Ditt bästa ord, dialektord, gamla ord, dela med dig, fråga, m.m Alternativ

[Gossen Ruda]

Sätter på radion gör jag också. Dessutom kan man sätta på ett fruntimmer, fast det är något HELT annat.

[*Ulrica*]

Klart man sätter på radion. Annars låter den ju inte.

Jag har också svårt att komma på något annat uttryck för att få radion att låta än att "sätta på" den... samma med TV´n, stereon, ugnen, diskmaskinen, fläkten eller vad man nu har hemma...

[Cathis]

Här på Öland säger många bakanför och frammanför.
Hur 17 skulle man få radion att låta om man inte satte på den????? Så sa man i Stockholm ocså.
Anki

Tack Anki! Jag bor ju precis i motsatt riktning, så långt västerut man kan komma nästan.

[Piccante]

Jag har också svårt att komma på något annat uttryck för att få radion att låta än att "sätta på" den... samma med TV´n, stereon, ugnen, diskmaskinen, fläkten eller vad man nu har hemma...

Man kan ju slå på strömmen, slå på radion etc....

Några västgötska ord jag gillar;
sûrv = trassel, oreda
bôs = används om lite allt möjligt betyder nog skräp, damm,
ruschl´a= röra, skaka om

Redigerat av Markus_H: 18-04-2008, 10:26

[Biggan_]

Skånska ord

[gammelnalle]

Skånska ord

slår även ett slag för denna rotvälska... här kan man HÖRA på eländet... (Ursäkta Björn G !! )

http://www.klangfix.se/ordlista.htm


b

[Bee]

Jag växte upp nära vattnet. Där fanns det många böar (sagt med ett väldigt öppet ö), vet inte hur man får till cirkumflex på ett ö.
Vid lågvatten syntes toppen på böen men vid högvatten var det lätt att köra på med båten om man inte kände sina farvatten.
När vi senare flyttade till Hisingen visste ingen vad böe var för något. Jag fick snabbt lära om och lära mig nya ord som tex svallag som någon nämnde.
Vår skolfröken var från Norrland och hon kände tex inte till fenomenet lunta. Rektor hade sagt till lärarna på vårkanten att tala med barnen om det farliga med att lunta. Stackarn visste inte vad det var och fick fråga oss barn

[Felicia]

Hort he va = kanske man skulle
Gädd-vresch = Bergfink

[Betty]

Jag är väldigt nyfiken på Pite-målet. Har hunnit lära mig ett par ord, (lejjd å euskefeurat). Kan vara bra att kunna några till så man hänger med.... och inte blir lurad.....

Här finns massor av ord på pitemål - och förklaring på svenska vad de betyder.

[Eva-Helene]

Här finns massor av ord på pitemål - och förklaring på svenska vad de betyder.

Den var jättebra! Någon som vet vad "lätt-havvd" betyder? Jag gissar på "lätt att ha att göra med", srämmer det eller?

[Anic]

Problemet är inte att man inte förstå, man kan ju alltid fråga. Värre när man tror man förstår, samma ord men olika betydelser.

Jag från Göteborg pratade med en klasskompis från Skåne. Hon sa att det var drygt att åka spårvagn. Min första tanke var, hur kan det vara snobbigt att åka spårvagn? Drygt för mig är antinga "cirka" (hon är drygt två år eller man skall ha drygt 2 msk socker) eller "snobbig" (det var en dryg typ). Medan hon menade att spårvargnen var seg, långsam, tråkig osv.

Samma med munkar som enligt henne var lika med "donuts"(runda friterade ringar), medans vi kallar "gräddbollar"(gräddfluff med choklad över och kexbotten) för munk.

[skogstroll]

finns de nåt gammaldags uttryck jag tycker är jobbigt så är det "från tid till annan"

[Anki på Öland]

.................... slå på radion etc....

Ingen får slå på min radio...... då kan den ju gå sönder.......
Anki

[Floppy]

fröken som var från Stockholm skulle lära barna i Hälsingland vad olika insekter hette.
Hon visar en bild på en spindel och frågar klassen om någon vet vad det är, lille Erik svarar raskt - Det är en dörg.
- Nej, svarar fröken, det är en spindel.
- Men jä..igt likt en dörg tyckte Erik.

...hm...å jag som bor i Hälsingland har aldrig hört ordet 'dörg'....

Jag säger iiiiiiii...om spindlar.....

Man kan ju slå på strömmen, slå på radion etc....

Här 'häver' vi på radion, stereon, duschen mm

[Piccante]

...hm...å jag som bor i Hälsingland har aldrig hört ordet 'dörg'....

