| |
|
  |
ingen jul för mig, *nästan* |
|
|
|
|
30-12-2006, 15:48
|
Medlem
Antal inlägg: 1 135
Medlem sedan: 06-04-2005
Medlem nr: 5 335

|
CITAT (malin72 @ 30-12-2006, 15:23) usch vilken sorglig tråd hur går det Linus????  vi är många som tänker på dig Ja visst är det en sorglig tråd men tyvärr visar sig inte alltid livet från den ljusa sidan för oss. Samtidigt kan jag nog tycka att det är rätt skönt att vi kan skriva även om det som känns svårt för oss. Känns i varje fall för mig lite mera verklighetsnära än mycket långa diskussioner i andra ämne som egentligen inte gagnar något annat än smutskastning. Tackar alla er som sänt mig varma tankar och till dig Reserv kan jag bara säga att egentligen är det väl så att mista sin livskamrat känns nog alltid för tidigt när det än händer. Samtidigt är det så att när sorgen känns riktigt tung och det kan jag säga att den kan göra än idag för mig i vissa situationer så plockar jag fram de ljusa fina minnena vi hade tillsammans under några lyckliga år när barnen var riktigt små. Önskar er alla ett gott slut på 2006.
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 16:07
|

Medlem
Antal inlägg: 11 250
Medlem sedan: 30-08-2006
Medlem nr: 8 513

|
En gammal tant sa en gång: Döden kommer aldrig lägligt. Visst är det så. Man är aldrig beredd.
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 18:40
|

Medlem
Antal inlägg: 1 401
Medlem sedan: 29-01-2003
Medlem nr: 648

|
Ibland är det som att ord inte räcker till.
--------------------
Det är skönt när allt är grönt
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 19:30
|

Medlem
Antal inlägg: 4 829
Medlem sedan: 17-04-2006
Medlem nr: 7 440

|
CITAT (Björken @ 30-12-2006, 15:48) CITAT (malin72 @ 30-12-2006, 15:23) usch vilken sorglig tråd hur går det Linus????  vi är många som tänker på dig Ja visst är det en sorglig tråd men tyvärr visar sig inte alltid livet från den ljusa sidan för oss. Samtidigt kan jag nog tycka att det är rätt skönt att vi kan skriva även om det som känns svårt för oss. absolut håller jag med dig....man måste få prata och skriva av sig jo jag har haft min del av sorg och pga det har jag tyvärr utvecklat en dödsångest som jag försöker jobba med i våran familj var det så mycket som hände att jag väntade på nästa sak(gör det tyvärr fortfarande) i 4 år i sträck dom någon i dec så jag satt bara och väntade och när de hände så sa jag till mig själv,ja där ser du men peppar peppar så har det nu varit 2 dec utan att något har hänt många gånger tror jag att det kan vara lättare att få skriva av sig för det är ju inte alla som kan prata om sin sorg....
--------------------
mvh / malin zon 2 - 3
 yg400.gif
"För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig. Källa: Nalle Puh - A.A. Milne"
välkommen till min nya blogg!!!!!: min trädgårdsdröm
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 19:55
|
Medlem
Antal inlägg: 19 528
Medlem sedan: 12-01-2004
Medlem nr: 2 682

|
CITAT (malin72 @ 30-12-2006, 19:30) många gånger tror jag att det kan vara lättare att få skriva av sig för det är ju inte alla som kan prata om sin sorg.... lite underligt det där tycker jag. glädjande saker har vi inga som helst problem att dela med oss av till andra, både live och här på nätet. men sorg...då låser det sig för många, och trots att man vet att det är stor hjälp att få prata och skriva om sin sorg och känslan man upplever...så skriver vi inte om det i samma utsträckning.. skäms vi för att säga negativa saker? ser vi det som ett nederlag att vara ledsen? är sorg ett "svaghetstecken"? depression och sorg är så negativt laddade ord, ändå tillhör båda känslorna livet....knepigt det där
--------------------
Den grövsta form av mobbning är, att kalla sina meningsmotståndare mobbare. Bor i zon 2
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:08
|

Medlem
Antal inlägg: 4 829
Medlem sedan: 17-04-2006
Medlem nr: 7 440

|
jag tror att det kan vara så att många ser det som en svaghet...att när bubblan spricker så kan det ju vara så att man börjar att gråta...tyvärr tror jag att det är ett manligt fenomen konstigt för jag säger alltid att jag ser det som mer manligt att visa känslor DET är en styrka... men ja det är knepigt...tror också att man ibland väljer att inte visa tex sorg för andra för att många vet inte hur man ska "ta" det...att tex visa att det räcker med en kram, kan vara svårt för många att förstå....
--------------------
mvh / malin zon 2 - 3
 yg400.gif
"För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig. Källa: Nalle Puh - A.A. Milne"
välkommen till min nya blogg!!!!!: min trädgårdsdröm
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:12
|
Medlem
Antal inlägg: 19 528
Medlem sedan: 12-01-2004
Medlem nr: 2 682

