperspektiv för att kunna förstå hur lång tid det tar,

Det är skillnad på att ta hela ansvaret och att tro att de gör det.


Allt hänger nog ihop; hur många är ni i familjen, går alla upp samtidigt, vad är det för möjlighet att stanna hemma och sköta hela frukostbiten.

[Annlo]

Jag håller med övriga talare! Det beror på!

Jag har här hemma en bonuskille på 13 år som jag får mota upp varje morgon för att gå till skolan.


En kompis till mig som är ensamstående med två barn i åldern 8 och 10 tar jättestort ansvar hemma! Mamman har fått ett jobb där hon måste börja jättetidigt på morgonen. Så barnen går upp själva och gör sig i ordning, äter frukost OCH plockar undan efter sig! Går sedan till skolan tillsammans!

Fantastiskt duktiga tycker jag! Naturligtvis vet dom numret till mamma om något händer eller så kan de gå till grannen...

[ingrid fuxwall]

Nu frågade jag Er eftersom jag känner en yngre man som har väckarklocka, går upp, äter frukost och går sedan till skolan medan mamma ligger och sover.
Hon tycker att han är så behändig och duktig, och att han helt klarar av läxorna är ju perfekt.
Själv tycker jag att det är skamligt och när mina barn växte upp försökte jag äta frukost med mina barn genom alla år, samt visade intresse för deras läxor, kanske jag inte kunde alla svar när de kom upp i åldern men intresse visade jag i alla fall och skaffade hem hjälpmedel.

Ville bara veta vilken åsikt andra har, både hålla med och motsatsen - det är ju så man lär sig!

[Annlo]

Nu frågade jag Er eftersom jag känner en yngre man som har väckarklocka, går upp, äter frukost och går sedan till skolan medan mamma ligger och sover.
Hon tycker att han är så behändig och duktig, och att han helt klarar av läxorna är ju perfekt.
Själv tycker jag att det är skamligt och när mina barn växte upp försökte jag äta frukost med mina barn genom alla år, samt visade intresse för deras läxor, kanske jag inte kunde alla svar när de kom upp i åldern men intresse visade jag i alla fall och skaffade hem hjälpmedel.

Ville bara veta vilken åsikt andra har, både hålla med och motsatsen - det är ju så man lär sig!

Hmm, ja det är klart lägger du fram det så...

Då blir det ju ett litet annat perspektiv. Tycker mer det låter som om han får klara sig själv för mamma är morgontrött!

Men barnen behöver även lära sig ta ansvar själva, men för det kan man ju vara med vid läxläsning, frukost mm. Men inte styra i allt!

[*Felix matte*]

Det lät ju inte så roligt...att inte idas kliva upp ens.

[Sulawesii]

Alltså..... själv var jag nyckelbarn redan i lågstadiet (om det nu inte var redan på lekis?). Jag dog inte för det.

När min son var tolv fick han se till att komma upp och iväg till skolan själv, eftersom jag då jobbade tidiga morgnar.
Nu när han är fjorton får han klara sig själv, även om jag är hemma på morgonen. Och jag skäms inte för det, har faktiskt inte reflekterat över att det skulle vara något fel i att göra så.
Tycker att man har det tillräckligt jobbigt som ensamstående ändå. En liten sovmorgon kan man väl få emellanåt??
Sen är det klart att man som förälder måste vara med och styra upp deras liv. Kanske har denna mamma ett helt annat sätt att göra det på än du?