Först och främst ett stort tack till alla som skickat kort och tänkt på mig. Det värmer i hjärtat.
Nu är jag alltså äntligen hemma från min långa sjukhusvistelse och bara det känns skönt. Jag har fortfarande hemskt ont i foten och orkar inte så mycket. Kan och ska stödja på foten men jag känner att jag får ta en bit i taget så jag inte tar ut mig.
Men är ändå skönt att vara hemma där man kan göra som man vill, äta det man vill och framförallt gosa med min lilla bäbis som jag inte träffat på över 3 veckor. Min älskade, lilla kanin alltså.Nej, nu orkar jag inte skriva mera. Ni får veta mer i morgon.