Sl�tter - Tr�dg�rdsforumet

✕

S�kresultat f�r

Produkter

Kategorier

Visa alla resultat

Anv�ndarvillkor

V�lkommen som g�st ( Logga in | Registrera )

Tr�dg�rdsforumet > Snack om �vrigt > Natur

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

Sl�tter

Lars-Olof Arvids	20-08-2007, 07:55 L�nk hit: #21
G�ster	Tack Mimmi! Det var intressanta synpunkter G�ran hade. Den h�r tr�den f�r jag skriva ut och spara (synd att den inte kom ett par veckor tidigare) och kommer s�kert att sl� �ngen senare n�sta �r. Det ska bli intressant att h�ra hur folk i V�stsvenska entomologklubben, Botaniska f�reningen m fl f�rh�ller sig till detta. J�ttefina bilder p� G�rans �ng och visst �r det fantastiskt att s� m�nga v�xter har kommit dit p� egen hand. Sj�lv har jag ju fuskat ganska ordentligt. �ppen skogsmark finns alldeles i n�rheten av min �ng, f�r s� kan man s�kert kalla den igenv�xande hagen som jag r�jer i varje �r. Olle

Lars-Olof Arvids	20-08-2007, 10:14 L�nk hit: #22
G�ster	Mimmi, du skriver att G�ran sl�r sin �ng s� sent som 1:a advent. D� f�r jag f�ljande fundering: �r det bara avslaget h� som l�cker n�ring om det f�r ligga kvar? Det m�ste v�l bli ett visst n�ringsl�ckage �ven fr�n h� som f�r vissna p� rot? Olle

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2007, 11:42 L�nk hit: #23
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	CITAT (Lars-Olof Arvids @ 20-08-2007, 11:14) Mimmi, du skriver att G�ran sl�r sin �ng s� sent som 1:a advent. D� f�r jag f�ljande fundering: �r det bara avslaget h� som l�cker n�ring om det f�r ligga kvar? Det m�ste v�l bli ett visst n�ringsl�ckage �ven fr�n h� som f�r vissna p� rot? Olle Det �r detta som g�r mig lite fundersam. Slog lite gr�s hemma ig�r och redan nu �r det ganska mkt f�rna under gr�set pga att �rter och gr�s har vissnat ned. Gr�set blir sv�rare att sl� och dessutom g�dslar det marken. K�nns som om m�nga v�xter redan har blommat i �r pga att v�rmen kom tidigt och nu st�r det bara och vissnar. Funderade p� hur ett�riga �ngsv�xter reagerar p� det? �vervintrar de ett�riga som fr� p� marken eller som groddplantor??? Borde missgynna groende fr�n n�r det inte kommer ned ljus p� sensommaren om gr�set st�r kvar? Men det �r v�ldigt intressanta synpunkter som G�ran hade. Det som �r sv�rt �r just att ser man till en grupp organismer s� kan en sk�tsel vara optimal f�r dem men kanske missgynnar andra. Ska man gynna b�de flora och fauna s� f�r man hitta en gyllene medelv�g. L�ste i broschyren �ngar, som ing�r i jordbruksverkets serie om biologisk m�ngfald i jordbrukslandskapet, att traditionell sl�tter under normala �r inf�ll mellan mitten av juli till b�rjan av augusti och jag tror att den regeln praktiseras mest. Skulle vara intressant och se om man har gjort n�gon j�mf�rande studie med olika sl�ttertid? -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2007, 14:59 L�nk hit: #24
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (Lars-Olof Arvids @ 20-08-2007, 11:14) Mimmi, du skriver att G�ran sl�r sin �ng s� sent som 1:a advent. D� f�r jag f�ljande fundering: �r det bara avslaget h� som l�cker n�ring om det f�r ligga kvar? Det m�ste v�l bli ett visst n�ringsl�ckage �ven fr�n h� som f�r vissna p� rot? Olle Hej Olle, jag har funderat �ver detta sedan du st�llde fr�gan. Intressant. Jag tror s� h�r: Om man sl�r sent tex 1:a advent s� vissnar ju h�et ner. Men ju senare p� s�songen det �r desto proteinfattigare och d�rmed kv�vefattigare �r h�et. S� jag tror att n�ringsl�ckaget fr�n h� som f�r vissna ner naturligt blir mycket litet. Om man j�mf�r med h� som man har slagit tidigare p� s�songen s� �r ju det proteinrikare. Om det d� f�r ligga kvar och f�rmultna s� blir n�ringsl�ckaget st�rre. Det �r vad jag tror. Djurfoder som sl�s f�r sent �r f�r proteinfattigt. -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Piccante Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2007, 15:05 L�nk hit: #25
Medlem Antal inl�gg: 8 776 Medlem sedan: 02-01-2006 Medlem nr: 6 891	CITAT (MimmiH @ 20-08-2007, 15:59) Hej Olle, jag har funderat �ver detta sedan du st�llde fr�gan. Intressant. Jag tror s� h�r: Om man sl�r sent tex 1:a advent s� vissnar ju h�et ner. Men ju senare p� s�songen det �r desto proteinfattigare och d�rmed kv�vefattigare �r h�et. S� jag tror att n�ringsl�ckaget fr�n h� som f�r vissna ner naturligt blir mycket litet. Om man j�mf�r med h� som man har slagit tidigare p� s�songen s� �r ju det proteinrikare. Om det d� f�r ligga kvar och f�rmultna s� blir n�ringsl�ckaget st�rre. Det �r vad jag tror. Djurfoder som sl�s f�r sent �r f�r proteinfattigt. Men var tar kv�vet (ur proteinet) v�gen d� om gr�set vissnar ned innan man sl�r det??? �r det inte risk att det g�r tillbaka till marken d� iaf? F�r man bort proteinrikt gr�s fr�n �ngen s� borde man g�ra �ngen magrare p� ett effektivare s�tt. Samtidigt �r det ett problem idag att kv�venedfallet m�nga g�nger �r st�rre �n m�ngden kv�ve som forslas bort fr�n �ngen. Om jag f�rstod det r�tt s� �r G�rans �ng "konstgjord" den �r anlagd p� mager mark. Undra om resultatet hade blivit detsamma p� en naturlig �ng? -------------------- আছে কিছুই গুরুত্বপূর্ণ!