Jag säger iiiiiiii...om spindlar.....
Här 'häver' vi på radion, stereon, duschen mm

Här kan vi häva ur oss både det ena och de andra... i betydelsen säga något uppseendeväckande.

[estet]

Från Råneåtrakten i Norrbotten

Kul! Var hittade du detta? Här är en visa från min by...vet ej melodin.

Ini skaogen stao ä i heos
Ini skaogen stao ä i heos
Taameri tamera tamerittan rej
Ini skaogen stao ä i heos

Woom bao ini detta heos
Woom bao ini detta heos
aameri tamera tamerittan rej
Woom bao ini detta heos

Der bao hån Gabriel Pet
Der bao hån Gabriel Pet
Taameri tamera tamerittan rej
Der bao hån Gabriel Pet

Wårs hädo na Lotta i kveel
Wårs hädo na Lotta i kveel
Taameri tamera tamerittan rej
Wårs hädo na Lotta i kveel

Fa jä lån köckopicken i dä
Fa jä lån köckopicken i dä
Taameri tamera tamerittan rej
Fa jä lån köckopicken i dä

Köckopicken ha na Lotta lånt bort
Köckopicken ha na Lotta lånt bort
Taameri tamera tamerittan rej
Köckopicken ha na Lotta lånt bort

Ajjö å täck skå do håå
Ajjö å täck skå do håå
Taameri tamera tamerittan rej
Ajjö å täck skå do håå

Redigerat av estet: 18-04-2008, 20:18

[Krakan]

Estet: Här finns detta att läsa. Det är från mina hemtrakter.
http://www.praestholm.se/eotrikka.htm
http://www.praestholm.se/presents.htm

Här finns din visa också.
http://www.praestholm.se/astprhlm.htm
(Jag vet inte hur man citerar)

Redigerat av Krakan: 18-04-2008, 20:29

[LadyG]

bledde - blev
möe - mycket
illbatting - rackarunge
de vell te de - ung. vi får se om det går
annatröten - andfådd
hialös - vårdslös, orädd
dråsa - falla
tetigt - besvärligt
kvacklig - äckelmagad
däven - trött
leabröten - ledbruten
krabbigt - besvärligt
förjordat - Förbaskat, krångligt (beror på sammanhanget)

Sen kan man ju "cykla i vält", dvs cykla omkull, också till svärfars stora förtjusning. Jag betvivlar att han hade hört det uttrycket innan jag råkade kläcka ur mig det men oj så han har skojat om det och haft roligt.

[Myosotis]

(...) Jag från Göteborg pratade med en klasskompis från Skåne. Hon sa att det var drygt att åka spårvagn. Min första tanke var, hur kan det vara snobbigt att åka spårvagn? Drygt för mig är antinga "cirka" (hon är drygt två år eller man skall ha drygt 2 msk socker) eller "snobbig" (det var en dryg typ). Medan hon menade att spårvargnen var seg, långsam, tråkig osv. (...)

Det var intressant! Så används det här i Skåne, även en person kan vara dryg, alltså tradig; men jag var inte alls medveten om att den betydelsen inte finns överallt! "Snobbig" tror jag inte det kan betyda här.

Ett av mina favoritord är syrkabunke (mullvadshög).

Jag har frågat er förut men inte fått napp: är det verkligen ingen mer här som säger ändån?!

[Lemonne]

bledde - blev
möe - mycket
illbatting - rackarunge
de vell te de - ung. vi får se om det går
annatröten - andfådd
hialös - vårdslös, orädd
dråsa - falla
tetigt - besvärligt
kvacklig - äckelmagad
däven - trött
leabröten - ledbruten
krabbigt - besvärligt
förjordat - Förbaskat, krångligt (beror på sammanhanget)

Sen kan man ju "cykla i vält", dvs cykla omkull, också till svärfars stora förtjusning. Jag betvivlar att han hade hört det uttrycket innan jag råkade kläcka ur mig det men oj så han har skojat om det och haft roligt.

ÄÄÄÄÄntligen något jag förstår i den här tråden. Har sett ut som ett frågetecken fram till nu. Kan bidra med lite "ta dän" - ta bort
katig - kaxig
"det blir bara värr å värr" - det blir bara sämre och sämre
kröser - lingon
päron - potatis
vilket som - spelar ingen roll
bögler - bucklor
fy schalingen - något som är dåligt eller äckligt
mög - något som är svårt
de rer sa' - det ordnar sig eg. det reder sig