Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          3 sidor V  < 1 2 3 >  
          Skriv svarNytt inlägg
          > Utbrändhet..?, Att gå in i väggen..
          Annlo
          Inlägg 08-12-2005, 11:44
          Länk hit: #21


          Medlem
          Antal inlägg: 1 244
          Medlem sedan:
          02-08-2003
          Medlem nr: 2 003



          Anita Gg beskriver ovan arbetssituationer som spelar roll för om man ligger i farozonen eller inte...

          CITAT
          Psykosociala förhållanden som ofta är inblandade:
          Brist på inflytande och egenkontroll.
          Dålig social gemenskap.
          Bristande information och förutsägbarhet om egna situationen.
          Otydliga mål och spelregler, dålig feedback.
          Trygghet fysiskt och psykiskt (känsla av att någon ställer upp i krislägen).
          Öppet och tillåtande klimat.
          Möjliggörande chefer i stället för kontrollerande.
          Små möjligheter till utveckling.


          Det handlar då om
          låg kontroll över sina arbetsuppgifter
          höga krav som är svåra att leva upp till. Lagoma krav stimulerar...
          lågt socialt stöd från omgivningen i form av chef och medarbetare!
          (kommer från en man som heter Karasek)

          Men utöver detta så spelar personligheten roll. Är man en typ A personlighet DVS man har höga krav på sig själv, stressar upp sig över okontrollerbara situationer (ex bilköer..) svårt att varva ner på kvällen mm så ligger man mer i riskzonen än övriga personlighetstyper...

          Dessa i kombination med varandra (arbetssituation och personlighet), är vad jag tror, spelar roll för om man ligger i farozonen eller inte!
           
          Citera
          Klematis
          Inlägg 08-12-2005, 12:12
          Länk hit: #22


          Medlem
          Antal inlägg: 822
          Medlem sedan:
          17-11-2005
          Medlem nr: 6 783



          Hej
          Av det jag upplevt runt omkring mig så tror jag att misstron bland många runt omkring i samhället gör att de som drabbats av utbrändhet mår väldigt dåligt. Det syns oftast inte utanpå och många skäms över sin situation. Var försiktig med att dömma andra!!
          Klematis


          --------------------
          Hälsningar Klematis
           
          Citera
          Annlo
          Inlägg 08-12-2005, 12:29
          Länk hit: #23


          Medlem
          Antal inlägg: 1 244
          Medlem sedan:
          02-08-2003
          Medlem nr: 2 003



          CITAT (AndreasBlomquist @ 08-12-2005, 05:12)
          Min fråga är hur utbrändhet yttrar sig?

          Ja det finns nog lika många symtom som det finns människor som har diagnosen...
          Jag tror det är väldigt individuellt men en enorm trötthet är vad jag hört som mest karakteristiskt. Man kan helt enkelt inte ens ta sig ur sängen på flera dagar, veckor... Koncentrationssvårigheter... med mera...
           
          Citera
          Eva i Skåne
          Inlägg 08-12-2005, 13:39
          Länk hit: #24


          Medlem
          Antal inlägg: 24 744
          Medlem sedan:
          03-11-2002
          Medlem nr: 110



          Som så många andra redan har sagt så finns det nog inte två människor som får exakt samma symtom, men just den enorma tröttheten, oförmågan att ta sig för något och den sviktande självkänslan är nog vanligt.


          Även om man trivs med vad man gör är det inte bra att jobba 240t i månaden under nån längre tid Andreas.
          Jag tror man kan bränna ut sig även om man trivs.

          När jag var småbarnsmamma var jag superenergisk både på jobb och hemma. Först kom de fysiska problemen - hjärtklappning, svårt att sova osv. Var hos läkaren många gånger för jag trodde jag skulle få en hjärtinfarkt, men han talade om för mig att jag stressade för mycket. Han skrev t o m i journalen "jobbar 80% och sen 100% hemma" (min man reste mycket)
          Efter en del år kom de pyskiska besvären, glömskan, gråten, oförmågan att lära sig nytt.