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	20-08-2007, 15:34 L�nk hit: #26
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (Markus_H @ 20-08-2007, 16:05) Men var tar kv�vet (ur proteinet) v�gen d� om gr�set vissnar ned innan man sl�r det??? Jag vet inte, men jag ska f�rs�ka ta reda p� det. -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-08-2007, 10:27 L�nk hit: #27
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	Jag fick snabbt svar fr�n SLU ang. proteinet: Kv�ve �r en dyrbar resurs f�r de flesta v�xter (undantaget s�dana som fixerar luftkv�ve sj�lva) och de har d�rf�r en fysiologi som g�r att de hush�llar noga med det kv�ve som de lyckats ta upp ur markmilj�n. Kv�ve tas i allm�nhet upp snabbt, och i en vallgr�da s� beror den minskande halten initialt p� att kv�vet sp�ds ut i en allt st�rre biomassa, dvs. m�ngden biomassa x biomassans kv�vehalt kommer att vara ganska s� konstant �ver l�nga tidsperioder. Men det du talar om �r ju om man l�mnar en 'mogen' gr�da att st� kvar p� plats, och d� handlar det mycket om att v�xten omf�rdelar kv�ve mellan olika organ. Har gr�dan bildat fr� kommer en hel del av kv�vet att finnas d�r, men en del dirigeras ocks� om till �vervintrande organ, fr�n vilka det sedan mobiliseras igen under den tidiga v�rtillv�xten. En �ng �r dock aldrig helt statisk utan forts�tter att producera biomassa s� l�nge som temperaturen f�r detta �r gynnsam. D� omf�rdelas ocks� en del kv�ve fr�n vissnande blad och skott till de nyproducerade bladen/skotten. Man b�r d�rf�r inte v�nta sig s�rskilt stora f�rluster fr�n en gr�da som inte �r avslagen. L�ter man d�remot an avslagen biomassa ligga kvar p� marken s� kan en del kv�ve avg� till luften, speciellt om biomassan fortfarande �r gr�n och kv�vehalten d�rmed �r relativt h�g, men det �r ju inte fallet med en mycket sent avslagen �ng. G�ran skriver lite mer om f�r- och nackdelar med att sl� sent: Det finns fler f�rdelar med en senare sl�tter. Nu under slutet av augusti blommar �nnu en m�ngd �rter som exempelvis nys�rt, �ngsv�dd, alla mynor, fackelblomster, r�dkl�ver och r�lleka f�r att bara n�mna n�gra arter. Alla dessa bes�ks nu p� h�sten av en m�ngd dagfj�rilar och s�rskilt d� av v�ra �vervintrande arter, Citronfj�rilen, N�sselfj�rilen, P�f�gel�gat och Vinb�rsfuksen. Desutom flyger �nnu den Vitfl�ckiga guldvingen, den Silverstreckade p�rlemorfj�rilen och flera bl�vingar. F�r att de �vervintrande arterna ska klara vintern �r det ju mycket viktigt att de ges m�jlighet att ladda upp med ett riktigt stort n�ringsf�rr�d. Dessutom kommer nu p� h�sten ocks� ofta migranterna Amiralen och Tistelfj�rilen till �ngens senblommande arter. Allt detta missar man ju om man redan slagit �ngen. Jag har bes�kt den fina �ngen i s�dra G�strikland som v�ra botanister sl�r. D�r flyger nu tyv�rr inte en fj�ril. Jag tvivlar p� att �rtrikedomen skulle bli mindre d�r om man