Min lilla bil har inte varit helt tillräknelig i höst och nu senast var det startmotorn som inte ville mer. Imorse skulle den in på macken och mannen och jag skulle föra igång den. Inga större problem med det MEN
jag förde i bakänden och när den startade var det med ett sånt ryck så la mig raklång bakefter den
Först var det förvåningen när jag kände att jag inte hade nåt framför mig längre utan var på väg att plöja i marken . Nästa reaktion: huvudet åt alla håll för att kolla så ingen sett

och sen - förbannad på mannen

.
Men visst är det en typisk reaktion? Man vill inte göra bort sig, alltså ska helst ingen ha sett. Sen måste man avreagera sig lite och då blir det på den som finns närmast till hands

, men jag insåg ganska omedelbart att han faktiskt inte kunde hjälpa det, så han hann inte få nåt ovett
Det hade regnat hela natten kan jag berätta, så det vara bara att gå in och byta kläder, men antagligen var där nån uttorkad vattenpöl kvar där jag hade legat.
Lite ömma handflator och knän och ett litet märke på näsan. Värre blev det inte så det är jag väldigt glad för
Och om några timmar räknar jag med att kunna hämta bilen som ska förflytta mig runt i julhandeln.