Slåtter Alternativ

[Piccante]

Idag var jag inbjuden på nästan årligen återkommande slåtter i ett naturrreservat Lite i senaste laget i och för sig för de flesta blommor hade blommat över mer än väl, så det blev inga bilder på ängen i full blom. Men bättre sent än aldrig, tyvärr är det allt för många ängar som inte slås allt längre. Men det var en trevlig erfarenhet ändå att vara med. Jag fick möjlighet att slipa min lie på en slipsten och vi fick en lektion i hur man ställer in lien så den blir individuellt anpassad efter varje person och ligger rätt mot marken. Den erfarenheten är viktig i sig, med vassa redskap och rätt teknik så går det så mycket lättare.

Nu återstår att ta det sista hemma på den lilla yta jag försöker återställa på föräldrarnas tomt. Har sått in lite ängsfrön där i år och hoppas att det blommar fler arter nästa år.

Bifogade fil(er)

 äng1463.jpg ( 165.3k ) Antal nedladdningar: 64

 

[ängsvädd]

Vilken härlig bild. Jag var med för några år sedan vid en slåtter av en äng. Det var SNF som anordnade det. Jag fick min lie slipad Men tyvärr hade de inte verktyg där att böja till den så att den fick rätt vinkel, men jag fick iaf en vass lie, till nytta för min egen lilla äng.

Jag hörde en fjärilsexpert som sa att det är alldeles för tidigt att slå ängen i början av augusti, varför vet jag inte. Ska försöka ta reda på det. Jag slår min äng senare, för jag vill att den otroligt vackra ängsvädden ska ha blommat ut och ha mogna frön. Just nu har den precis börjat blomma hos mig

Jag älskar ängar. Om man vill kan man slå gångar i dem, eller så kan man nöja sig med de stigar som uppkommer där man går.

[Gossen Ruda]

Många fjärilslarver har inte ätit färdigt inför hösten och dom får det svårt om ängarna slås för tidigt. Ängarna brukade slås när Slåttergubben visar sig med sina båda drängar, dvs Hästfibblan, men det är alldeles för tidigt för djurlivet. Även denna tiden är för tidigt. Exempelvis det rödlistade Guldsandbiet är helt beroende av ängsvädden för att samla pollen på och slås marken för tidigt så är det kört.

Det finns dock andra hot. Jag var i slutet av förra veckan uppe vid Dösebacka norr om Kungälv för att se hur Guldsandbiet och Väddsandbiet mådde. Fick nästan en liten chock när jag såg att deras äng helt saknade blommor. bara gräs och åter gräs. Sen hörde jag orsaken, bääääh. Bonden som förut bara hade kor på ängen hade nu även får och fårskallarna hade ätit upp varenda blomma. Kor nöjer sig med gräs men fåren är mer finsmakare. Hoppas det finns tillräckligt med vädd i omgivningarna men jag såg inga Guldsandbin, dock några Väddsandbin på en annan kobetad äng. Vädddsandbiet är lika beroende av åkervädden som Guldsandbiet är av Ängsvädd.

[Lars-Olof Arvids]

Intressant detta att det är för tidigt att slå ängen nu, med tanke på fjärilar och annat djurliv. Jag har alltid hört att början av augusti är rätt tid, men det kanske blir till att tänka om i fortsättningen. Jag slog min äng i förra veckan, men lämnade några "öar" där väddklint, kungsmynta mm blommade som finast. Däremot väntar jag med att slå området runt dammen och uteplatsen, för där håller massor av små grodor till som jag inte vill slå ihjäl.

Olle

[KURT]

Intressant detta att det är för tidigt att slå ängen nu, med tanke på fjärilar och annat djurliv. Jag har alltid hört att början av augusti är rätt tid, men det kanske blir till att tänka om i fortsättningen. Jag slog min äng i förra veckan, men lämnade några "öar" där väddklint, kungsmynta mm blommade som finast. Däremot väntar jag med att slå området runt dammen och uteplatsen, för där håller massor av små grodor till som jag inte vill slå ihjäl.

Olle

Slår du det i November?

[amaira]

Japp, intressant och viktig kunskap, Ruda! Tack.