sl�ttade lite senare. Jag �r vidare tveksam till att alla �rter verkligen hinner f� till n�gra fullt utvecklade fr�n om sl�ttern sker redan i juli eller f�rsta veckan i augusti. Den fina �ngsv�dden, som exempelvis utg�r v�rdv�xt f�r den r�dlistade v�ddn�tfj�rilen, blommar ju f�rst i augusti. Den f�r fullmogna fr�n f�rst under slutet av september. Denna vackra art saknas ofta p� tidigt sl�ttade �ngar. Den �r kanske inte en typisk �ngs�rt trots dess namn. Den vill ju ha lite fuktigare mark �n vad normala torr�ngar kan erbjuda. Jag tror dock att den alltf�r tidiga sl�ttern �r mycket negativ f�r denna fina �rt. �ngsv�dden har etablerat sig sj�lv p� v�r �ng och sprider sig nu varje �r. Jag brukar spara dess fr�st�llningar st�ende till v�ren. Sannolikt skulle �ngsv�dden bli betydligt vanligare till fromma f�r bl.a. den mycket hotade V�ddn�tfj�rilen om �ngarna sl�ttades senare. Numera finns fj�rilen n�stan bara kvar i kraftledningsgatorna medan den p� 1940 - 50 talet var t�ml allm�n i de flesta jordbruksbygder. Det �r dock en stor nackdel med sen sl�tter. Det �r betydligt jobbigare att sl� �ngen under september eller senare �n om man sl�r i juli. Gr�set och s�rskilt �rter som r�dkl�ver, kr�kvicker och andra liknande �rtv�xter l�gger sig och blir sv�ra att sl� med s�v�l lie som sl�tterbalk eller r�js�g med gr�sklinga. Jag f�redrar nu r�js�g med treklinga, d.v.s. en st�lklinga med tre uddar. Den fungerar r�tt bra �ven om gr�set och �rterna lagt sig - men det tar ju betydligt l�ngre tid �n om man sl�r i juli. Man m�ste ta med detta i f�ruts�ttningarna n�r man planerar att sk�ta en st�rre �ng. Det g�ller ju att man verkligen orkar med arbetet under m�nga �r. Jag f�resl�r d�rf�r att man kanske kan dela upp en st�rre �ng p� tv� sl�tter- tillf�llen. Man kan sl� mitten av �ngen, s�g 2/3 under juli-aug men spara ytterkanterna och sl� dem senare under september eller senare. Sedan detta med 1:a advent. De f�rsta �ren slog vi �ngen denna helgt. Under senare �r n�r �ngen utvidgats har vi b�rjat sl� redan i september f�r att hinna med. S�llan blir vi dock helt klara f�re nov. Jag anser att det �r helt okey att sl� i september men jag �r fortfarande av uppfattningen att ju senare dess b�ttre. Viktigast �r dock att �ngen blir slagen s� att det inte blir tuvor och fjol�rsgr�set blir kvar till kommande �r. F�r att undvika tuvbildning brukar jag k�ra �ver �ngen med en vanlig gr�sklippare st�lld p� h�gt l�ge n�r vi tagit in det f�rst avslagna h�et. Viktigt �r d� att r�fsa upp �ven detta "gr�sklipp" som ju inneh�ller en stor och n�ringsrik "gr�smassa". H�lsningar G�ran -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Lars-Olof Arvids	21-08-2007, 11:14 L�nk hit: #28
G�ster	Tack �n en g�ng, Mimmi! Det hela verkar mer och mer �vertygande tycker jag. Min lilla �ngspl�tt p� ca 50 x 50 m klarar jag s�kert av att sl� i september n�sta �r och fram�ver. Olle