          Det var jag själv som ställde de största kraven på mig, att vara så jä...a "duktig".
          Jag har lärt mig att trappa ner, nu har jag 50% sjukbidrag och mår hyfsat, men aldrig får jag tillbaka den energin jag hade och innerst inne grämer det mig fortfarande att jag inte kan som förr....
           
          Citera
          Pirum
          Inlägg 08-12-2005, 13:45
          Länk hit: #25


          Validating
          Antal inlägg: 3 808
          Medlem sedan:
          15-04-2005
          Medlem nr: 5 448



          Läste i tidningen att Mikael Persbrandt var sjukskriven hela december. "Utbränd" skrek rubriken. Nu kan ju rubriken haft fel, men att Persbrandt skulle vara utbränd är väl ett hån mot alla som verkligen är utbrända. Tänk om alla kunde sjukskriva sig en månad efter att man krökat till på krogen och betett sig som en idiot.


          --------------------
          zon2.5
           
          Citera
          AndreasBlomquist
          Inlägg 08-12-2005, 15:45
          Länk hit: #26


          Medlem
          Antal inlägg: 1 237
          Medlem sedan:
          31-01-2005
          Medlem nr: 4 935



          CITAT (Hannele @ 08-12-2005, 07:47)
          Kvinnor fortsätter att jobba 240 timmar till hemma, medans mannen är ledig då.. wacko.gif

          Jag antar att du pratar av egen erfarenhet då! Män som beter sig så skulle jag nog hellre vilja sätta stämpeln "mansgris" på.

          Att säga att män är lediga när de är hemma är väl något som extremfeministerna gärna slänger sig med, men som tur är funkar det inte så. Världen är inte så svart och vit som de tror. Här hemma hos oss så delar vi på alla sysslor och visst, tjejen tar just nu hand om barnen mer men i gengäld så är jag inne på det tredje rummet under 2 månader som vi helrenoverar. Nja, Hannelle.. jag köper inte riktigt ditt påstående!


          --------------------


           
          Citera
          mamamaggan
          Inlägg 08-12-2005, 15:54
          Länk hit: #27


          Medlem
          Antal inlägg: 15 810
          Medlem sedan:
          11-11-2003
          Medlem nr: 2 558



          Det kan vara just för att man trivs som man blir utbränd. Det är nog väldigt individuellt varför och exakt hur någon drabbas.

          Har läst om en kvinna som blev utbränd och hon sa att innan det hände så trivdes hon så bra på jobbet . Men just därför tillbringade hon mycket tid på jobbet och jobbade även lite , förutom hemarbetet, när hon kom hem. Vadå, hon behövde ju inte sova mer än några timmar och när barn och make ändå sov så.........

          Det finns de som säger att för att kunna bli utbränd så måste man brinna för något.OBS! Ingen ironi!

          Det kan alltså vara ett tecken , att man helt går upp i något och utan att märka det passerar gränsen för vad man egentligen orkar med.

          Det har nog att göra med att hjärnan bara går och går och går. Precis som om du skulle springa och springa och springa ...........Varken huvudet eller kroppen orkar vad som helst. Sedan betyder det nog inte så mycket vad som orsakat det.


          --------------------
          Mälardalen zon 2 - 3

          Att känna skuld är att vara human
           
          Citera
          rosita
          Inlägg 08-12-2005, 18:01
          Länk hit: #28


          Medlem
          Antal inlägg: 2 781
          Medlem sedan:
          26-04-2005
          Medlem nr: 5 587



          Det är inte alla som bränner ut sig på jobbet. En engagerande person kan ta på sig massor att göra, som t ex hjälpa andra, fixa allt i hemmet, sköta markservicen till hela familjen osv. Det börjar kanske med att man vill göra en massa och sen rullar det bara på, man tar på sig mer och mer. wub.gif
          Den som gärna bär, lastar alla på. unsure.gif Det är ofta människor som "brinner" som bränner ut sig! sad.gif


          --------------------
          Rosita zon 1

          www.ankispassion.blogg.se

          www.dromtolkning.blogg.se
           
          Citera
          pejori
          Inlägg 08-12-2005, 19:13
          Länk hit: #29


          Medlem
          Antal inlägg: 19 528
          Medlem sedan:
          12-01-2004
          Medlem nr: 2 682