Rent "instinktivt" har jag faktiskt tänkt i samma banor, att det ju är tokigt att slå bort blommor! Är inte det viktiga, att det man slår så småningom tas bort, och att det sker innan det börjar förmultna och släppa ifrån sig sin samlade näring. Det är ju näringen som ska bort så ängen kan fortsätta blomstra, och inte växa igen av de mer aggressiva kväveälskande sorterna som hundkäx, "vanliga" gräs, osv.

Alltså, vid vilken tidpunkt man slår sin äng, beror ju också på vad som växer på ängen. Det som finns där, ska ha en chans att blomma ut och sätta frö. Nackdelen för människan är att det under en period kan se ganska skräpigt ut.

Så tråkigt Ruda, med fåren på den tidigare kobetade hagen... Sånt man blir ledsen av. Det går inte att prata med bonden, så det inte händer till nästa år igen? Många gånger blir markägare glada av kunskap och information. Och en del är griniga och blir förbannade... men surgubbarna är förhoppningsvis i minoritet, de som äger och brukar mark brukar älska jorden de har.

[skogstroll]

Idag var jag inbjuden på nästan årligen återkommande slåtter i ett naturrreservat Lite i senaste laget i och för sig för de flesta blommor hade blommat över mer än väl, så det blev inga bilder på ängen i full blom. Men bättre sent än aldrig, tyvärr är det allt för många ängar som inte slås allt längre. Men det var en trevlig erfarenhet ändå att vara med. Jag fick möjlighet att slipa min lie på en slipsten och vi fick en lektion i hur man ställer in lien så den blir individuellt anpassad efter varje person och ligger rätt mot marken. Den erfarenheten är viktig i sig, med vassa redskap och rätt teknik så går det så mycket lättare.

Nu återstår att ta det sista hemma på den lilla yta jag försöker återställa på föräldrarnas tomt. Har sått in lite ängsfrön där i år och hoppas att det blommar fler arter nästa år.

Hejdu! får man fråga vad det var för naturreservat? Jag har ett runt knuten där de brukar ha slåtter för allmänheten :-)

[Lars-Olof Arvids]

Kurt, jag tror knappast att jag behöver vänta ända till november. Smågrodorna håller ännu till runt dammen, men kommer snart att spridas i landskapet. Jag väntar några veckor, sedan får vi se när det verkar lämpligt. Det stämmer också med Amairas kloka tankar om att växterna ska hinna blomma över och det viktiga är att näringen förs bort.

Olle

[ängsvädd]

Jag har lite info från en fjärilsexpert, men jag väntar otåligt på mejlsvar på följdfrågor. Han skriver så här:

"Jag delar helt din uppfattning att slå ängen redan i början av augusti är alldeles för tidigt.

... "för fjärilarnas skull kan jag inte se annat än "ju senare dess bättre".

"Huvudsaken är ju att det avslagna gräset och örterna blir borttagna en gång om året. De flesta
fjärilar som övervintrar som larver, puppor eller ägg befinner sig från och med mitten, eller slutet av
september på marken i det allra nedresta växtskiktet. De som övervintrar som fullbildade fjärilar
gör inte detta på ängsmark."

Menar han kanske att innan mitten-slutet av september så befinner sig fjärilslarverna även längre upp i ängens växter. Eller

Redigerat av MimmiH: 15-08-2007, 10:30

[Piccante]

Hejdu! får man fråga vad det var för naturreservat? Jag har ett runt knuten där de brukar ha slåtter för allmänheten :-)

Naturreservatet heter Björkesbacka och ligger mellan Örby och Öxabäck i Marks kommun. http://www.mark.se/upload/Bj%C3%B6rkesbacka.pdf

[Piccante]

Jag har lite info från en fjärilsexpert, men jag väntar otåligt på mejlsvar på följdfrågor. Han skriver så här:

"Jag delar helt din uppfattning att slå ängen redan i början av augusti är alldeles för tidigt.

... "för fjärilarnas skull kan jag inte se annat än "ju senare dess bättre".

"Huvudsaken är ju att det avslagna gräset och örterna blir borttagna en gång om året. De flesta
fjärilar som övervintrar som larver, puppor eller ägg befinner sig från och med mitten, eller slutet av
september på marken i det allra nedresta växtskiktet. De som övervintrar som fullbildade fjärilar
gör inte detta på ängsmark."

