Trohetstråden, tråd som tipsar Alternativ

[Tesa]

Jag kokar över med jämna mellanrum...annars skulle jag göra mig olycklig till slut. Vi jobbar ju ihop på gården också så vi har en inte helt okomplicerad situation...var går gränsen mellan jobb och privatliv??? och maken är inte precis den mest psykologiska människan man kan tänka sig utan kan driva mig till vansinne ibland..
Och han tycker att jag alltid ska analysera och älta allt när jag vill reda ut...som dag och natt..Men vi har hållt ihop i över 20 år och för det mesta är det ganska så bra..och i ärlighetens namn så är det mest jobbet vi bråkar om..det blir kanske så när man inte hinner så mycket annat än jobb...eller orkar..

[Fenja]

Vad är det du inte förstår?

Jag bara funderade på om det var det som Herkules menade med provoceringar och så är det nog
Mvh
Fenja

[Hannele]

Du har lite svårt att förstå det kanske, möjligen lider du inte av passionerade heta känslor som kan börja svalla våldsamt utan går genom livet som en sval isdrottning. Men sån är inte jag.

Aha, passionerade heta känslor kontra isdrottning, riktigt så är det inte i livet.
Man kan vara väldigt passionerad utan att bete sej som en trotsig 6-åring..

[Tezzla]

Tja, är det så fel att vara nyfiken på varför andra gör som de gör? Bara för att man frågar betyder det inte att man ifrågasätter, ok?

Tyckte det lät som du gjorde det.

Redigerat av Tezzla: 13-09-2007, 17:04

[LadyG]

Aha, passionerade heta känslor kontra isdrottning, riktigt så är det inte i livet.
Man kan vara väldigt passionerad utan att bete sej som en trotsig 6-åring..

Var har du fått trotsig från?

Tyckte det lät som du gjorde det.

Din tolkning helt och hållet.

[Fizzgigg]

Jag kan bara tala för mig själv, men jag tycker att det är skönare om man lugnt och sansat kan försöka prata sig till en lösning. Lösningen behöver inte vara att man tycker samma sak, men i varje fall att manär överens om att man tycker olika och om (och i så fall vad) man behöver göra åt saken. För det mesta när det gäller mig och min käresta är det ofta inte att vi tycker speciellt olika utan att vi har pratat förbi varandra så att vi lika gärna kunde stå med ryggen mot varandra och argumentera åt olika håll. Då backar man och konstaterar och frågar "jag uppfattar det som att du tycker så här, stämmer det" och "vad uppfattade du det som att jag menade". Visar det sig att meningarna går isär redan där är det bara att fortsätta att backa i diskussionen tills bägge är på samma nivå så att säga, sedan kan man försöka reda ut problemet.

Jag tycker att det verkar ganska kontraproduktivt att försöka "provocera" fram reaktioner eller skälla på varandra eller gräla (vilket iofs beror på vad var och en läser in för betydelse i orden, men enligt min tolkning). Det gäller ju framför allt om det är en tredje part inblandad. Om min käresta läser Aftonbladet Hälsa och är på "jag är tolerant som en trampmina-humör", då kan hon fräsa och skälla över dem och berätta för mig precis vad hon tycker och tänker. Visst är det jag som indirekt hamnar i skottlinjen, men varför skulle jag göra något annat än låta henne skälla av sig? Det är kanske inte så kul alla gånger, men det är ju inte mig hon är ilsk på så jag tar inte åt mig. Sedan när hon har fräst färdigt argumenterar vi oss lugnt och sakligt fram till att Aftonbladet Hälsa främst består av deghuvuden och så är det inte mer med det. Efter det brukar hon skaka på huvudet, ge mig en stor kram och konstatera att "vilket tålamod du har som står ut med mig" varvid jag tycker att hon ska sluta larva sig.

Redigerat av Fizzgigg: 13-09-2007, 18:38

[anna_rispan]

Sedan när hon har fräst färdigt argumenterar vi oss lugnt och sakligt fram till att Aftonbladet Hälsa främst består av deghuvuden och så är det inte mer med det. Efter det brukar hon skaka på huvudet, ge mig en stor kram och konstatera att "vilket tålamod du har som står ut med mig" varvid jag tycker att hon ska sluta larva sig.

hahahahaha. deghuvuden....hahahahaha

[zaaritha]

Min man o jag har vart ihop se´n -74.
Gifte oss för 24 år se´n.........
Visst; det har vart jobbigt många ggr, men vi har kämpat!
Vi grälar ibland, men ber om ursäkt o kramas.............
Vi "håller handen" när vi ska sova........

[mamamaggan]

Ett äktenskap utan gräl är ett äktenskap utan känslor tycker jag. Som jag skrev förut om det inte gick upp och ner i ett förhållande så skulle man aldrig uppskatta de bra tiderna om inte dåliga fanns. Så var inte rädda för grälen men se till att försonas.

[Tezzla]

Ett äktenskap utan gräl är ett äktenskap utan känslor tycker jag. Som jag skrev förut om det inte gick upp och ner i ett förhållande så skulle man aldrig uppskatta de bra tiderna om inte dåliga fanns. Så var inte rädda för grälen men se till att försonas.

Instämmer till fullo!

