Certifierad Trygg e-handel

Sökresultat för

Produkter

    Kategorier

      Visa alla resultat

      Sökresultat för

      Produkter

        Kategorier

          Visa alla resultat
           

          Välkommen som gäst ( Logga in | Registrera )


          2 sidor V  < 1 2  
          Skriv svarNytt inlägg
          > Lillan gråter
          forget-me-not
          Inlägg 23-08-2006, 21:14
          Länk hit: #21


          Medlem
          Antal inlägg: 691
          Medlem sedan:
          03-12-2005
          Medlem nr: 6 813



          CITAT (Annlo @ 23-08-2006, 21:09)
          Min lilla flicka var 2,5 när hon skulle börja på dagis. Hon var (är!) en riktig "mammagris"...så jag var rätt orolig över hur det skulle gå. Jag var med under inskolningen och började så smått oroa mig för att lämna henne själv där, men så jag funderade ut ett litet trick som faktiskt funkade jättebra:

          När vi hade varit på dagis första dagen så pratade jag med henne om hur roligt det var där och att jag med tyckte det var himla roligt. Jag frågade lite försiktig om jag fick följa med henne dit, även i morgon? Ja då, det fick jag, sa hon....

          Dagen efter var vi där igen och jag sa samma sak igen, (när vi åkte hem) att det var så himla roligt där " men det var inte så många andra föräldrar där? vad tror du, kan jag få följa med en dag till, snälla?"

          Då tittade hon på mig med myndig min och sa "Ja det får du mamma, men sen vill jag också vara där SJÄLV!"

          wub.gif wub.gif wub.gif

          wub.gif
           
          Citera
          netaave
          Inlägg 24-08-2006, 06:52
          Länk hit: #22


          Medlem
          Antal inlägg: 8 016
          Medlem sedan:
          12-04-2004
          Medlem nr: 3 244



          CITAT (Annlo @ 23-08-2006, 21:09)
          Då tittade hon på mig med myndig min och sa "Ja det får du mamma, men sen vill jag också vara där SJÄLV!"

          wub.gif wub.gif wub.gif

          En snusförnuftig och trygg liten dam wub.gif


          --------------------


           
          Citera
          Gillan
          Inlägg 24-08-2006, 07:27
          Länk hit: #23


          Medlem
          Antal inlägg: 7 413
          Medlem sedan:
          19-07-2005
          Medlem nr: 6 203



          CITAT (Annlo @ 23-08-2006, 21:09)
          Min lilla flicka var 2,5 när hon skulle börja på dagis. Hon var (är!) en riktig "mammagris"...så jag var rätt orolig över hur det skulle gå. Jag var med under inskolningen och började så smått oroa mig för att lämna henne själv där, men så jag funderade ut ett litet trick som faktiskt funkade jättebra:

          När vi hade varit på dagis första dagen så pratade jag med henne om hur roligt det var där och att jag med tyckte det var himla roligt. Jag frågade lite försiktig om jag fick följa med henne dit, även i morgon? Ja då, det fick jag, sa hon....

          Dagen efter var vi där igen och jag sa samma sak igen, (när vi åkte hem) att det var så himla roligt där " men det var inte så många andra föräldrar där? vad tror du, kan jag få följa med en dag till, snälla?"

          Då tittade hon på mig med myndig min och sa "Ja det får du mamma, men sen vill jag också vara där SJÄLV!"

          wub.gif wub.gif wub.gif

          Låter som en oerhört trygg liten dam det där. Och som
          klarar sig utmärkt utan en allt för närvarande mamma wub.gif wub.gif


          --------------------
          F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri /Gillan,zon 3-4
          De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!
           
          Citera
          Gillan
          Inlägg 24-08-2006, 07:33
          Länk hit: #24


          Medlem
          Antal inlägg: 7 413
          Medlem sedan:
          19-07-2005
          Medlem nr: 6 203



          Det här är inte nåt personligt mot dig scorpan, men det blir
          ju reaktioner efter ett sånt inlägg, vem som än gjort så.


          Håller med netaave i kritiken. Våra barn måste lära sig att lita på oss
          vuxna. Och hur ska de kunna göra det om vi lurar dem?

          Hur tufft och ledsamt det än är att lämna ett gråtande barn på dagis,
          så måste vi vara raka. Och hur litet barnet än är så får man lov att
          tala om för barnet att: Mamma/pappa måste till jobbet och under
          tiden får du lov att vara här hos .............På det viset visar du att du
          gör vad du säger. Du kommer tillbaka! smile.gif


          --------------------
          F.d. ev. geni som numer dessutom...........är rökfri /Gillan,zon 3-4
          De enda som aldrig misslyckas är de som aldrig försöker!
           