Menar han kanske att innan mitten-slutet av september så befinner sig fjärilslarverna även längre upp i ängens växter. Eller

Det är ju ett dilemma det här. Man vill ju gärna gynna allt och alla men samtidigt måste man hitta en medelväg där så många som möjligt får det så bra som det det går. Att ha slåtter i september låter väldigt sent för växterna tycker jag?
I det gamla bondesamhället så anpassade man slåttern så man slog när alla växter var i blom och det sammanfaller även med att gräset är som mest näringsrikt under högsommaren, väntar man längre så blev gräset bara segare och mer osmakligt för djuren. Växterna behöver ju tid för att kompensera för förlusten av växtdelar som slås bort så bladrosetter nära marken fortsätter ju att växa och lagra näring i rötterna efter slåttern så att växterna ska klara övervintringen och kunna växa nästa vår. slår man så sent som i september så vet jag inte om växterna får tillräckligt med ljus för att få någon återväxt. Däremot borde väl fjärilspupporna och ägg kunna övervintra på återväxten om man har slagit tidigare.

[Lars-Olof Arvids]

Detta tål helt klart att kollas upp närmare. De böcker jag har läst rekommenderar slåtter i juli-augusti, eller att man följer traditionen på platsen som oftast ligger där någonstans. Det fick jag också lära mig när jag läste vilt- och naturvård på folkhögskolan i Stöllet, och visst verkar det ganska övertygande att fjärilar och andra djur har anpassat sig till en verksamhet som har pågått i kanske tusen år eller mer. Men å andra sidan är detta en mycket kort tid evolutionsmässigt. Om det är bättre för fjärilarna, och inte påverkar något annat liv negativt, blir det nog ingen slåtter före mitten av september hos mig i fortsättningen. Jag ser fram emot svaren på Mimmis följdfrågor.

Olle

Redigerat av Lars-Olof Arvids: 15-08-2007, 11:37

[Lars-Olof Arvids]

Markus, vet du om det har undersökts om hur mycket slåttertiden påverkar återväxten av rötter och bladrosetter? Säkert kan den ha betydelse, men det skulle ändå vara lite märkligt om växterna måste välja mellan att antingen sätta frö eller att plantan överlever till nästa år. Nog borde de ha utvecklats till att klara av båda delarna. Att gräset blir mer osmakligt för djuren behöver man inte ofta ta hänsyn till numera, åtminstone har inte jag några djur att ge mitt hö.

Olle

[ängsvädd]

Jag har inte fått svar ännu, men jag känner mig väldigt tveksam. Är det verkligen bra för fjärilarna att slå ängen EFTER att de (larverna, pupporna) är i marknivå eller nedersta regionen av ängsväxterna - risken är väl då att man skadar dem när man krattar upp höet???

Redigerat av MimmiH: 15-08-2007, 11:55

[ängsvädd]

Nu har jag fått svar av fjärilsexperten Göran Sjöberg, Ordförande i Gästriklands Entomologiska förening. Det är OK att jag citerar det här. Han slår f ö sin äng 1:a advent!:

Det är naturligtvis alltid en risk att man skadar larver och puppor när man slår, räfsar och kör bort
de avslagna örterna och gräset. Min uppfattning är dock att den risken inte är större på senhösten
än under augusti - snarare tvärt om. Puppor och övervintrande larver befinner sig inför vintervilan
oftast mycket väl dolda i det allra nedersta växtskiktet som man med normal räfsning inte får med
vid "höbärgningen". Man löper naturligtvis alltid en risk att trampa sönder puppor och larver i
markskitet men risken för detta är inte större på hösten.

Orsaken till varför jag förespråkar en så sen slåtter som möjligt är att många arter befinner sig i
larvstadiet långt in i augusti och t.o.m. september. Dessa bör då bli mindre störda vid en slåtter i
september än i augusti för att inte tala om slåtter redan i juli.

Nackdelen med att slå sent är närmast praktisk. Gräset och örterna lägger sig ofta, särskilt om
det varit kraftigt regn. Detta försvårar givietvis slåttern. Vill man dessutom nyttja höet till foder
åt djuren är ju en slåtter i september helt förkastlig då detta hö saknar det mesta av sin näring
och därför oftast ratas av får och nötdjur. Vi komposterar dock allt avslaget hö varför det senare
inte är något problem för oss. Jag tror att det mest är av praktiska skäl som man slår vägrenar
etc så tidigit. Det är då lätt att slå då gräs och örter står styva och upprätta.

