Avdankad förskollärare som precis som du blev så himla less på att aldrig vara ledig, var det inte föräldrasamtal eller möten så mötte man "sina" barn med föräldrar i affären eller på stan, det kändes till slut som ett kall.
Var sen sjukskriven i flera år, dels fick vår dotter en hjärntumör så jag var sjukskriven med henne nästan två år och efter det försökte jag gå tillbaks men hade i det läget så himla svårt för småtjafs, och den varan finns det mycket av på dagis framför allt bland föräldrarna, jag ledsnade på gnäll om att ungar sovit fast dom inte skulle, tappat vantar som inte var märkta o.s.v.
Mina knän tog stryk av dotterns sjukdom, hon satt tidvis i rullstol och sjukdomen gör att hon har en hormonell övervikt så jag blev sjukskriven själv i 4 år, skulle sen rehabiliteras tillbaka men det klarade inte knäna, till min stora förtjusning.
Nu har jag jobb som vikarieförmedlare för barnomsorgen i vår kommun, ett jätteroligt jobb där vi tre st ansvarar för hela kedjan av anställning intervjuer och lönesättning, jag servar alltså mina forna kolleger med bra vikarier och eftersom jag jobbat själv har jag också gjort infomatriel till vikarierna som jag fått mycket bra feedback på.
Jag är kvar i jobbet men ändå inte.
Vad jobbar ni med?
04-04-2006, 18:29
