Svärmor o svärfar kommer hit på måndag för att svärfar ska hjälpa oss måla huset. Jag hoppades ju även på lite barnpassningshjälp av svärmor så att jag också skulle kunna måla lite.
Svärmor ringer idag o säger att "ja på måndag får ni besök då. Men jag tycker synd om dig!" Jaha, tyckte jag, varför är det synd om mig då?
"Ja.....få besök hela veckan som ska servas. Jag brukar känna som så att om mina vuxna barn kommer hem på besök så ka de kunna koppla av. Jag ska
försöka koppla av...o så hoppas jag kunna gå på lite affärer."
Jaaaaahapp!

Jag antar att det inte blir nåt måla av för min del då. Och varför i friden är det just
jag som ska passa upp på folk o fä....vi är
två vuxna i det här hushållet! Och det där med att barnen ska kunna koppla av när de kommer hem, visst stämmer det men det gäller inte oss respektive. Jag o svägerskan blir tillfrågade att hjälpa till med disk o annat, men inte sönerna. De ligger på varsin soffa o kollar på sport.
Jag tyckte inte det skulle bli särskilt jobbigt eller synd om mig innan hon ringde o sa det här men
nu tycker jag det!