Igår hade Plantagen halva priset på fruktträd och då slog vi äntligen till och köpte ett nytt plommonträd. Det är ett par år sedan vårt gamla Viktoriaträd dog och allt så har vi inte fått tummarna loss.
Maken skjuter helst upp sånt som är jobbigt (vi har svårgrävd stenig mark) men igår fick han inte chansen att säga nej. Han var något irriterad när vi stod där och jag plockade fram den sorten jag ville ha (jubileum) och det var dom största träden av sorterna. Hur f..n ska vi få plats med det i bilen *mutter mutter mutter* och jag blev bara fnissig. Det gick in, men jag satt som i en djungel på vägen hem. Nu hör till saken att vi fick ta upp det på balkongen eftersom vi inte kör till stugan förrän imorgon så det ska lastas in en gång till

Då ska jag linda om grenar och bladverk så jag kan ha nån sikt ut under bilfärden