|
mmm...det är samma fenomen som gör, att "vänner" undviker att besöka eller prata med någon som fått ett dödsbud . "tänk om jag säger nått dumt, så h*n börjar gråta"? jag brukar påpeka att tårar är inte dödliga, snarare tvärt om...många gånger räcker en kram som du säger...eller bara att man finns där, och kan slänga på en kanna kaffe att dela med den som sörjer.
--------------------
Den grövsta form av mobbning är, att kalla sina meningsmotståndare mobbare. Bor i zon 2
|
|
|
|
|
|
|
askar
|
30-12-2006, 20:14
|
Gäster

|
Visst är det väl så... att det är mer OK att berätta om sin stukade fot än att man mår psykiskt dåligt eller är ledsen. Trist är det iaf att så många väljer att dölja sitt "mående" bara pga de är rädda att stämplas som "svaga" (i negativ bemärkelse)
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:19
|
Medlem
Antal inlägg: 6 877
Medlem sedan: 21-04-2005
Medlem nr: 5 537

|
CITAT (askar @ 30-12-2006, 20:14) Visst är det väl så... att det är mer OK att berätta om sin stukade fot än att man mår psykiskt dåligt eller är ledsen. Trist är det iaf att så många väljer att dölja sitt "mående" bara pga de är rädda att stämplas som "svaga" (i negativ bemärkelse)  Jag kan gärna erkänna att jag verkligen "känner" mig svag när jag mår dåligt, det har vart för mycket så nu räcker det med lite för att.....inte vilja va´med längre. Att begråta en liten valp som jag hämtade i Boden under en av årets värsta dagar vädermässigt, nu när den lilla inte finns längre så känns alla andra saker större på nåt sätt, och ja, jag kan erkänna att jag gråter för den sakens skull
|
|
|
|
|
|
|
askar
|
30-12-2006, 20:28
|
Gäster

|
CITAT (Reserv @ 30-12-2006, 20:19) CITAT (askar @ 30-12-2006, 20:14) Visst är det väl så... att det är mer OK att berätta om sin stukade fot än att man mår psykiskt dåligt eller är ledsen.
Trist är det iaf att så många väljer att dölja sitt "mående" bara pga de är rädda att stämplas som "svaga" (i negativ bemärkelse) :( Jag kan gärna erkänna att jag verkligen "känner" mig svag när jag mår dåligt, det har vart för mycket så nu räcker det med lite för att.....inte vilja va´med längre. Att begråta en liten valp som jag hämtade i Boden under en av årets värsta dagar vädermässigt, nu när den lilla inte finns längre så känns alla andra saker större på nåt sätt, och ja, jag kan erkänna att jag gråter för den sakens skull  Så är det nog för många av oss... droppen är aldrig för liten för att orsaka översvämning. Och visst känns alla "andra" saker större när man återigen råkar ut för ett bakslag. vad jag menade med "svaga"... var att ofta är människor rädda för att berätta om t.ex depression.. pga att de då av många stämplas som "svaga" i bemärkelsen lite knäppa.
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:30
|
Medlem
Antal inlägg: 19 528
Medlem sedan: 12-01-2004
Medlem nr: 2 682

|
CITAT (Reserv @ 30-12-2006, 20:19) nu när den lilla inte finns längre så känns alla andra saker större på nåt sätt, och ja, jag kan erkänna att jag gråter för den sakens skull  hade jag också gjort ser inte det som ett svaghetstecken att gråta över en valps öde
--------------------
Den grövsta form av mobbning är, att kalla sina meningsmotståndare mobbare. Bor i zon 2
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:33
|
Medlem
Antal inlägg: 19 528
Medlem sedan: 12-01-2004
Medlem nr: 2 682

|
CITAT (askar @ 30-12-2006, 20:28) CITAT (Reserv @ 30-12-2006, 20:19) CITAT (askar @ 30-12-2006, 20:14) Visst är det väl så... att det är mer OK att berätta om sin stukade fot än att man mår psykiskt dåligt eller är ledsen. Trist är det iaf att så många väljer att dölja sitt "mående" bara pga de är rädda att stämplas som "svaga" (i negativ bemärkelse)  Jag kan gärna erkänna att jag verkligen "känner" mig svag när jag mår dåligt, det har vart för mycket så nu räcker det med lite för att.....inte vilja va´med längre. Att begråta en liten valp som jag hämtade i Boden under en av årets värsta dagar vädermässigt, nu när den lilla inte finns längre så känns alla andra saker större på nåt sätt, och ja, jag kan erkänna att jag gråter för den sakens skull  Så är det nog för många av oss... droppen är aldrig för liten för att orsaka översvämning. Och visst känns alla "andra" saker större när man återigen råkar ut för ett bakslag. vad jag menade med "svaga"... var att ofta är människor rädda för att berätta om t.ex depression.. pga att de då av många stämplas som "svaga" i bemärkelsen lite knäppa.  håller med där...sorg=svag=knäpp=udda=avvikande....glädje =styrka. det går inte för sig, så upp med hakorna...
--------------------
Den grövsta form av mobbning är, att kalla sina meningsmotståndare mobbare. Bor i zon 2
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:33
|