          CITAT (rosita @ 08-12-2005, 18:01)
          Det börjar kanske med att man vill göra en massa och sen rullar det bara på, man tar på sig mer och mer. wub.gif
          Den som gärna bär, lastar alla på. unsure.gif Det är ofta människor som "brinner" som bränner ut sig! sad.gif

          helt sant.. smile.gif
          det är ofta dom duktiga som inte kan säga nej som trillar dit sad.gif


          --------------------
          Den grövsta form av mobbning är, att kalla sina meningsmotståndare mobbare.
          Bor i zon 2
           
          Citera
          Castea
          Inlägg 08-12-2005, 20:35
          Länk hit: #30


          Medlem
          Antal inlägg: 2 458
          Medlem sedan:
          28-02-2005
          Medlem nr: 5 087



          Utöver det som redan beskrivits så kan man även bli väldigt cynisk och ha lätt för att prata illa om sina arbetskamrater, i och med att ens eget tålamod är nedsatt.

          Utbrändhet relateras ofta bara till yrkeslivet. Men vissa forskare menar att man mycket väl kan bli utbränd i sina privata livsroller också, vilket jag tror ligger mycket sanning i. Det kan vara utbrännande att vara anhörig till en sjuk partner, ett sjukt barn eller annan närstående person.

          Jag har själv en gång i tiden också varit sjukskriven för utbrändhet som arbetslös, för den typ av stress över osäker ekonomi och framtid är inte lätthanterad alla gånger heller.
           
          Citera
          Kathy
          Inlägg 08-12-2005, 20:38
          Länk hit: #31


          Medlem
          Antal inlägg: 7 909
          Medlem sedan:
          09-01-2005
          Medlem nr: 4 848



          CITAT (Castea @ 08-12-2005, 20:35)
          Utbrändhet relateras ofta bara till yrkeslivet. Men vissa forskare menar att man mycket väl kan bli utbränd i sina privata livsroller också, vilket jag tror ligger mycket sanning i. Det kan vara utbrännande att vara anhörig till en sjuk partner, ett sjukt barn eller annan närstående person.

          Så sant så.
           
          Citera
          Kathy
          Inlägg 08-12-2005, 20:46
          Länk hit: #32


          Medlem
          Antal inlägg: 7 909
          Medlem sedan:
          09-01-2005
          Medlem nr: 4 848



          CITAT (pejori @ 08-12-2005, 19:13)
          CITAT (rosita @ 08-12-2005, 18:01)
          Det börjar kanske med att man vill göra en massa och sen rullar det bara på, man tar på sig mer och mer. wub.gif
          Den som gärna bär, lastar alla på.  :unsure:  Det är ofta människor som "brinner" som bränner ut sig!  :(

          helt sant.. smile.gif
          det är ofta dom duktiga som inte kan säga nej som trillar dit sad.gif

          Det är en konst att klara av att vara "duktig" på jobbet och samtidigt sätta sina egna gränser.

          Det är svårt att sätta gränser, men det är bara en själv som kan göra det.
          Och så länge man inte säger ifrån, så länge är det lätt att lasta mer arbetsuppgifter på den personen.

          Jag tror att en del kopplar ihop att "vara duktig" med att "klara av allt man ska göra". Har man otur, så slår det tillbaka på en själv.

          Mycket hänger ihop med att vi går från industrisamhället till datasamhället.

          Liknande fenomen som utmattningssydromet dök upp då vi lämnade bondesamhället och gick in i industrisamhället.

          Människans hjärna är av stenåldersnatur...det var inte så länge sen som vi gjorde upp eld med flinta. Se bara på jordens utveckling - hur kort tid människan befunnit sig på jorden och hur otroligt mycket vi hunnit uträttat på den tiden......klart att en del människor inte orkar med.
           