Airamya Visa medlemsprofil Mina album Mitt gamla album Alla mina inl�gg	21-08-2007, 12:06 L�nk hit: #29
Medlem Antal inl�gg: 1 177 Medlem sedan: 30-06-2004 Medlem nr: 3 968	Vilken intressant och kunskapsgivande tr�d! Tack allesammans som bidragit till all denna trevliga l�sning -------------------- "Det finns inget problem som �r s� litet att det inte g�r att bl�sa upp till orimliga proportioner." Citat fr�n Lena:-) h�r p� Odla

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	21-08-2007, 13:36 L�nk hit: #30
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	Ja, visst �r det intressant Jag har best�mt mig, tror jag, f�r att sl� min lilla �ng i slutet av september n�r �ngsv�dden har fullmogna fr�n. Den har precis b�rjat blomma hos mig. G�ran skrev ju att den �r v�rdv�xt f�r den r�dlistade v�ddn�tfj�rilen. Jag f�r f�rs�ka ta reda p� hur den ser ut om den skulle dyka upp Ska kolla in �vriga blommor om jag ev. ska sl� senare. Jag kan inte l�ta bli att posta G�rans senaste tanke: Det ska bli sp�nnande att se vad detta kan leda till. Kunde vi f� landets v�gh�llare att senarel�gga sina v�grensr�jningar till slutet av aug eller sept vore det ett j�ttelyft f�r den biologiska m�ngfalden ! H�lsningar G�ran Om SNF kan senarel�gga sin �ngens dag vore det ju bra ocks� (min kommentar) -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Lars-Olof Arvids	21-08-2007, 13:51 L�nk hit: #31
G�ster	CITAT (MimmiH @ 21-08-2007, 14:36) Om SNF kan senarel�gga sin �ngens dag vore det ju bra ocks� (min kommentar) Jag ska h�ra vad de s�ger - sitter i styrelsen f�r Stenungsundskretsen och l�nsf�rbundet i f d G�teborgs och Bohus l�n. Olle

�ngsv�dd Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	22-08-2007, 07:26 L�nk hit: #32
Medlem Antal inl�gg: 3 562 Medlem sedan: 20-06-2007 Medlem nr: 11 124	CITAT (Lars-Olof Arvids @ 21-08-2007, 14:51) Jag ska h�ra vad de s�ger - sitter i styrelsen f�r Stenungsundskretsen och l�nsf�rbundet i f d G�teborgs och Bohus l�n. Olle Vad bra G�ran Sj�berg skriver: Om en eller tv� veckor b�rjar vi sl� v�grenarna l�ngs fj�rilsv�gen. V�r f�rening, G�striklands entomologiska f�rening har �tagit sig att sl� v�grenarna under september i 3 �r. Det blir en str�cka p� 2 x 3 km. Vi f�r v�l se om vi orkar g�ra detta. Redigerat av MimmiH: 22-08-2007, 07:38 -------------------- MVH Mimmi zon 2-3

Fera Visa medlemsprofil Mina album Alla mina inl�gg	29-08-2007, 18:50 L�nk hit: #33
Medlem Antal inl�gg: 185 Medlem sedan: 25-04-2007 Medlem nr: 9 996	Ang kor f�r och �ng F�r �ter som n�gon skrev rubb och stubb. Kan vara bra ibland men om man vill ha �ngsblommor �r det inte s� kul. Varf�r man sl�pper ko OCH f�r p� samma bete (kan vara i intervall) �r f�r att �stakomma parasitbek�mpning, utan kemikalier.

G� till: Natur

2 sidor

< 1 2

Skriv svar

Nytt inl�gg

1 anv�ndare l�ser den h�r tr�den just nu (1 g�ster och 0 anonyma medlemmar)

0 medlem(mar):

Visningsl�ge: Standard · �ndra till: Linj�r+ · �ndra till: Tr�dad

Prenumerera p� nya svar · Tipsa en v�n om den h�r tr�den · Utskriftsversion · Prenumerera p� den h�r avdelningen

Enkel version

Datum och tid: 27-06-2025, 10:04

Startsida Fr�gor & svar Bloggar Kalender K�p & s�lj Forum Kontakt & Info L�nkar Vykort

Inne

Ute

Balkong och uterum

V�xthus

V�xtlexikon