Att lufta mitt inre och få "vräka ur mig" är något jag måste få göra för att kunna vara mig själv och må bra i förhållandet. Sån är jag. Jag behöver det.

Och efter gräl försonas vi... Kärleken blir inte försvagad av ett hetsigt gräl, tvärtom

Redigerat av Tezzla: 14-09-2007, 22:50

[Hannele]

Ett äktenskap utan gräl är ett äktenskap utan känslor tycker jag.

Tja, jag tror att i ett äldre förhållande minskar grälen - utan att känslorna minskar.
Man håller ju på med sitt revir i ett nytt förhållande.

[mamamaggan]

Tja, jag tror att i ett äldre förhållande minskar grälen - utan att känslorna minskar.
Man håller ju på med sitt revir i ett nytt förhållande.

Kärlek är starka känslor , gräl är starka känslor. Tror nog mera att det har med det att göra. I ett förhållande som utvecklas , vilket alla borde göra även efter många år , finns det alltid nya saker att ta ställning till . Håller nog hårt på att även gräl behövs för att hålla ett förhållande levande. Men , försoningen är viktigast.

[LadyG]

Gräl för mig är ett negativt ord, något som innebär gap, skrik, ilska, sårade känslor och tråkigheter. Sådant tycker jag man kan undvika ganska enkelt genom att inte öppna käften innan man tänkt sig för

Men jag tror däremot att livliga diskussioner och vilda debatter är nyttigt, sådana har vi emellanåt.

Skillnaden mellan de båda är att debatter och diskussioner inte går till personangrepp, innehåller inga sura miner och inga bittra, elaka känslor (dyker sådana upp har diskussionen gått över i gräl).

Fast det kanske bara vi som gör skillnad på gräl och livlig debatt?

[Netha]

Gräl för mig är ett negativt ord, något som innebär gap, skrik, ilska, sårade känslor och tråkigheter. Sådant tycker jag man kan undvika ganska enkelt genom att inte öppna käften innan man tänkt sig för

Men jag tror däremot att livliga diskussioner och vilda debatter är nyttigt, sådana har vi emellanåt.

Skillnaden mellan de båda är att debatter och diskussioner inte går till personangrepp, innehåller inga sura miner och inga bittra, elaka känslor (dyker sådana upp har diskussionen gått över i gräl).

Fast det kanske bara vi som gör skillnad på gräl och livlig debatt?

Tack Ladyn! Du kunde förklara det så bra.
Nej ni är inte ensam om att göra skillnad på gräl och debatt.... här diskuteras också hejvilt ibland...
men grälas aldrig.

Har en liten inramad i köket..

Ord

Ord kan såra en människas själ.
Ord kan såra ens sinne.

Ord kan göra en människa väl,
men sätta sår i ens minne.

Välj dina ord när du säger dem
så att ingen du sårar.

Ditt ord kan du aldrig ta igen
men lämna miljoner av tårar.


.

[Tesa]

Man kan väl vara djupt, djupt oense om saker och ting och gräla som skam utan att man för den sakens skull inte älskar varandra...
Alla förhållande är olika...INGET förhållande är det andra likt...Det som funkar i ett, funkar inte i ett annat..
Ibland är man bara så långt ifrån varandra att det krävs ett megagräl för att man ska komma till nån sorts kompromiss...För det är det det hela handlar om...kompromisser...
Har länge ansett att i ett förhållande där man aldrig bråkar så är det förmodligen nån som är lite förtryckt...eller iallafall undfallande..

Redigerat av Tesa: 15-09-2007, 22:40

[mamamaggan]

Man kan väl vara djupt, djupt oense om saker och ting och gräla som skam utan att man för den sakens skull inte älskar varandra...
Alla förhållande är olika...INGET förhållande är det andra likt...Det som funkar i ett, funkar inte i ett annat..
Ibland är man bara så långt ifrån varandra att det krävs ett megagräl för att man ska komma till nån sorts kompromiss...För det är det det hela handlar om...kompromisser...
Har länge ansett att i ett förhållande där man aldrig bråkar så är det förmodligen nån som är lite förtryckt...eller iallafall undfallande..

Håller med dig! Att hålla inne med gräl är som att akta sig för att tala om hur mycket du älskar din partner för då kan h*n kanske utnyttja det . En sorts rädsla helt enkelt.

Vem ska man kunna gräla ordentligt med om inte sin partner ? Tycker det är att vara ärlig både mot partnern och sig själv. Ett ordentligt gräl rensar luften och undanröjer förhoppningsvis hinder för andra känslor. Så har vi levt i snart 33 år och kommer förhoppningsvis att göra i många fler år.

Vi ÄR alla olika men det som känns ärligt och riktigt borde man kunna prata/gräla om i ett bra förhållande. Har den ståndpunkten att kan man inte det så är inte förhållandet tillräckligt starkt .

[Lisbeth zon2]

Jag fick frukost på sängen idag.

[Hannele]

Fast det kanske bara vi som gör skillnad på gräl och livlig debatt?

På engelska betyder argue både argumentera/resonera och gräla.

[Kathy]

Min man är på jobbresa i Bangkok men trots mycket jobb och 5 timmars diff, så ringer han hem varje kväll.

[Hannele]

Stressa inte nu inför julen, bestäm vad som är viktigt, skippa resten och njut av varandra.