Det här är ett utdrag ur min blogg, ifall någon har stött på samma text förut.
Det fanns en tid när uppfinningar var roliga och spännande. Det var på den tiden när inte allting redan fanns och man uppfann saker för att man hade ett behov. Idag vidareutvecklar man saker som redan finns och skapar behovet åt oss om det inte finns. Vi luras att tro att vi inte klarar oss utan det. Mobiltelefonen t.ex.
Jag gissar att inom en 10-års period kommer mobiltelefoni och andra signalsystem att bli helt obrukbara, för signalerna har bildat en enda stor smältdegel i etern. Vi vet redan att våra fåglar inte har kunnat navigera ordentligt i 15-20 års tid för att där är för många signaler i luften som stör deras förmågor. Det har resulterat i att många fåglar skiter i att flytta och de som är hågade oftast flyger vilse. Detta problemet fanns redan innan I-länderna hade som standard att varenda unge skulle äga minst en mobiltelefon så att de ska vara lätta att nå och lätt ska kunna komunicera med varandra - om det händer något.
"Tja, va e d för bio? Kjam" "Natjonal tressur, skitbra XD" "K, annars?" "Bubba e skiiitsöt!" "XD e ni ihop än?" "A, d e vi XD" - och så vidare. Mycket viktiga signaler som skickas kors och tvärs, dygnet runt, året runt. Nyårsafton är ett annat exempel.
Vad gör människan den dagen mobiltelefonen blir obrukbar, och då alla andra signalberoende kommunikationssystem inte heller fungerar? Utbryter kaos och panik? En del av dem jag pratat med tror det, men jag är inte säker. Inte panik, men helt klart en fiollådeliknande förvåning. Helt plötsligt måste vi börja tala med varandra igen. Söka upp varandra om vi vill något och helt plötsligt måste vi börja tänka över om det vi vill verkligen är så viktigt så att det är mödan värt att söka upp den andre för att säga det.
En annan intressant tanke, som inte är fullt lika troligt att det kommer att inträffa är vad som händer om hela jordens elförsörjning slutar fungera. Att detta inte är troligt är ju för att vi har hittat så många olika källor att ta energi från och skulle kärnkraftverken braka ihop så skulle merparten av jordens befolkning dö ändå, men låt oss iallafall säga att vi förlorar vår elförsörjning över hela jordklotet av någon anledning, på samma gång. Vad händer?
Dag 1 Kommunikationssystem fungerar inte, så kreti och pleti vet inte om att elförsörjningen är borta i hela världen. Man plockar fram sina stearinljus och konservburkar och väntar på att strömmen ska komma tillbaka. Världens regeringar kommunicerar med varandra med hjälp av reservenergi och konstaterar att det är en global katastrof.
Dag 2-3 Folk världen över går hem från sina arbetsplatser, för det finns ingenting de kan göra. Det finns inget arbete som kan utföras idag om du inte har elektricitet. De kokar kaffe på spritkök och väntar på att strömmen ska komma tillbaka. Bönderna drar igång sina dieselverk, men kan inte titta på tv, för det finns inga signaler.
Dag 4-5 Räddningstjänsten jobbar för högtryck med att dela ut vatten och filtar till stadsbor, deras resurser räcker max en vecka till.
Vecka 2 Stadsbor samlas i skyddsrum för att hjälpas åt att hålla värmen. Butiker är plundrade på värdesaker - mest för att det går att plundra dem, men ingen vet riktigt vad de ska göra med dem längre. Värdesakerna samlas på hög i källarlokaler för att säljas på svarta markanden när strömmen kommer tillbaka. Landsortsmänniskorna fortsätter att hinka upp sitt vatten ur gårdsbrunnen, gör sina behov i utedasset och lagar mat på järnspis eller över öppen eld.
Månad 2 Resurserna börjar ta slut. Människor dödar sina husdjur för att få mat. Sjukdomar sprider sig i städerna och de svagaste människorna dukar under. De viljestarka människorna börjar planera sin överlevnad och för att överleva måste de ta sig ut ur städerna. Böcker som handlar om överlevnad blir hett eftertraktade och de bokhandlar som inte bränts ned plundras. Människor börjar slå ihjäl varandra för att överleva själva. Landsortsmänniskorna vet redan vad som går att äta och inte och låser sina dörrar och laddar gevären för att freda sig mot panikslagna banditer. Dieselverken står stilla nu, för det finns ingen diesel att få tag i.
Månad 4 De viljesvaga har gett upp och dukat under och en del har tagit en och annat viljestark med sig av ren avundsjuka.
De viljestarka har börjat utarbeta system och planer för hur man överlever utan elektricitet och mikroteknik. De har börjat arbeta för att bygga upp en hållbar tillvaro för de inser att de inte kommer få tillbaka sin gamla tillvaro. En hel del nordbor har börjat utvandra till sydligare länder, resten stannar kvar av ren tjurighet.
Månad 6 Mänskligheten har helt omvärderat sina prioriteringar i livet. Man inser att man klarar sig utmärkt utan de påtvingade bekvämligheterna och definitivt inte har något behov av skitfula, svindyra, designade blomlådor. Hade man fått frågan om man ville ha tillbaka elektriciteten hade man kanske svarat ja, med viss tveksamhet i rösten, då man insett vad elbehovet tvingat fram för svarta sidor i människan. Man inser att man inte behöver ta mer än det man behöver från naturresurserna, för man har ju överlevt. Människan har blivit stark och tror på sig själv och sin förmåga och blir inte längre överraskad över naturens nycker, eftersom man de senaste månaderna lärt sig att leva i samklang med dem.
De som troligtvis överlevt är samerna, en hel del av de nordiska landsortsmänniskorna (inte nödvändigtvis jordbruksbönder), större delen av östra finland, sibirien, kinesiska landsbygden, franska, spanska och italienska landsbygden, sydamerikanska bergsbefolkningen, kanadensiska landsbygden samt grönland. Allihop extremt envetna folkslag som inte ger sig i första taget och som är vana vid att hugga i när det behövs.
De som troligtvis dukar under först är hela nordamerika och tyskland. De fattigste afrikanska länderna skulle ha överlevt om inte vi europeer hade varit där under århundrade efter århundrade och plundrat dem på deras tillgångar. De skulle också duka under i en sådan här katastrof eftersom I-ländernas hjälpsändningar upphör.
Att påstå att det amerikanska och europeiska teknolivet är en bra standard och att tvinga denna standard på naturfolk för att de ska har "rätt" att leva som oss är en döddsynd utan dess like. Att dessutom höja den svenska standarden och påstå att det är barnmisshandel att hindra barnen från att ha egen dator, mobiltelefon och tv, samt moped och märkeskläder är ännu värre. Vi skapar en bräcklig generation som inte har en chans att överleva en katastrof för de har inte förmågan att lista ut hur.
Det jag tycker är intressant med ovanstående scenario är just de sex månaderna. Det behövs verkligen inte mer än ett halvår för att människan fullständigt ska ha anpassat sig till ett lite kargare liv och då troligen inte ser någon som helst glädje med de "bekvämligheter" vi har idag.
Sex ynka månader.
Vad gör du själv, troligtvis, om sex månader?
|