          Citera
          Magdis
          Inlägg 08-12-2005, 20:47
          Länk hit: #33


          Medlem
          Antal inlägg: 8 694
          Medlem sedan:
          05-07-2004
          Medlem nr: 4 012



          Jag känner att jag skulle kunna skriva rätt mycket om utbrändhet men just nu är jag för disträ. Min man har varit utbränd rätt rejält och är på god väg nu igen. Han arbetar som präst. Han kan inte säga ordet nej och därför utnyttjas han dygnets alla timmar. Igår hade han ett samtal med sin chef som tyckte att han borde sänka sin ambitionsnivå. Det var ett hårt slag för honom. Han vill inte göra ett medelmåttigt arbete.

          Jag skriver nog mer senare när jag samlat krafter.
           
          Citera
          kerstin z5-6
          Inlägg 08-12-2005, 20:52
          Länk hit: #34


          Medlem
          Antal inlägg: 21 879
          Medlem sedan:
          10-01-2003
          Medlem nr: 559



          Nej det är A typerna som åker dit först ... kroppsliga symtom struntar de i -så vad har kroppen för val . Tillslut stänger den ner fullständigt .
          Många tror att detta är "något nytt" -det är det inte -det har funnits i alla tider -bara under olika namn -förr hette det asteni - dystymi -utmattningsdepression är ett senare namn
          De som älskar sina jobb , trivs och och arbetar 240 timmar åker dit lika lätt som de som -tycker att jobbet är sisådär ..


          --------------------
          Kerstin

          Ut sementem feceris, ita metes
          (Cicero)
           
          Citera
          Reserv
          Inlägg 08-12-2005, 20:56
          Länk hit: #35


          Medlem
          Antal inlägg: 6 877
          Medlem sedan:
          21-04-2005
          Medlem nr: 5 537



          Jag har under alla år haft en underbar "stressensor", hon har vart lättväckt av sig och sagt att jag gnisslar tänder, pratar i sömnen och snarkar då jag vart för orolig av mig. Vet inte heller hur man säger nej, det börjar med ett " näe, jag har tyvärr inte tid just nu" till att bli "fast jag kan nog klämma in dig innan det". Jag skulle tro att jag både gnisslar tänder, pratar i sömnen och snarkar nu, sitter med konstant huvudvärk (tandgnisslingarna?), man får nog försöka lära sig själv vad man tål och inte nu. Ska öva på att säga nej då och då.
           
          Citera
          Magdis
          Inlägg 08-12-2005, 21:04
          Länk hit: #36


          Medlem
          Antal inlägg: 8 694
          Medlem sedan:
          05-07-2004
          Medlem nr: 4 012



          Jag citerar min man här ur hans artikel om utbrändhet:

          CITAT
          Det är så märkligt. Jag, som alltid varit full av bubblande livsglädje och inte minst inför min tjänst som präst, blev successivt en annan människa. Till slut låg jag där, bokstavligen, och grät för att jag inte orkade mer. Det hjälpte inte att andra hade varnat mig i flera år. Det hjälpte inte att jag känt tendenserna under lång tid. Det hjälpte inte att försöka dra ner på arbetstakten. Det var för sent. Karusellen snurrade snabbare och snabbare och jag hade ingen chans att stanna förrän jag kastades av - brutalt.
          CITAT
          Helt omärkligt hade hela mitt sociala liv försvunnit. Jag hann aldrig hälsa på mina vänner - och orkade inte heller för den delen. Successivt försvann även mitt privatliv. Det enda jag orkade var att titta på TV eller sitta framför datorn. Denna förvandling accelererade och det var då som jag började känna de tydliga symptomen själv och förstod vad det handlade om. Bara tanken att förbereda en andakt gjorde mig spysjuk. Jag försökte minska ner mitt arbete, men det är sannerligen inte så lätt när kraven finns där. Jag sa ofta: "Nej, jag kan inte söka hjälp förrän jag gjort det och det... till veckan kan jag ta det lugnare". Till slut var även gudstjänsterna en plåga, både att förbereda och genomföra. Det som alltid varit min glädje.


          CITAT
          Ju längre tiden gick desto jobbigare blev det och jag visste att det inte kunde fortsätta så här. Jag sökte upp en läkare som bara kunde konstatera fakta: utbrändhet och depression som följd av det. När jag väl blev sjukskriven kändes det som en lättnad, men samtidigt var det då som det stora raset inträdde. Jag isolerade mig och klarade inte av att träffa människor. Läkaren skrev ut antidepressiv medicin som jag fick äta under ett halvår. Jag besökte även en psykolog vid några tillfällen för att prata.