Ytterligare en fördel som jag ser det med sen slåtter är att man då får betydligt färre problem
med sork under vintern i och med att ängen ligger "bar". Vid slåtter i slutet av juli eller början av
augusti hinner oftast gräs och örter åter växa upp så mycket att man kanske måste slåtta
ytterligare en gång med åtföljande skador på insektslivet. Dessa gröna färska "höstskott" kan
säkert också locka upp många larver som normalt skulle befinna sig i vila inför vintern. Det
blir i vart fall en "onaturlig" höstgrönska. Jag inbillar mig också att mängden frön från framför
allt ettåriga växter blir större om man slår senare. Jag tivlar på att alla arter hinner få till mogna
frön om man slår redan i juli eller början av augusti.

Jag ser det dock som viktigast att det runt ängsmarkerna finns öppen skogsmark där många
fjärilar föredrar att övervintra - där det finns naturliga gömställen för dem. Här växer också många
av de skogsgräs som flertalet gräsfjärilar lever av liksom alla violer som utgör värdväxter
för pärlemorfjärilarna. Jag bifogar några bilder nedan från min "fjärilsäng" med angränsande
öppna områden med ljung, skogsgräs och fina violmarker - ett eldorado för fjärilar. Jag har
noterat 51 arter dagfjärilar på denna äng.

Lycka till med era slåtterängar.

/Göran Sjöberg, Ordförande i Gästriklands Entomologiska förening.

[amaira]

Intressant! Tack Mimmi för att du vidarebefodrar Göran Sjöbergs ord till oss! Tycker det låter klokt (fast inte alltid praktiskt möjligt).

[ängsvädd]

Jag tycker också att det låter klokt. Jag kommer att slå min äng senare. Det slagna ska inte användas som djurfoder, det ska komposteras så då spelar det ingen roll när man slår. Förr var det väl så att de behövde slå i juli/augusti för djurens skull, de torkade växterna till hö.

Göran skickade med gigantiska bilder på sin äng och berättade en del om den. Jag ska försöka få ner bildstorleken o posta bilderna till forumet om jag lyckas lista ut hur man gör. Det får jag gärna göra för Göran. Men han har tyvärr inte tid att själv bli medlem på forumet.

[ängsvädd]

Jag testar och skicka upp två av bilderna på Görans äng.

 IMG_9468.JPG ( 591.82k ) Antal nedladdningar: 45


 IMG_9466.JPG ( 156.34k ) Antal nedladdningar: 43

[ängsvädd]

En till bild från Göran Sjöbergs äng

 IMG_9492.JPG ( 950.97k ) Antal nedladdningar: 40

[ängsvädd]

Sista bilden från Göran Sjöbergs äng.

 Kopia_av_IMG_9485.JPG ( 922.08k ) Antal nedladdningar: 36





Så här skriver Göran Sjöberg om sin äng:

Angående bilderna på vår äng så får du gärna berätta att vi själva "tillverkat" denna
fantastiska blomsteräng på så vis att vi skrapat av ytlagret på den halvfuktiga
moränmarken ängen ligger på så det så ut som en stor grusplan. Detta gjorde vi 1989.
Marken är alltså "mycket mager". Vi beslöt sedan att inte hjälpa naturen på traven
utan helt enkelt se hur det skulle gå om naturen fick sköta sig själv.
Redan efter ett år var marken i stort sett grön av olika örter och gräs vars frön antingen
redan legat i markskiktet eller förts dit med vindarna. Under de följande åren har det varit
ytterst intressant att se hur allt fler arter örter etablerat sig, exepelvis höskallra, rödkämpar,
ängsvädd, veronika, osv. osv. Många botanister har varit här och förundrat sig över
vilken mängd arter som så snabbt koloniserat området.

Vi har naturligtvis hela tiden slåttat ängen - och detta har då skett sent för insekternas
skull. Jag tror säkert att detta också gynnat diversiteten av örter.

Hälsningar
Göran

Jag tycker det är fantastiskt att alla dessa örter har kommit dit på egen hand.

Redigerat av MimmiH: 17-08-2007, 18:09