          Citera
          ester
          Inlägg 24-08-2006, 09:33
          Länk hit: #25


          Medlem
          Antal inlägg: 398
          Medlem sedan:
          02-11-2002
          Medlem nr: 82



          CITAT (netaave @ 23-08-2006, 19:42)
          Nu ska jag säga något som kanske gör dig förskräckt Ester, men minns att jag har haft det här jobbet sen jag var 18, är 55 idag. Det är ett par år sen jag jobbade i grupperna, men är fortfarande kvar i dagissvängen.

          I början av dagistiden och när man är så liten som två år och precis börjat tycker jag inte att det är bra med långa uppehåll. Barnen mår bäst av att vara där varje vardag, det är viktigt för tryggheten på dagis med kontinuteten. Det är också bra om dagistiden är minst 5 timmar per dag. Det blir två dagars uppehåll på helgen och längre tid än så gör att så små barn "glömmer" dagis.

          Långa uppehåll eller gleshet mellan vistelsen gör att det tar längre tid att vänja in barnet. På 3 timmar hinner dom precis bli varma i kläderna, får förmodligen avstå något som kompisarna får göra när dom ska hem.

          Senare när dom är ordentligt dagisvana och blir något år äldre, då klarar dom längre ledigheter och gleshet i vistelsen utan att bli avvanda.

          Jag timvikarierar och räknas som arbetslös - dvs har jag 15 timmar i veckan om jag inte har jobb. Då ska hon gå 5 timmar åt gången tre dagar i veckan istället för 3 timmar 5 dagar. Vi bor på landet och har en bit att köra till dagis. Nästa veckan hade det blivit en massa extrakörande om jag skulle lämna henne tidigare än vad jag behöver så vi tyckte att 3 timmar fick räcka. Måndag + tisdag är jag ledig och då vill jag inte lämna bort henne huh.gif Jag jobbar ju på helgerna och ska jag lämna henne på mina lediga dagar så får jag ju knappt träffa henne alls.

          I dag grät hon och klamrade sig fast vid mig när jag skulle gå. Inskolningsfröken fick bära iväg med henne till dockhörnan. Dröjde lite vid ytterdörren för att höra hur ledsen hon blev och efter en halv minut var hon i stort sett tyst. Maken ringde några minuter senare för att kolla hur det gått och då var allt lugnt.

          När vi skolade in grät hon också varje gång jag lämnade henne och hon skulle vara inne. De gångerna de andra var ute på gården bara hon vinkade och sprang iväg.
          I dag ska i allafall jag hämta henne. Har fått ledigt så att jag kan bli den som kommer hem först. Det är så roligt att se henne med de andra barnen då hon är glad och leker och inte när hon bara gråter.
           
          Citera
          netaave
          Inlägg 24-08-2006, 10:16
          Länk hit: #26


          Medlem
          Antal inlägg: 8 016
          Medlem sedan:
          12-04-2004
          Medlem nr: 3 244



          CITAT (ester @ 24-08-2006, 10:33)
          CITAT (netaave @ 23-08-2006, 19:42)
          Nu ska jag säga något som kanske gör dig förskräckt Ester, men minns att jag har haft det här jobbet sen jag var 18, är 55 idag. Det är ett par år sen jag jobbade i grupperna, men är fortfarande kvar i dagissvängen.

          I början av dagistiden och när man är så liten som två år och precis börjat tycker jag inte att det är bra med långa uppehåll. Barnen mår bäst av att vara där varje vardag, det är viktigt för tryggheten på dagis med kontinuteten. Det är också bra om dagistiden är minst 5 timmar per dag. Det blir två dagars uppehåll på helgen och längre tid än så gör att så små barn "glömmer" dagis.

          Långa uppehåll eller gleshet mellan vistelsen gör att det tar längre tid att vänja in barnet. På 3 timmar hinner dom precis bli varma i kläderna, får förmodligen avstå något som kompisarna får göra när dom ska hem.

          Senare när dom är ordentligt dagisvana och blir något år äldre, då klarar dom längre ledigheter och gleshet i vistelsen utan att bli avvanda.

          Jag timvikarierar och räknas som arbetslös - dvs har jag 15 timmar i veckan om jag inte har jobb. Då ska hon gå 5 timmar åt gången tre dagar i veckan istället för 3 timmar 5 dagar. Vi bor på landet och har en bit att köra till dagis. Nästa veckan hade det blivit en massa extrakörande om jag skulle lämna henne tidigare än vad jag behöver så vi tyckte att 3 timmar fick räcka. Måndag + tisdag är jag ledig och då vill jag inte lämna bort henne huh.gif Jag jobbar ju på helgerna och ska jag lämna henne på mina lediga dagar så får jag ju knappt träffa henne alls.

          I dag grät hon och klamrade sig fast vid mig när jag skulle gå. Inskolningsfröken fick bära iväg med henne till dockhörnan. Dröjde lite vid ytterdörren för att höra hur ledsen hon blev och efter en halv minut var hon i stort sett tyst. Maken ringde några minuter senare för att kolla hur det gått och då var allt lugnt.