Medlem
Antal inlägg: 4 829
Medlem sedan: 17-04-2006
Medlem nr: 7 440

|
CITAT (askar @ 30-12-2006, 20:28) [ vad jag menade med "svaga"... var att ofta är människor rädda för att berätta om t.ex depression.. pga att de då av många stämplas som "svaga" i bemärkelsen lite knäppa.  japp precis så är det....jag har haft min stämpel i pannan i ett par år nu så..... det behövs inte mycket för att jag ska tippa över kanten... man finner en styrka i allt svårt men efter ett tag så...ja ni vet när vi hittade våran älskade hund kvävd i vardagsrummet så knäcktes vi allihopa.... sorgen över henne är nästan värst(sjukt va) men det är så hemskt att tänka på hur hon dog... så att man kan finnas för varandra och att man har någon att prata med som förstår är så väldigt viktigt..annars äts man upp innefrån
--------------------
mvh / malin zon 2 - 3
 yg400.gif
"För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig. Källa: Nalle Puh - A.A. Milne"
välkommen till min nya blogg!!!!!: min trädgårdsdröm
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:37
|
Medlem
Antal inlägg: 19 528
Medlem sedan: 12-01-2004
Medlem nr: 2 682

|
CITAT (malin72 @ 30-12-2006, 20:33) CITAT (askar @ 30-12-2006, 20:28) [ vad jag menade med "svaga"... var att ofta är människor rädda för att berätta om t.ex depression.. pga att de då av många stämplas som "svaga" i bemärkelsen lite knäppa.  japp precis så är det....jag har haft min stämpel i pannan i ett par år nu så..... det behövs inte mycket för att jag ska tippa över kanten... man finner en styrka i allt svårt men efter ett tag så...ja ni vet när vi hittade våran älskade hund kvävd i vardagsrummet så knäcktes vi allihopa.... sorgen över henne är nästan värst(sjukt va) men det är så hemskt att tänka på hur hon dog... så att man kan finnas för varandra och att man har någon att prata med som förstår är så väldigt viktigt..annars äts man upp innefrån  helt sant prata är både nyttigt och bra...och om flera vågade...kanske den negativa stämpeln försvinner så sakta
--------------------
Den grövsta form av mobbning är, att kalla sina meningsmotståndare mobbare. Bor i zon 2
|
|
|
|
|
|
|
askar
|
30-12-2006, 20:38
|
Gäster

|
Håller med om att det viktigaste är att ha någon/några att prata med vare sig det gäller egen sjukdom eller andras och sorg när man mister nära osv. Prata, prata ... gör att man får ut det jobbiga, som ibland är nära att kväva en.
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:42
|

Medlem
Antal inlägg: 3 999
Medlem sedan: 01-08-2004
Medlem nr: 4 203

|
Svårt det här ... efter min mammas död ville jag tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt, ville tänka på något annat ... fick jag en kram så storgrät jag ... chasade undan medlidandet, vet att det var äkta och välment, men orkade inte med det ... rädd att börja gråta... på något sätt ville jag få distans och bearbeta vad som hänt innan jag kunde tala ...
Vet inte om det är fler än jag som reagerar så här, men så var det för mig och vill också säga att jag uppskattade väldigt mycket det som gjordes i "smyg", en kopp nybryggt kaffe och bulle på skrivbordet .... etc. mm.
|
|
|
|
|
|
|
askar
|
30-12-2006, 20:50
|
Gäster

|
CITAT (Snöflinga @ 30-12-2006, 20:42) Svårt det här ... efter min mammas död ville jag tillbaka till jobbet så snabbt som möjligt, ville tänka på något annat ... fick jag en kram så storgrät jag ... chasade undan medlidandet, vet att det var äkta och välment, men orkade inte med det ... rädd att börja gråta... på något sätt ville jag få distans och bearbeta vad som hänt innan jag kunde tala ...
Vet inte om det är fler än jag som reagerar så här, men så var det för mig och vill också säga att jag uppskattade väldigt mycket det som gjordes i "smyg", en kopp nybryggt kaffe och bulle på skrivbordet .... etc. mm. Kanske är du av samma sort som jag. Alltid vara stark och duktig oavsett vad som....
|
|
|
|
|
|
|
|
30-12-2006, 20:54
|

Medlem
Antal inlägg: 3 999
Medlem sedan: 01-08-2004
Medlem nr: 4 203

|
Så är det nog ... inte tappa masken ... så dumt ...
|
|
|
|
|
|
|
askar
|
30-12-2006, 20:59
|
Gäster

|
CITAT (Snöflinga @ 30-12-2006, 20:54) Så är det nog ... inte tappa masken ... så dumt ...
|
|
|
|
|
|
|
  |
1 användare läser den här tråden just nu (1 gäster och 0 anonyma medlemmar)
0 medlem(mar):
|
|
 |
|