Och jag är väldigt väldigt väldigt glad att jag inte träffade på Lars Gustafsson häromdan utanför pizzerian.

Eller rättare sagt, att han inte träffade mej.
Vi stod på parkeringen utanför pizzerian, en ganska trång parkering. Det är ingen bra idé att tro att man kan
vända där, mycket bättre att köra
rakt fram och ut från parkeringen. Nåt som Lars Gustafsson inte höll med om...
Han började backa för att vända, och precis när han var millimetrar från att knäcka backspegeln på bilen bakom stannade han. Då hade jag redan hjärtat i halsgropen: "puh, vilken tur att han fick se faran!". Han kör framåt igen, lägger in backen... och tar ny sats. Rakt in i kofångaren på bilen bakom! "Men va faaasen!!

Märker han inte vad han gör??" Han kör framåt igen... och hela bakskärmen på hans bil är intryckt av den andres kofångare.
Allt går ju så fort, men jag hinner ändå tänka att "herregud, han måste väl för sjutton stanna och kolla hur det gick?!" Eftersom han kör framåt så tror jag såklart att han ska smita. Neejdå, han lägger in backen igen och.... backar
booink rakt in i husväggen!
Då har jag kommit så långt att jag fått upp papper och penna och när han kör framåt igen och kör ut från parkeringen har jag antecknat bilnumret. Allt gick så fort och jag kom mej inte för att hoppa ut och stoppa honom, men när han stack gick jag ut och kollade den andra bilen. Det blev bara lite färgflagor från Lars Gustafssons bil på kofångaren. Vilken tur!
Så jag är väldigt glad att jag inte träffade på Lars Gustafsson häromdan utanför pizzerian...