          När vi skolade in grät hon också varje gång jag lämnade henne och hon skulle vara inne. De gångerna de andra var ute på gården bara hon vinkade och sprang iväg.
          I dag ska i allafall jag hämta henne. Har fått ledigt så att jag kan bli den som kommer hem först. Det är så roligt att se henne med de andra barnen då hon är glad och leker och inte när hon bara gråter.

          Dom där reglerna för arbetslösa och gravlediga är vansinniga och inte alls för barnens bästa.
          Nu hör jag ju att det går bättre och bättre för er.
          Förstår ju att det blir hattigt om ni ska åka varje dag då för så kort tid, min sonhustru valde också att ha barnen 5 timmar tre dar innan hon fick jobb.
          Men det märktes stor skillnad framförallt på den yngsta som då var 1 1/2 när han var där 6 timmar varje dag sen. Han blev mycket tryggare.

          Förstår ju också att du inte vill lämna henne då du är ledig men 4 dar borta från dagis är lång tid i början.
          Det är ett dilemma hur man än gör men det är klart du vill ha henne hemma, det förstår ju jag också.


          --------------------


           
          Citera
          ester
          Inlägg 24-08-2006, 10:40
          Länk hit: #27


          Medlem
          Antal inlägg: 398
          Medlem sedan:
          02-11-2002
          Medlem nr: 82



          CITAT (netaave @ 24-08-2006, 11:16)
          Dom där reglerna för arbetslösa och gravlediga är vansinniga och inte alls för barnens bästa.
          Nu hör jag ju att det går bättre och bättre för er.
          Förstår ju att det blir hattigt om ni ska åka varje dag då för så kort tid, min sonhustru valde också att ha barnen 5 timmar tre dar innan hon fick jobb.
          Men det märktes stor skillnad framförallt på den yngsta som då var 1 1/2 när han var där 6 timmar varje dag sen. Han blev mycket tryggare.

          Förstår ju också att du inte vill lämna henne då du är ledig men 4 dar borta från dagis är lång tid i början.
          Det är ett dilemma hur man än gör men det är klart du vill ha henne hemma, det förstår ju jag också.

          Jag tror att ganska många av barnen på vårt dagis bara går deltid. Det är max 17 barn och 3,5 personal, men när jag lämnat eller hämtat har det som mest varit 7 barn. Och det är alldeles tyst! Personalen jobbar på att det inte ska springas eller skrikas inomhus och de har verkligen lyckats. Det hoppas jag kommer att göra mycket för att Lillan ska trivas på dagiset.
          Personalen tror också mest att Lillan är arg för att jag går. Hon skriker mest argt. Hon älskar att vara ute och hemma blir hon lika arg och skrikig ifall någon av oss går ut och hon inte får följa med. Är hon också ute så bara hon vinkar.

          Det hade nog varit lättare om hon varit lite större och kunnat prata. Jag vet att hon förstått att jag ska lämna henne på dagis. Vi pratar mycket om det hemma och på väg till dagis och hon bubblar och säger hejdå. Men det är ju svårt för henne att förmedla vad hon vill. Särskilt på dagis där de inte känner henne så väl att de förstår när hon vill något. Och då blir hon arg och ledsen. Vi försöker förklara de få ord och uttryck som vi säkert vet vad de betyder, men det blir ju jobbigt för personalen att hålla reda på. Lillan är ju dessutom tvåspråkig och de flesta orden är på "pappa-språk".

          *suck* Jag hoppas att det blir lättare snart. Det som tröstar lite är att när hon på morgonen får frågan om hon vill åka till dagis och till de andra barnen så säger hon ja och tar själv på sig skorna och från parkeringen vid dagis går hon själv in så det är ju ändå inte under tvång. Och hon är glad och skuttig när hon kommer hem. Inte ledsen och klängig och hon sover dessutom bra.

          Fast jag vill inte lämna bort henne alls. Hon är ju MIN bebis!!!
           
          Citera
          netaave
          Inlägg 24-08-2006, 11:01
          Länk hit: #28


          Medlem
          Antal inlägg: 8 016
          Medlem sedan:
          12-04-2004
          Medlem nr: 3 244



          Jo vem har inte haft en klump i magen varje gång det varit dags. Då har jag ändå haft förmånen att ha mina inskrivna på samma ställ som jag jobbat fast på en annan avdelning, men det är nästan ännu värre att se men inte kunna "ingripa". Hur skulle det se ut om jag lämnade mina barn för att komma galopperandes så fort någon av mina blev arg eller ledsen.

          Elle var dock på min avd en kort period när hon var 5, då hade vi en överenskommelse att vid dagisgrinden blev jag fröken eller mamma beroende på om vi var på väg till eller ifrån. Det var riktigt mysigt, jag minns första dagen då vi gick till bussen för att åka hem, då frågade hon "Är du min mamma nu?" och det var jag ju. wub.gif

          Det krävs dock en hel del självdiciplin för att klara av att ha det så, men kollegerna och jag pratade igenom det ordentligt innan, hon var i en annan grupp än min, satt vid ett annant bord o.s.v. bara när hon var riktigt ledsen eller hade slagit sig fick hon komma till mig och det tror jag bara hände 2-3 ggr på det halvåret. Men det var praktiskt, ingen stress för hämtning och lämning.


          --------------------


           
          Citera
          Bettson
          Inlägg 24-08-2006, 11:10
          Länk hit: #29


          Medlem
          Antal inlägg: 2 745
          Medlem sedan:
          09-03-2003
          Medlem nr: 882



          Hujeda mig för dom åren , dom kommer man ihåg. Fast en sak lärde jag mig. Vi föräldrar är ofta alldeles för verbala och det är inte småbarns förstaspråk.

          Småbarns förstaspråk är tonfall, kroppsspråk och känslostämningar. Så det är ditt tonfall, kroppsspråk och känslostämning som hon tolkar på väg till dagis och vid avskedet. Småbarn är alltid en spegel av mamma och pappa.

          Så vet du med dig att dagiset är bra, så skall du tänka på det när du går till dagis, inte på att det kanske kommer att bli ett tråkigt avsked.

          Måste du jobba så kan du inte göra annorlunda, Då är du säker på att du gör rätt med dagis. Tänk på ditt kroppspråk så att du uppträder säkert när du lämnar, annars märker den lilla ofelbart din osäkerhet och tolkar den som att något farligt kan hända.

          Tänk på ditt tonfall. Pratar du högt upp i tonregistret med tröstande ord så är det inte tröst du förmedlar utan osäkerhet. Sänk rösten och låt glad och säker. Se glad ut när du går, hur jobbigt det än känns.

          Med min minsta hade vi den grejen att jag kramade honom och talade om hur mycket jag skulle längra efter honom. Och att han skulle spara en kram till mig när jag kom tillbaka så att han inte hade slut på kramar. Han fick trösta mig helt enkelt och kännde sig stor och duktig.

          Han gav minsann inte bort kramar hur som helst på dagis, han tog mest emot. Ofta kom kommentaren att näe, ingen kram, för den skall MIN mamma ha när hon kommer tebaks, så det så. wub.gif

          Nu är han tjogo år och jag får fortfarande kramar som tur är. wub.gif smile.gif smile.gif Vet inte vad jag skulle göra utan dom
           
          Citera
          forget-me-not
          Inlägg 24-08-2006, 12:18
          Länk hit: #30


          Medlem
          Antal inlägg: 691
          Medlem sedan:
          03-12-2005
          Medlem nr: 6 813



          Tänkvärt inlägg Bettson om barns förstaspråk. smile.gif
          Och fin berättelse om din son. wub.gif
           
          Citera
          ah56
          Inlägg 24-08-2006, 16:11
          Länk hit: #31


          Medlem
          Antal inlägg: 448
          Medlem sedan:
          17-04-2004
          Medlem nr: 3 314



          CITAT (ester @ 24-08-2006, 11:40)
          Fast jag vill inte lämna bort henne alls. Hon är ju MIN bebis!!!

          Jag tror precis det är där problemet ligger och att du förmedlar det till ditt barn.


          --------------------
          Annika i Mölndal Zon 2
           
          Citera
          netaave
          Inlägg 24-08-2006, 21:07
          Länk hit: #32


          Medlem
          Antal inlägg: 8 016
          Medlem sedan:
          12-04-2004
          Medlem nr: 3 244



          CITAT (ah56 @ 24-08-2006, 17:11)
          CITAT (ester @ 24-08-2006, 11:40)
          Fast jag vill inte lämna bort henne alls. Hon är ju MIN bebis!!!

          Jag tror precis det är där problemet ligger och att du förmedlar det till ditt barn.

          Det tror inte jag!


          --------------------


           
          Citera
          ingrid fuxwall
          Inlägg 24-08-2006, 23:07
          Länk hit: #33


          Medlem
          Antal inlägg: 4 792
          Medlem sedan:
          29-05-2005
          Medlem nr: 5 891



          Jag tycker mer synd om mamman än barnet wub.gif
           
          Citera

          2 sidor V  < 1 2
          Skriv svarNytt inlägg
          1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
          0 medlem(mar):



           

          Enkel version Datum och tid: 23-10-2025, 12:46
                 
                    
          Startsida    Frågor & svar    Bloggar    Kalender    Köp & sälj    Forum    Kontakt & Info    Länkar    Vykort
           
          Inne   Ute   Balkong och uterum   Växthus   Växtlexikon