Hrmm, vet knappt om jag vågar ge mig in i diskussionen, det var rätt dåliga ordval som förekom här i tråden...
Först till det ursprungliga inlägget i den här tråden - biten om stamtavla. Jag hade aldrig köpt en birma där jag INTE fått med en stamtavla när en sådan faktiskt fanns. Stamtavlan är ett bevis på att katten är vad uppfödaren säger att den är, ett bevis som gäller i alla sammanhang. Utan stamtavla kan du aldrig bevisa, rent tekniskt, att det är en renrasig katt, oavsett vad du faktiskt vet. Dessutom, i stamtavlan så står ju släktträdet med vilka färger och namn katterna har. Lätt att kolla upp hur det har gått för katterna osv.
Att uppfödaren sedan inte ville att birman skulle gå i renrasig avel, är inget som helst skäl att hålla på stamtavlan. Kan man inte acceptera avel på katten så får man väl lämna ifrån sig den kastrerad då! Eller lägga in avelsförbud i stamtavlan, men då ska det till allvarliga saker som sjukdomar mm för att det ska gå att belägga med avelsförbud. Saker som verkligen inte får föras vidare. Annars får man skita högaktningsfullt i om nya ägaren avlar på katten eller ej.
Vad gäller rasrena katter, husisar och hemlösa...det har sagts tidigare, men folk tenderar glömma att alla är lika mycket värda. Folk tycker inte mer om en raskatt för att det ÄR en raskatt. Sluta lägg in en massa dåliga paralleller till rasism och annat, det är så fel! Skillnaden mellan raskatter och de klassiska huskatterna, är att när du köper raskatt så vet du mer vad du får gällande temparement, utseende, sjukdomsbild och i de allra flesta fall (finns som vanligt undantag) en katt som har fått en trygg och bra uppväxt och inte lämnat sin mor för tidigt. Det går tyvärr inte att säga i många fall när det gäller huskatter.
Att säga att det är fel att lägga en massa pengar på en katt som har en dokumenterad bakgrund, det är fel. Dessutom, de rasrena katterna finns för att det ska finnas en katt till varje typ av människa. Inte går väl en allergiker och skaffar sig en skogis eller en husis när det enda de tål är sphynxar och rexkatter?
Huskattavel, om den bedrivs seriöst (inga oplanerade parningar, har åtminstone viss koll på sjukdomsbilden, är beredd att lägga massa pengar på ex akut kejsarsnitt, vaccinerar och avmaskar katterna, ger bra mat, hittar seriösa hem etc) tycker jag är okej. Det FINNS en marknad för det, så varför ska alla som vill ha huskatt tvingas ta de på katthemmen etc? Att skaffa katt från katthem ska inte vara ett tvång, utan något man gör för att man vill. Finns massor av underbara katter på katthemmen.
Det som ställer till det för kattens status, är alla dessa som tar kull på sin katt "för hon är så söt" (hallå, vilken katt är INTE söt?), eller pga okunskap (ex "måste få en kull innan kastrering", eller för att en del folk inte bryr sig om vad deras katter gör. Så finns de som inte har tänkt igenom vad det innebär att leva med en katt - där får vi alla dessa slit och slängmissarna...de stackarna som köpts för att barnet har tjatat...eller de katter som fått leva som ensamkatt (utan att vara ensamkatt), börjat protestera och husse/matte tröttnar. Finns många fler exempel...
Tror jag har fått fram andemeningen med mitt inlägg och därför sätter jag punkt här (plus att jag håller på och lagar mat
).
Kan tillägga att jag är ägare till en husis, en bengal och så är jag stödhem åt en kisse.
Birma utan stamtavla
25-01-2006, 19:33