          Själv har jag ingen erfarenhet av utbrändhet. Jag är utbildad inom ett yrke som folk ofta bränner ut sig i men jag tror faktiskt inte jag är den typen. Jag klarar av att säga ifrån och jag har alltid kunnat koppla bort jobbet när jag är ledig. Vissa personligheter är mer benägna att drabbas tror jag.
           
          Citera
          kerstin z5-6
          Inlägg 08-12-2005, 21:11
          Länk hit: #37


          Medlem
          Antal inlägg: 21 879
          Medlem sedan:
          10-01-2003
          Medlem nr: 559



          Han är som en manual för utbrändhet . din man ... fast varmare i sitt uttryckssätt
          Att lära sig att säja nej -är livsviktigt -och vad man ska säja ja till smile.gif
          Du får tänka på det Reserv.
          Modigt att han skrev om det
          kan hjälpa många fler än han anar .


          --------------------
          Kerstin

          Ut sementem feceris, ita metes
          (Cicero)
           
          Citera
          Magdis
          Inlägg 08-12-2005, 21:11
          Länk hit: #38


          Medlem
          Antal inlägg: 8 694
          Medlem sedan:
          05-07-2004
          Medlem nr: 4 012



          CITAT (Reserv @ 08-12-2005, 20:56)
          Jag har under alla år haft en underbar "stressensor", hon har vart lättväckt av sig och sagt att jag gnisslar tänder, pratar i sömnen och snarkar då jag vart för orolig av mig. Vet inte heller hur man säger nej, det börjar med ett " näe, jag har tyvärr inte tid just nu" till att bli "fast jag kan nog klämma in dig innan det". Jag skulle tro att jag både gnisslar tänder, pratar i sömnen och snarkar nu, sitter med konstant huvudvärk (tandgnisslingarna?), man får nog försöka lära sig själv vad man tål och inte nu. Ska öva på att säga nej då och då.

          Vännen då! wub.gif Ja du får faktiskt öva dig på att säga nej! Det är inte så farligt som det låter! I början känns det jobbigt, man tror att man måste ha nåt giltigt skäl! Till slut sa jag rakt på sak "nej jag har ingen lust!" när chefen bad mig jobba övertid tongue.gif Nähä okej, sa hon bara och sen blev det inte värre! Testa det! Jorden går inte under!
           
          Citera
          Castea
          Inlägg 08-12-2005, 21:11
          Länk hit: #39


          Medlem
          Antal inlägg: 2 458
          Medlem sedan:
          28-02-2005
          Medlem nr: 5 087



          CITAT (Norrbottens-Magdis @ 08-12-2005, 21:04)
          Vissa personligheter är mer benägna att drabbas tror jag.

          Så kan det vara, för vi har alla olika medfödda biologiska temperament. Vissa stressar upp sig för nästan ingenting, medan andra har förmåga att förbli kolugna i påfrestande situationer.

          Men jag tror inte man kan generalisera utifrån temperament. Ibland blir miljön man ska hantera en omöjlig ekvation oavsett vilken personlighet man är. Tänker t ex på äldreomsorgens personal, där färre och färre ska göra mer och mer.
           
          Citera
          yenny
          Inlägg 08-12-2005, 21:12
          Länk hit: #40


          Medlem
          Antal inlägg: 5 336
          Medlem sedan:
          13-04-2005
          Medlem nr: 5 411



          Jag ville bara komma med ett bokförslag till dom som har svårt att säga nej.... den är en bra putt i rätt riktning.
          Säg Nej med gott samvete : - Och säg Ja till mer tid, mer glädje och till det som är viktigast för dig!



          Den hjälpte lite för mej i alla fall.... fast det är bra svårt att säga nej.. jag ska nog läsa om den igen, för nu börjar jag känna mej extremt trött för jag ställer upp för mycket.


          --------------------
          Mvh Jenny Zon 2-3 sthlm




           
          Citera

          3 sidor V  < 1 2 3 >
          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 02-09-2025, 19:11
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon